ID: 5 Titel: Swedish CardioPulmonary bioImage Study (SCAPIS) Provsamlingsansvarig: Göran Bergström Start insamling: 2013-11-04 Slut insamling: 2017-11-28 Beskrivning: Denna ansökan är framsprunget ur ett samarbete mellan forskargrupper vid samtliga medicinska fakulteter i Sverige. Vi planerar ett nytt nationellt program för klinisk kardiovaskulär forskning genom att skapa en stor populationsbaserad kohort, införa ett gemensamt protokoll för nya avbildningstekniker, och sätta upp en biobank med prover från 30 000 män och kvinnor i åldrarna 50-65 år. Den stora kohorten kommer att fånga upp ett flertal individer med hög risk för hjärt/kärl-sjukdom. Programmets omfattning ger därför möjlighet att analysera metabola mekanismer och genetik/omgivnings-interaktioner med nya undersökningstekniker i ett representativt och tillräckligt stort urval av befolkningen. Samtliga individer undersöks vid två besök med avseende på socioekonomi, omgivningsfaktorer, psykosociala faktorer, hereditet, tobak, alkohol, sjukdomshistoria, fysisk aktivitetsnivå, längd, vikt, mediciner, och hjärt/lungfunktion. Med icke-invasiv bildteknik dokumenteras inre fettvävnadsdepåer och karakteriseras aterosklerotiska plack och hjärtfunktion, samt en datortomografisk avbildning görs av lungorna. Programmet ger oss möjlighet att upptäcka nya riskfaktorer, analysera metabola mekanismer och genitik/omgivnings- interaktioner med nya tekniker i ett representativt urval av befolkningen. Uppföljning av kohortens kardiovaskulära och pulmonella händelser görs sedan under lång tid genom olika existerande befolkningregister. Bakgrunden är följande: Under senare år har kardiovaskulär sjukdom och hjärtdöd minskat i Sverige pga förändringar i livsstil som inneburit minskad rökning och sänkta kolesterolnivåer men också genom förbättrad medicinsk behandling under och efter en hjärthändelse. Förbättringen i hjärt-mortalitet/morbiditet har varit störst i grupper med högre socioekonomisk status. Trots dessa framsteg är hjärt/kärlsjukdom fortfarande vanligaste dödsorsaken (cirka 40%) i västvärlden. Det stora flertalet dödliga hjärthändelser sker nu utanför sjukhus och denna andel tycks öka, ssk bland yngre. Kroniska lungsjukdomar såsom KOL ökar och då särskilt bland kvinnor. KOL är idag den 4:e vanligaste dödsorsaken i västvärlden och drabbar var 10:e svensk över 45 år. Ett tredje och växande hot mot folkhälsan ses i den snabba ökningen av diabetes, fetma och associerade riskfaktorer såsom hypertension, dyslipidemi och leverförfettning. Dessa hälsorisker leder på sikt också till kardiovaskulär sjukdom och är vanligare i grupper med låg socioekonomisk status. Prevalens- och incidensmönstret för hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar har alltså ändrats, och nya riskfaktorer och en tydlig socioekonomisk snedfördelning av riskerna är uppenbara. Vårt nationella forskningsprogram (Swedish CArdioPulmonary biolmage Study, SCAPIS) skall använda nya forskningsrön och tekniker för att studera biokemiska, genetiska och socioekonomiska riskfaktorer och därigenom skapa de bästa möjliga förutsättningar att förebygga och behandla kardiovaskulära och pulmonella sjukdomar. Specifika målsättningar: En hjärt /kärlsjukdomsattack orsakas oftast av att ett arteriosklerotiskt plack spricker. Detta orsakas av förändringar av inflammatorisk karaktär inom placket, och dessa förändringar kan numera avbildas med icke-invasiv bildteknik vilket ger ökade möjligheter att skilja ut 'farliga' plack och förutsäga hjärt/kärlsjukdomshändelser. Hjärt/kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom samexisterar ofta och är kopplade till samma riskfaktorer. Framför allt den övervägande emfysematösa sjukdomstypen samvarierar med arteriosklerotisk sjukdom. Undersökning med datortomografi (CT) av lunga kan hjälpa oss skilja mellan olika KOL-fenotyper och ökar därför möjligheten att säkerställa gemensam patofysiologi mellan lungsjukdom och hjärt/kärlsjukdom. Riskfaktorerna kan kvantifieras genom biomarkörer, och leverförfettning kan avbildas med modern, icke invasiv teknik. Forskning om samspelet mellan gener och livsstil är viktiga för att öka vår förståelse för vilken roll gener och omgivning kan spela för utveckling av hjärt/kärlsjkdom. Sådan forskning kräver ett stort antal fall där några drabbas av hjärthändelser medan andra 'kontrollindivider' inte drabbas av hjärthändelser. Det kräver också väl dokumenterade, kvantifierade livsstilsfaktorer och tillgång till DNA. Alla dessa förutsättningar kan uppfyllas genom att vi etablerar en tillräckligt stor, populationsbaserad kohort med tillhörande biobank. Kohorten omfattar män och kvinnor som är 50-65 år gamla vid studiens start. Kohorten kommer att följas upp via nationella register vad gäller inträffade hjärthändelser och död. De skapade databaserna och biobanken kommer att vara tillgängliga för andra forskare med en adekvat frågeställning. Arbetsgrupper har skapats för specifika forskningsprogram, se ssk bilaga. En tidsplan och budget har utarbetats och en organisationsstruktur har byggts upp. Programmet har initierats och hittills finansierats av Hjärt-Lungfonden. PROVTYP;PROVGIVARE helblod, (EDTA);5000 helblod, (LiHep);5000 plasma, (EDTA);5000 plasma, (LiHep);5000 plasma, (Citrat);5000 serum;5000 urin;5000