ID: 423
Titel: Neobrain, en europeisk multicenterstudie för identifikation av faktorer som påverkar funktion och utveckling av hjärnan hos för tidigt födda barn.
Provsamlingsansvarig: Karin Sävman
Start insamling: -
Slut insamling: -
Beskrivning: Bakgrund: Mycket för tidigt födda barn löper en betydande risk att utveckla skador och störningar i hjärnans utveckling som på sikt kan leda till neurologiska funktionsstörningar som cerebral pares, utvecklingsstörning och/eller störningar av koncentration och uppmärksamhet av typen DAMP/ADHD. Inflammation och  påverkan av fria radikaler är två mekanismer som kan påverka den omogna hjärnan, men exakt vilka faktorer som deltar i skadeutvecklingen är ej känt. Det är också sannolikt att noggranna studier i djurmodeller och av drabbade barn kan leda till att nya mekanismer identifieras. Målsättning: Att studera biokemiska, elektroencefalografiska (EEG) och strukturella förändringar som är kopplade till skador och störningar i hjärnans utveckling hos det mycket för tidigt födda barnet. 
Anmälan till Datainspektionen om förhandskontroll av behandling av personuppgifter om genetiska anlag som framkommit efter genetisk undersökning (10 § första stycket 2 personuppgiftsförordningen (1998:1191). 
Beskrivningen skall kunna förstås av nämndens lekmän. Undvik därför terminologi som kräver specialkunskaper.  Ange bakgrund och syfte för studien samt den (de) vetenskapliga frågeställning (ar) som man söker svar på. Ange de viktigaste undersökningsvariablerna. Ange vilka kunskapsvinster projektet kan förväntas ge och betydelsen av dessa. Ange om det är en registerstudie, uppdragsforskning etc. För fackmän avsedd detaljerad information i protokoll eller forskningsplan skall bifogas som bilaga. En utförligare beskrivning över genomförandet avsedd för lekmän kan vid behov bifogas den för fackmän avsedda obligatoriska forskningsplanen. 
A N S Ö K A N O M E T I K P R Ö V N I N G  
 
6 
Planerad studie: Studien ingår som en del i ett europeiskt, EU-finansierat, multicenterprojekt. Det övergripande projektet innehåller även en djurexperimentell del där betydelsen av olika mekanismer testas. I den kliniska delen av studien deltar Göteborg, Lund, Uppsala, Berlin, Hannover, Innsbruck, Utrecht, Geneve,Sienna och Paris.  I studien ingår 300 barn födda före 28 veckors gestationsålder (mer än tre månader för tidigt). Barnen följs under vårdtiden med upprepade blod och urinprover, EEG, ultraljud av hjärnan och i fullgången tid även magnetkameraundersökning. Vi undersöker även vätskan som finns i barnets magsäck efter födelsen då denna utgörs av nedsvalt fostervatten som vilket speglar miljön inne i livmodern. Blodproverna genomgår en mycket omfattande analys av förändringar i proteinuttryck (mRNA), proteinsammansättning ("proteomik") och cellernas ämnesomsättning ("metabolomik"). Dessa förändringar kan sedan kopplas till akuta förändringar i hjärnans funktion (EEG), påvisbar skada (ultraljud, magnetkamera) och senare funktionsstörning (strukturerad psykomotorisk uppföljning). I ett mindre antal barn genomförs även analys av variationer i enskilda gener (DNA) som kan påverka barnets benägenhet att utveckla skada. ** För mer detaljerad beskrivning av provtagningen se separat bifogad komplettering. 
 
Betydelse:  En bättre kännedom om de mekanismer som leder fram till bestående störningar i hjärnans funktion kan bidra till en bättre identifikation av riskbarn och även till nya behandlingsmöjligheter. I denna studie studeras mekanismer och riskfaktorer men etablerar även ett europeiskt nätverk som möjliggör senare behandlingsstudier.

PROVTYP;PROVGIVARE
placenta, HE-färgade glas från rutindiagnostik;28
placenta, paraffinklossar från rutindiagnostik;4