ID: 341 Titel: Återhämtningsmönster efter stroke-en longitidinell studie. FIND Stroke Recovery Provsamlingsansvarig: Christina Jern Start insamling: 2018-04-30 Slut insamling: 2022-04-30 Beskrivning: BAKGRUND Stroke är en av våra vanligaste sjukdomar. Varje år insjuknar cirka 17 miljoner människor i stroke världen över. Motsvarande siffror är cirka 25 000 i Sverige och cirka 3 500 i Västra Götaland. Stroke är den enskilda somatiska sjukdom som svarar för flest vårddagar på svenska sjukhus och den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. Trots det är stroke underbeforskat jämfört med andra folksjukdomar såsom cancer och hjärtsjukdomar. Stroke uppstår antingen genom att en blodpropp täpper till något av hjärnans tillförande blodkärl s.k. ischemisk stroke (ca 85 % av all stroke) eller genom hjärnblödning, s.k. hemorrhagisk stroke. I båda fall uppstår syrebrist i hjärnans nervceller med efterföljande nervcellsdöd. Således drabbas hjärnans funktioner vilket gör att många personer med stroke får bestående funktionsnedsättning, ofta med dramatiskt påverkan på livssituationen både för personen själv och för närstående. Hjärnskadan kan leda till långvarigt eller permanent funktionsbortfall. Många har därför efter sitt insjuknande i stroke behov av stöd i sina dagliga aktiviteter (ADL) och efter 3 månader har cirka 20% så betydande funktionsnedsättning att de är beroende av andra personer för att klara sin ADL. Även de som inte har så stora hjälpbehov har ofta bestående funktionsnedsättning såsom förlamning, tal-och synpåverkan eller känselbortfall. Mer dolda funktionsnedsättningar som kogntiv påverkan (t.ex. nedsatt minne, påverkan på logiskt tänkande och emotionell kontakt), uttröttbarhet (fatigue) och depression är också vanliga. Dessa funktionsnedsättningar påverkar förmågan att återgå i arbete och att delta i dagliga aktiviteter. Livskvaliteten i stort påverkas också på olika sätt. Förutom stora konsekvenser på individ- och familjenivå får strokesjukdomen därför också stora samhällsekonomisk konsekvenser. Trots vår kunskap om hur stroke påverkar på olika plan finns många kunskapsluckor vad gäller återhämtning och funktionsnedsättningar på längre sikt efter stroke. Detta beror på att detta område är otillräckligt berforskat och majoriteten av de studier som utförts har endast följt patienterna upp till 3 månader efter stroke. Det finns en stor stor skillnad mellan individer i hur väl återhämtningen sker efter en stroke. Anmärkningsvärt är att vissa patienter med mindre skador kan kan ha påtagliga svårigheter medan vissa patienter med relativt stora hjärnskador kan återhämta sig väl. Hur denna återhämtningen ser ut över tid är i dag till stora delar okänt. Detta beror på att tidigare studier endast använt en eller få uppföljande undersökningstidpunkter och ofta undersökt en liten, selekterad grupp av strokepatienter. Vidare är det få studier som på ett systematiskt sätt studerat prediktorer för utfall, det vill säga om vi i ett tidigt skede kan identifiera de patienter som har hög risk för att inte återhämta sig. Forskning inom detta område är av stor vikt då ökad kunskap behövs för att bättre kunna planera omhändertagandet efter stroke och för att kunna planera framtida interventionella studier som syftar till att förbättra återämtningen efter stroke. Vi ämnar därför genomföra den första studien om återhämtning efter stroke i sitt slag där vi genom flera upprepade uppföljningsbesök noggrant kommer följa förloppet efter en stroke och söka finna prediktorer för graden av återhämtning. SYFTE Att undersöka och beskriva återhämtning och långtidsprognos hos en oselekererad grupp av patienter med stroke samt att identifiera faktorer som predicerar prognosen. PROVTYP;PROVGIVARE helblod, (EDTA) Antal avser per år;540 plasma, (EDTA) Antal avser per år;540 plasma, (Citrat) Antal avser per år;540 serum, Antal avser per år;540 helblod, (Tempus) Antal avser per år;540