ID: 628 Titel: Kan omega 3-fettsyror förbättra syn och utveckling hos för tidigt födda barn? - en interventionsstudie Provsamlingsansvarig: Ann Hellström Start insamling: 2016-11-01 Slut insamling: 2019-12-30 Beskrivning: En allvarlig komplikation som drabbar mycket för tidigt födda barn är prematuritetsretinopati (retinopathy Of prematuritYROP) som i värsta fall kan leda till blindhet. Försämrad synfunktion ses också i samband med påverkan på hjärnans vita substans, vilket är vanligt hos mycket för tidigt lödda barn. Skador eller avvikande mognad i hjärnans vita substans ligger också bakom en stor del av de neurologiska och utvecklingsmässiga skador som ses hos tör tidigt födda barn. Hjärnan består till 600/0 av fett och näthinnan är en av de delar av hjärnan Som innehåller mest fettsyror. DOCOsahexaeonic acid (DHA), som framför allt finns i produkter från havet och särskilt i fet fisk, är den dominerande omega-3 fettsyran i det centrala nervsystemet och utgör mer än 30% av fettsyrorna i näthinnan och upp till 600,6 av stavarnas yttersegment. Normalt överförs Stora mängder av denna fettsyra. som i ringa omfattning kan syntetiseras från prekursorer, till fostret från modern under tredje trimestern. Denna tillförsel går de mycket tör tidigt födda miste om. Man har också funnit att mycket för tidigt födda brn verkligen har brist på DHA. Förutom adekvat tillförsel av Omega-3 fettsyror krävs också en balanserad tillförsel av Omega 3 och Omega 6 fettsyror mr att en optimal utveckling av hjärnan och näthinnan. Vi har nyligen visat i ett experimentellt arbete i Nature Medicine att om musmammor erhåller en kost rik på Omega 3 från fisk ("laxdiet") så är avkommorna skyddade mot retinovuti. Omega-3 har också skyddande effekt vid experimentella skador i den omogna hjärnan och ett flertal har visat att Omega 3's har positiva effekter på den kognitiva utvecklingen €-wkså hos för tidigt födda barn. Optimerad nutrition till prematurfödda barn har visat sig förbättra tillväxten och minska risken tör ROP utom för de mest omogna barnen som är de som har störst risk att bli blinda. Mycket prematurfödda barn utsätts för många faktorer som man vet kan påverka tillväxt och senare utveckling såsom otillräcklig nutrition, infektion/inflammation, syrgas- och steroidbehandling. Av mycket stort intresse är att dessa faktorer också utgör riskfaktorer för påverkan på hjärnans utveckling och få skador i vit substans. Det är möjligt att fettsyrebalansen år ytterligare en faktor som kan påverka inte bara synen utan också hjärnans utveckling hos det mycket för tidigt lödda barnet. Detta har dock inte studerats i tillräcklig omfattning och ev samband mellan övriga riskfaktorer och fettsyrebalansen har inte alls studerats. Målsättning: I denna studie vill vi undersöka om en ändrad fettsyrebalans i blodet hos för tidigt lödda barn leder till minskad risk för ROP, skador i hjärnans vita substans och senare Syn- eller utvecklingsmässig påverkan. Vi vill påverka barnets fettsyrebalans i en interventionsstudie där en kontrollgrupp för tidigt födda barn jämförs med en grupp där extra Omega-3 fettsyror tillförs via parenteral fettlösning. substitution till mödrar som ger barnet bröstmjölk och/eller via tillägg till bankmjölk}/bröstmjölksersättning. Vi önskar även undersöka sambandet mellan fettsyremönster och andra riskfaktorer såsom inflammatorisk aktivering, tillväxt och tillväxtpåverkande hormoner Arbetsplan: Barn födda före 28v graviditetslängd (n=lOO+l OO) randomiseras till normal uppfödning eller uppfödning med ökat Omega-3 innehåll. För detaljer se nedan. Barnens fettsyrebalans följs med regelbundna blodprover med start innan fettbehandling inletts. Studierna av fettsyrebalansn betydelse kan därför baseras på hur barnet reagerat på behandlingen snarare ån exakt vilka fettmängder som tillförs och hur barnet fått i Sig dessa. Detta är viktigt då studien inte är blindad och vi inte har möjlighet att kontrollera mödrarnas normala kost och fettintag. Det föreligger också stora individuella variationer vad gäller intag av och proportioner mellan intravenöst fett, modersmjölk och annan uppfödning. Det totala fett och kaloriintaget beräknas dock med datoriserade nutritionsprogram. Vi tar även regelbundna blodprover på mödrarna med Start vid födelsen och analyserar den bröstmjölk som ges avseende närings- och fettsyreinnehåll. Samtidigt analyseras barnets blod avseende inflammatorisk aktivering, hormonbalans och tillväxtpåverkande faktorer. Tillväxt och neonatal sjuklighet registreras. ROP-utveckling bedöms via kliniska rutinundersökningar och hjärnan undersöks med regelbundna kliniska ultraljudsundersökningar. I fullgången tid genomförs även en magnetkameraundersökning av hjärnan. Denna undersökning genomförs redan idag på en stor andel av för tidigt födda barn där skador misstänks. Barnen undersöks sedan vid 2.5 och ca 6 års ålder avseende neurologi och utveckling och vid 6 år även avseende syn då mer avancerade synfunktioner är svår undersökta vid tidigare ålder. Betydelse: Mycket för tidigt födda barn utgör en betydande riskgrupp för såväl neurologiska som kognitiva och synmässiga funktionsstörningar. Experimentella, och ett fåtal kliniska, studier pekar på att nutritionella faktorer som fettsyrabalans kan påverka såväl utvecklingen av ROP som hjärnans utveckling och mognad. En ökad kunskap om hur uppföljningsrutinerr påverkar det för tidigt födda barnet kan på sikt leda till en mer optimal nutrition som bidrar till förbättrad utveckling. PROVTYP;PROVGIVARE Serum;187 Bröstmjölk;140 Trakealsekret;40 Faeces;150 Saliv;150