ID: 504
Titel: Förekomst av sömnmedicinska sjukdomar i en oselekterad grupp av patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL)
Provsamlingsansvarig: Ludger Grote
Start insamling: 2019-08-15
Slut insamling: 2024-07-15
Beskrivning: BAKGRUND: Den fysiologiska sömnen har en betydande roll för kroppens självreglerande funktioner så som blodtryck och den neuro-kognitiva funktionen (vår förmåga att tolka sinnesintryck och bearbeta dessa genom tankeprocesser, uppmärksamhet och minnesfunktion). Kroniska sömnstörningar är associerade med ökad morbiditet och mortalitet. Aktuella studier visar att sömnens återhämtningsfunktion är kraftigt inskränkt hos patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL). Livsstilsfaktorer såsom reducerad fysisk aktivitet och fortsatt nikotinanvändning kan bidra till försämrad sömn i denna grupp. KOL-sjukdomens vanliga symptom med hosta och ökad slembildning kan leda till både insomningsproblem och frekventa, nattliga uppvaknanden. Graden av självrapporterad sömnstörning har associerats med svårighetsgraden av KOL- sjukdomen. En aktuell studie visar att graden av sömnstörning är mer prediktiv för mortalitet i KOL-sjukdom än de vanliga lungfunktionsmåtten. Dagens kunskapsläge om sömnstörningarnas betydelse hos KOL-patienter är dock fortfarande mycket begränsad och det saknas större undersökningar med sömndata för denna patientgrupp.
En rad sömnstörningar har i tidigare studier beskrivits föreligga med ökad förekomst hos KOL-patienter. Sömnrelaterad hypoxi sekundärt till obstruktiv sömnapné (OSA) eller nattlig underventilering med koldioxidretention är vanligt förekommande. Samtidig förekomst av KOL och OSA, så kallat "overlap-syndrome", är förenat med ökad KOL-exacerbationsfrekvens och mortalitet jämfört med KOL-sjukdom utan nattlig andningsstörning. OSA-behandling med hjälp av övertrycksandning (Continous Positive Airway Pressure - CP AP) kan reversera dessa negativa konsekvenser av OSA. Nya studier talar även för att nattlig ventilatorterapi har stor betydelse hos patienter med avancerad andningssvikt och stabil hyperkapni (förhöjd mängd koldioxid i blodet) dagtid, där mortaliten kunde reduceras och livskvalitén förbättras.
Rastlösa ben (Restless Legs Syndrome, RLS), är dubbelt så vanligt förekommande hos KOL- patienter än bland normalbefolkningen. RLS innefattar sensoriska fenomen med obehag och ibland smärta, oftast i nedre extremiteterna. Ungefär 80 % av de drabbade har även motoriska symtom (ofrivilliga rörelser). Kliniskt relevanta RLS-besvär har identifierats i storleksordningen 20 - 30% hos KOL-patienter. Obehaget i benen leder till insomningssvårigheter, nattliga uppvaknanden och frekventa motoriska rörelser under sömnen. Dessa rörelser kallas Periodiska Extremitetsrörelser (Periodic Limb Movements, PLM). Det finns belägg för att sjukdomsmekanismen ligger i en dopaminerg dysfunktion på nervbanenivå och att det är en central komponent som orsakar RLS. Kronisk hypoxi kan vara en förstärkande faktor för det men kunskapen om hur detta påverkar KOL-patienter är mycket begränsad.
KOL-centrurn vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset har som uppdrag att utveckla nya rutiner för förbättrat kliniskt omhändertagande av patienter vid olika sjukdornsuttryck av KOL, s.k. fenotyper. Sömnstörningar har en hög prevalens hos KOL-patienter men kunskap om effekten på både patientens livskvalité och på själva lungsjukdomen är i det närmaste obefintlig. Dagens kliniska rutinarbete vid utredning och behandling av KOL och dess följder saknar fokus på sörnnkvalité och förekomst av sömnmedicinska sjukdornar. Denna planerade studie skall därför i första hand systematiskt kartlägga förekomsten av medicinska sömnsjukdomar hos KOL-patienter.
SYFTE:
Att undersöka förekomsten av sömnmedicinska sjukdomar såsom insomni, rastlösa ben, sömnrelaterad andningsstörning och parasomni i en oselekterad grupp av patienter på besök till KOL-centrum.

PROVTYP;PROVGIVARE
serum;100
plasma;100
helblod;100