ID: 38 Titel: Förekomst av autismspektrumtillstånd och ADHD bland opioidmissbrukare Provsamlingsansvarig: Bo Söderpalm Start insamling: 2015-11-01 Slut insamling: 2020-12-12 Beskrivning: I diagnoskriterier för autismspektrumtillstånd (AST) beskrivs begränsningar inom tre områden: - Nedsatt förmåga till ömsesidig social interaktion; - Nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation; - Begränsade och repetitiva beteendemönster. Den neurobiologiska bakgrunden till AST finns från födelsen. Vuxna med autism har oftast kvar symtomen lång upp i vuxen ålder. Även hos vuxna kännetecknas tillstånden av begränsningar i förmågan till ömsesidighet i socialt samspel och kommunikation samt begränsade och repetitiva beteendemönster. Problemen kan ha tagit sig något olika uttryck under årens lopp men innebär en tydlig, genomgripande funktionsnedsättning. Autismspektrumtillstånd är utvecklingsavvikelser med neurobiologiska grund. I många fall finns en stark genetisk komponent men också skade- eller omgivningsfaktorer kan inverka. Att finna orsakssamband har varit en utmaning p.g.a. den genetiska komplexiteten och den breda symtombilden. Tvillingstudier har visat betydligt högre konkordans i par av enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar. Finns ett barn med autism i familjen är det ca 5-6% risk att också ett syskon drabbas. Den nya molekylärgenetiska metoderna, t. ex. CGH-array, tillåter upptäckten av små submikroskopiska förändringar som har visat sig förekomma i ökad utsträckning hos individer med AST. Numera anses således genetiska faktorer spela stor roll för utveckling av autism, den så kallade biologiska förklaringsmodellen, men de exakta sambanden är komplicerade. Autismspektrumbegreppet återspeglar denna heterogenitet. Det har föreslagits att problemen med socio-kommunikativt och emotionellt samspel hänger samman med att alla dessa beteenden är beroende av att många delsystem i hjärnan "kommunicerar" väl med varandra, och att just "kommunikationen" mellan olika delsystem i hjärnan fungerar sämre vid autism. Ett sådant komplext system är spegelneuronsystemet (eng: Mirror Neuron System) som inkluderar temporal-, parietal- och frontalloben. Detta system tros vara av stor vikt för utvecklingen av både socialt samspel och kommunikation, och en teori är att det kan vara skadat vid autism. Även om bakgrunden till AST bedöms vara huvudsakligen genetisk kan också miljöfaktorer ha betydelse, t.ex. exponering för alkohol och vissa läkemedel som valproat och talidomid under fosterstadiet. Hög ålder hos modern och fadern har visat sig vara associerat till en ökad risk för utveckling av autism hos barnen. Epigenetiska mekanismer (förändringar i hur generna uttrycks utan att själva DNA-sekvensen är förändrad) har sannolikt betydelse för uppkomst av AST. Resultat från epidemiologiska studier i Nordamerika och Europa har visat en prevalens av AST på ca 1 procent. Epidemiologiska studier när det gäller vuxna saknas, men uppföljningsstudier visar att vissa AST finns i nästan samma omfattning bland vuxna som bland barn. Tidigare har det ofta framförts att personer med AST sällan har problem med missbruk men varje år diagnostiseras ett trettiotal patienter med AST på Beroendekliniken i Göteborg. En studie har visat att förekomsten av missbruk/beroende varierar mellan olika AST: missbruk/beroende var vanligast bland personer med atypisk autism och minst vanligt bland personer med Aspergers syndrom. Samtidigt finns erfarenhet av att AST kan komplicera beroendevård. Epidemiologiska studier när det gäller patienter med AST och opioidberoende saknas. AST har en stor samförekomst med ADHD och ADHD är en riskfaktor för utveckling av beroendetillstånd. Studier från fr a USA tyder på att ADHD är överrepresenterat bland opioidberoende personer som erhåller substitutionsbehandling. PROVTYP;PROVGIVARE helblod, (EDTA);500