ID: 540
Titel: Övervakning av smittspridning och utbrott med Clostridioides difficile med hjälp av Poissonfördelning: en valideringsstudie
Provsamlingsansvarig: Gunnar Jacobsson
Start insamling: 2020-01-01
Slut insamling: 2021-12-31
Beskrivning: Clostridioides difficile är en bakterie som kan ge upphov till tarminfektion med diarré, buksmärtor och i svårare fall livshotande inflammation i tjocktarmen; Clostridioides difficile-infektion (CDI). Smittspridning sker främst via sporer, en vilande form av bakterien där arvsmassan och grundläggande proteiner ligger inpackat i en tjock, tålig cellvägg. När sporerna hamnar i tarmen aktiveras de och om de har möjlighet att växa till kan bakterierna bilda toxiner som ger upphov till sjukdomssymtomen. Det är främst äldre, sjukhusvårdade patienter med en störd tarmflora – oftast orsakat av antibiotikabehandling – som drabbas. Eftersom sporerna är så tåliga är de svåra att avdöda med vanliga desinfektionsmedel och smittspridning kan ske i sjukhusmiljön. Flera allvarliga sjukhusutbrott av C. difficile har inträffat i Sverige under 2010-talet, med ett antal dödsfall som följd. Att tidigt upptäcka misstänkta utbrott är viktigt för att snabbt kunna sätta in förebyggande åtgärder mot fortsatt smittspridning. Utbrott kan vara sjukhusövergripande, och upptäcks då lämpligast genom att följa antalet fall på sjukhuset i stort. Vanligare är dock att utbrott uppstår lokalt på en enskild vårdavdelning, och det ökade antalet fall lokalt avspeglas inte nödvändigtvis i sjukhusstatistiken. För en god utbrottsupptäckt bör därför antalet fall per avdelning följas. Detta kompliceras av att det normala antalet fall skiljer sig mycket mellan olika typer av avdelningar; på infektions- och mag-tarm-avdelningar kan det normala antalet fall per tidsperiod vara tio gånger högre eller mer än på avdelningar med t ex ortopedi eller hjärtsjukvård. Vi har därför tagit fram en teoretisk modell som statistiskt beräknar sannolikheten för att ett visst antal fall per 30-dagarsperiod ska inträffa, som grundas på den aktuella avdelningens historik. På så sätt kan en gräns dras för vilket antal fall man bör reagera på, på varje avdelning. Gränsdragningen görs utifrån att sannolikheten att ett visst antal fall ska inträffa av en slump är mindre än fem procent, beräknat med hjälp av Poissonfördelningen. Syftet med denna studie är att testa hur väl denna modell fungerar för att urskilja smittspridningar som potentiellt kan leda till utbrott.

PROVTYP;PROVGIVARE
faeces;700