ID: 49
Titel: Immunoligiska effekter vid behandling av metastaser från mlignt melanom
Provsamlingsansvarig: Roger Olofsson Bagge
Start insamling: 2014-06-01
Slut insamling: -
Beskrivning: Malignt melanom i huden är en vanlig tumörsjukdom vars incidens har ökat under de senaste decennierna. Maligna melanom som är lokaliserade till extremiteterna kan sprida sig lokalt som in-transit metastaser längs lymfbanor till regionala lymfkörtlar. För patienter med in-transit metastaser är effekten av systemisk behandling begränsad varför flera loko-regionala behandlingsalternativ har utvecklats.
En sådan behandlingsform är regional hyperterm perfusion (isolated limb perfusion, ILP) med cytostatika och hypertermi. I korthet isoleras blodförsörjningen till extremiteten kirurgiskt varefter katetrar placeras i artär och ven och ansluts till en hjärt-lung maskin. En tryckmanschett anläggs proximalt varefter extremiteten har isolerats från resten av kroppen. Höga doser cytostatika perfunderas sedan under 60 minuter, varefter cytostatika sköljs ur och blodcirkulationen återställs. Cirka 70% av patienterna uppnår komplett respons av ILP och ytterligare cirka 20% uppnår partiell respons.
Ett annat behandlingsalternativ är elektrokemoterapi (ECT) där cytostatika ges intravenöst varefter högspänning appliceras över tumören. Cellmembraner i tumören öppnas härvid och cytostatika elektroporeras in i tumören. De kliniska resultaten motsvarar de vid ILP.
Malignt melanom med primär lokalisation i uvea (okulärt melanom) drabbar ca 70-80 patienter per år i Sverige. Dessa melanom har en hög benägenhet att metastasera till levern - av patienter med generell spridning uppvisar ca 50 % endast levermetastaser. Prognosen för denna patientgrupp är dålig med cirka 10%:s 1-årsöverlevnad. En behandlingsform, som för närvarande studeras i en randomiserad multicenterstudie (SCANDIUM-studien), är leverperfusion (isolated hepatic perfusion, IHP). Patienterna randomiseras då mellan sedvanlig onkologisk behandling eller leverperfusion med cellgift under 60 minuter. ILP, ECT och IHP erbjuds melanompatienter vid SU/Sahlgrenska.
Upptäckten av tumörassocierade antigen på 80-talet tillsammans med ökade kunskaper om immunförsvar mot cancerceller har lett till omfattande forskning inom området tumörimmunologi. Att aktivering av immunologiska försvarsmekanismer kan ge upphov till minskad tumörbörda och förlänga överlevnaden för patienter med generaliserat malignt melanom har bland annat visats i randomiserade studier med tillförsel av CTLA-4-antikroppen ipilimumab, som ökar T-lymfocyters aktivitet mot tumörceller. 
De immunologiska effekterna av lokoregional behandling är i huvudsak okända. Vid ILP-behandling av malignt melanom kan tumörmassan minska under flera månader efter behandlingen, vilket talar för att den kliniska effekten inte endast förklaras av cytostatika-inducerad celldöd. Studier från andra grupper visar att immunologiska mekanismer spelar en viktig roll vid bland annat behandling med antracyklin tillsammans med hypertermi, och preliminära data från vår forskargrupp visar att ILP signifikant ökar mängden tumörspecifika T-celler i blod en månad efter behandling. Ökad kunskap om immunologiska effekter av lokoregional behandling av malignt melanom skulle kunna leda till utveckling av nya behandlingsprinciper med målet att förstärka immunologiskt försvar för att göra lokal behandling mer effektiv.

SYFTE
Syftet med den aktuella studien är att kartlägga immunologiska effekter av lokoregional behandling (ILP, IHP, ECT) hos patienter med metastaserande malignt melanom. Förhoppningen är att kunna identifiera immunologiska mekanismer som kan leda till utveckling av nya behandlingsprinciper.


PROVTYP;PROVGIVARE
vävnad;100
helblod;100