ID: 475 Titel: Tvärsnittsstudie av ungdomar med Typ 1 - diabetes avseende bentäthet och benmarkörer Provsamlingsansvarig: Diana Swolin-Eide Start insamling: 2019-04-01 Slut insamling: 2021-05-31 Beskrivning: BAKGRUND Diabetes år samlingsnamnet på svår, kronisk sjukdom som innebär en rubbad glukosmetabolism, antingen till följd av nedsatt/upphävd insulinproduktion (typ l) eller ökad insulinresistens (typ 2). Incidensen av diabetes typ I (TI D) hos barn och unga som redan tidigare Var hög i de skandinaviska länderna har i Sverige fördubblats under de senaste 25 åren. Hos den vuxna befolkningen är typ 2 diabetes det numeriskt största problemet och behandling av diabetesrelaterade skador utgör en stor del av den svenska sjukvårdsbudgeten. Svårigheter att sköta sin egenvård av diabetes kan på längre sikt leda till allvarliga problem, såväl medicinskt som socialt. Förutom stort individuellt lidande innebär det en särskild belastning på samhällets resurser när unga människor drabbas av allvarlig och långvarig sjukdom. Att förebygga svåra komplikationer av diabetes är därför angeläget. För ungdomar är det egna ansvarstagandet under utveckling vilket komplicerar situationen. Genom stora framgångar inom det medicinsktekniska området har diabetesegenvården under de senaste tio åren i Sverige underlättats. De flesta yngre patienter har nu tillgång till insulinpump och någon typ av vävnadsglukosmätare, Continuos Glucose Monitor (rtCGM)/Flash Glucose Monitor (iCGM)system. Möjligheten att förbättra den metabola kontrollen och därmed minska risken tör såväl akuta som långsiktiga komplikationer har därför ökat påfallande. HbAlc, som är ett mått på den glykemiska situationen och en så kallad Gold Standard för risk för komplikationsutveckling från hjärta-kärl, har stadigt minskat under de senaste åren till en internationellt sett mycket låg nivå. I en nyligen publicerad artikel i New Eng J Med visas att förekomsten av hjärt-kärlsjukdom och död hos individer med diabetes i Sverige minskat kraftigt under åren 1998-2014. Trenden hos befolkningen i övrigt var densamma, men inte fullt lika stark. Hos personer med diabetes typ l, där medelåldern låg på 35 år, minskade förekomsten av hjärt- kärlsjukdom med 40 procent under perioden. I den jämnåriga kontrollgruppen med diabetesfria personer Var minskningen IO procent. Dock innebär en diabetesdiagnos fortfarande en Stark riskökning lör kardiovaskulär sjuklighet. (Rawshani et al 2018). Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att förbättrad diabetesvård med lägre HbA I c-vården ger en minskad risk hjärt-kärlkomplikationer och tidig död. Diabetes år dock en metabol sjukdom där många organ drabbas och detta sker inte alltid relaterat till kärlbäddens glykeringsgrad, Ett hittills tämligen outforskat område är hur diabetessjukdomen påverkar bentätheten, skelettets mikrostruktur och skelettutveckling under ungdomsåren, men det år klart visat att det finns en kraftigt ökad frakturrisk hos vuxna patienter med diabetes, Ett viktigt forskningsområde år hur barns benhälsa utvecklas. Det är viktigt att hitta faktorer för optimal tillväxt och för att maximal benmassa ska uppnås, sk peak bone mass, för att motverka osteoporos som är ett stort folkhälsoproblem. Barndomen är en viktig period för skelettets utveckling och för att uppnå maximal benmassa under sena tonåren. En minskad mineralisering av skelettet under denna period kan leda till utveckling av osteoporos och senare frakturer. Många faktorer påverkar den växande individens skelett, såsom hormoner, tillväxtfaktorer, kost, D-vitaminintag, fysisk aktivitet och genetik. Ett adekvat kalcium- och D-vitaminintag är nödvändigt för att optimera benhälsan. Bentätheten mäts genom dual-energy X-ray absorptiometry (DXA) som även beräknar kroppssammansättningen. Peripheral quantitative computed tomography (pQCT) är en annan undersökningsmetod som ger en tredimensionell bild av skelettet, men även information om muskel- och fettmassa. Diabetes är en sjukdom som kan påverka benhälsan negativt eftersom en ökad frakturrisk har kunnat påvisas. (Janghorbani et. al. 2007, Miao et.al. 2005, Vestergaard et al. 2005, Zhukouskaya et.al. 2013, Weber et al. 2015, Hygum et al. 2017, Roggen et al. 2013, Shanbhogue et al. 2015, Rubin et al 2016). I Sverige finns en stor erfarenhet av nationella riktlinjer för behandling av TID och den mottagning som finns på DSBUS är mkt välfungerade och har erkänts som ett "Centlæ of Refclvnce" i Europa (Sweet study.eu). Till enheten är ca 550 barn med typ 1 diabetes knutna med minst tre besök årligen. I anslutning till diabetesmottagningen finns ett benlaboratorium, där den nyaste modellen av iDXA (bentäthetsmätning) tör barn är placerad och via våra världsunika kvalitetsregister för diabetes (SWEDIABKIDS (0-18 år) så betyder det att logistiskt sett finns mycket goda möjlighet till unika prospektiva studier avseende benhälsan hos unga individer med diabetes. SYFTE Att undersöka om ungdomar med en TID duration på minst 8 år eller mer har en lägre bentäthet ån friska kontroller. Vi avser' också att undersöka om skelettets mikrostruktur radiologiskt och benmarkörer och hormoner i blodet är påverkade och dess relation jämfört med kroppssammansättning, diabetsduration samt metabol kontroll. Kunskap saknas internationellt inom detta område. Projektet genomförs som en tvärsnittsstudie av ca 50 ungdomar i åldern 15.00-17,99 år som haft diabetes i minst 8 år. Dessa jämförs med friska ålders- och könsmatchade kontroller avseende kroppssammansättning, bentäthet och benmarkörer. Primär frågeställning: Har ungdomar 15.00-17.99 år med TID och sjukdomsduration på minst 8 år en lägre bentäthet och benmassa ån friska kontroller? Sekundära frågeställningar: • År benmarkörerna förändrade hos ungdomar med 'TI D? Skiljer Sig isoformerna av OC dvs COC på patienter med diabetes resp. friska ungdomar? • Skiljer sig TRAP isoformerna på patienter med diabetes resp. friska ungdomar? Finns samband mellan bra och sämre metabol kontroll mellan isoformerna av dessa benmarkörer? • Finns påverkan på IGF-l, IGF-bindarproteiner, D-vitamin, PTH och sclerostin? • Skiljer sig kroppssammansättningen mellan TID och kontroller och i så fall hur? • Skiljer sig uttrycket av mikro-RNA hos ungdomar med TI D jämfört med friska kontroller? • Bör screening införas att hitta tidig osteoporos och när i så fall och med vilka metoder? Var god se forskningsplan i Bilaga 2 för ytterliggare information. PROVTYP;PROVGIVARE serum;100 plasma;100