ID: 489
Titel: GO-PROVE - En studie för att förstå organpåverkan vid havandeskapsförgiftning och dess följder på kort och lång sikt.
Provsamlingsansvarig: Lina Bergman
Start insamling: 2019-03-01
Slut insamling: 2022-03-01
Beskrivning: Preeklampsi (PE) drabbar 3-8% av alla  gravida kvinnor. Den kan leda till allvarliga komplikationer både för mor och barn, särskilt om sjukdomen debuterar tidigt , vilket ofta innebär att kvinnan måste förlösas före 37 graviditetsveckor. Sjukdomen kan påverka hjärnan, levern, hjärtat, lungorna, njurarna och koagulationssystemet och ge livshotande skador. Organkomplikationer vid preeklampsi utgör en av de vanligaste dödsorsakerna hos gravida kvinnor. Det finns idag stora kunskapsluckor om hur komplikationer vid PE kan förebyggas, vilken vård/omhändertagande som är optimal för PE och vilken tidpunkt för förlossning som är den mest optimala vid PE, främst för att det saknas möjligheter att kunna utvärdera den organpåverkan som följer av avancemang av sjukdomen. Magnesiumsulfatbehandling kan ges för att undvika att kvinnan drabbas av kramper (eklampsi) men det är oklart hur kvinnor med hög risk för PE och eklampsi kan identifieras. Blodtrycksbehandling ges för att sänka blodtrycket men det finns oklarhet kring vilka blodtrycksmediciner som är mest effektiva och vilken effekt de får i den cerebrala cirkulationen och på hjärtats och njurens funktion vi PE.
Ärrbildning i hjärnan och kognitiv svikt har rapporterats efter PE i uppföljningsstudier men prospektiva studier saknas. Att kombinera magnetkameraundersökning (MR) av hjärnan, neurologiska symptom, cerebrala biomarkörer och test av kognitiv förmåga  hos gravida kvinnor med PE och jämföra resultaten av test av kognitiv förmåga  med friska gravida kvinnor kan öka kunskapen om orsaken till förändringar i hjärnan vid PE och möjliggöra prediktion och klassifikation av påverkan på hjärnan vid PE. 
Hjärtfunktionen förändras under graviditet och påverkas av PE där kvinnan i värsta fall kan drabbas av hjärtsvikt med lungödem vilket är en av de vanligaste dödsorsakerna vid PE. Kvinnor med PE löper även högre risk för att senare i livet drabbas av  hjärt-kärlsjukdom. Det finns idag inga objektiva, pålitliga och valida tester för att utvärdera och förutsäga hjärtpåverkan vid PE. 
Regional anestesi (spinalbedövning) vid PE kan vara livsräddande men låga blodplättar hindrar ibland anläggning av denna och vi saknar säkra objektiva, pålitliga och valida metoder att utvärdera koagulationsförmågan vid PE.
I kvalitativa studier framkommer att kvinnorna upplevde PE som ett skrämmande livshotande tillstånd. De beskriver även brister i vården, framförallt vad gäller emotionellt och socialt stöd. En studie från 2002 visade att partners till kvinnor som haft svår PE skattade sig högt på ett instrument som mätte posttraumatiskt stress syndrom. Kunskap om inverkan av PE på kvinnornas livskvalitet, känslor av ångest och depression, tilltro till egen förmåga och till amning och deras partners upplevelse av PE kan förbättra information och omhändertagande av kvinnor med PE och deras partner/familj.
Sammanfattningsvis ämnar detta projekt att, genom: skapade av bio- och databank, utvärdering av fysikaliska och biokemiska tester av hjärta, hjärna, koagulation och njurfunktion, kvalitativa intervjuer av kvinnor med PE och deras partner samt långtidsuppföljning av kvinnornas hälsa fördjupa kunskapen om organpåverkan vid PE på kort och lång sikt, öka insikt och förståelse för hur PE upplevs av kvinnorna och deras partner/familj och hur sjukdomen påverkar kvinnornas självskattade hälsa, tilltro till egen förmåga, amning och förlossningsupplevelse. Resultatet av projektet kan möjliggöra framtida användbara objektiva valida tester, vars resultat kan användas för att ge en riktad, individuell och säker behandling, övervakning och vård av kvinnor med PE, förbättra mor- och barnutfall samt ett förbättrat omhändertagande av kvinnor med PE och deras partner/familj.

PROVTYP;PROVGIVARE
blod;400
likvor;200
vävnad, (placenta);200