ID: 430
Titel: Retrospektiv analys av en leukemimarkör (NPM1) i benmärgsmaterial från patienter före och efter benmärgstransplantation
Provsamlingsansvarig: Linda Fogelstrand
Start insamling: -
Slut insamling: 2016-12-31
Beskrivning: BAKGRUND: Akut Myeloisk Leukemi (AML) är den vanligaste akuta leukemin i vuxen ålder och drabbar c:a 350 personer per år. De flesta (70-80%) patienter uppnår remission (frånvaro av synlig sjukdom i benmärgen) efter en eller två cytostatikabehandlingar. Dessvärre är återfall vanligt och sjukdomen är då svårbehandlad och prognosen dålig. Den kliniska utmaningen vid AML är att förhindra återfall hos patiener i remission - och därmed uppnå bot.  METODIK: Sedan länge har man känt till att vissa kromosomförändringar i AML-celler är associerade med antingen god eller dålig prognos. Forskningsresultat de senaste 5-10 åren har visat att även mutationer i enstaka gener har prognostisk betydelse. Analys av en sådan mutation, i NPM1-genen (finns hos 25-35% av AML-pts), har nyligen börjat utnyttjas för behandlingsplanering, och i vissa fall även vid uppföljning för att spåra kvarvarande leukemi efter avslutad behandling. En ny metod, s.k. "djupsekvensering" (se pkt 2.7) medger känslig analys av mycket små mängder genetiskt material.  FRÅGESTÄLLNING: Den kliniska betydelsen av NPM1-analys är ännu oklar; det vill säga hur ska förekomst, repektive frånvaro, av NPM1 påverka den kliniska handläggningen, t ex efter benmärgstransplantation (se pkt 2.2). Allogen benmärgstransplantation (BMT) utförd i remission minskar tveklöst återfallsrisken vid AML  - men innebär tyvärr risk för svåra komplikationer. BMT föreslås till patienter med hög återfallsrisk efter enbart cytostatikabehandling.   HYPOTES: Vår hypotes är att kvantitativa analyser av NPM1 skulle kunna ge vägledning för hematolog och patient, dels vid behandlingsplanering (ska vi gå vidare till BMT?), dels efter BMT (finns sjukdom kvar, åtgärd?).  • Analys av NPM1 har helt nyligen införts som del i utredningen av varje ny AML-patient.  • För att kunna belysa NPM1-mutationens kliniska betydelse för prognosen efter BMT är vi hänvisade till att utnyttja sparat material, i praktiken glasutstryk av benmärg som tagits enligt klinisk rutin - dvs före BMT och vid tre månader efter BMT.  • Vår tanke är att analys av NPM1 på material erhållet före och efter BMT ska relateras till återfallsfrekvens och överlevnad.    • Tilläggas bör att en mycket känslig metod för analys av NPM1 har utvecklats och validerats. Som provmaterial räcker de små mängder celler som kan extraheras från sparade utstryksglas.   • SAMMANTAGET är detta en retrospektiv registerstudie avseende patientdata, men också en framåtblickande propektiv studie som avser att bättre kunna prognostisera risken för återfall i AML och därmed anpassa behandlingen både före eventuell BMT och efter BMT.

PROVTYP;PROVGIVARE
blod/benmärg utstryk;30
DNA;30