ID: 258 Titel: Longitudinell uppföljning av framtida fertilitet för flickor som genomgår barncancerbehandling Provsamlingsansvarig: Ann Thurin Kjellberg Start insamling: 2016-05-01 Slut insamling: - Beskrivning: Överlevnad efter barncancerbehandling ökat betydligt de senaste 20 åren och är nu ca 80 %. Det är tack vare tidigare forskningsprojekt, som den förbättrade överlevnaden för barncancerpatienter har kunnat uppnås. Barncancer diagnosticeras oftast i åldern 2-5 år, långt innan puberteten startar. Alla barn följs upp på barnklinik till 18 års ålder avseende tillväxt, pubertetsutveckling och eventuella biverkningar av cancerbehandlingen. Barn som har behandlats med alkylerande cytostatika eller strålbehandling mot buk och hjärna har hög risk för störningar i tillväxt och pubertetsutveckling varför dessa följs mycket noggrant under hela uppväxten via barnmedicinsk klinik. Fertilitetsbevarande åtgärder är ett nytt fält inom medicinen där det skett en stor utveckling de senaste 7-8 åren. Hos flickor och unga kvinnor kan skador på äggstockarna orsakas av cancer behandling med cellgifter, strålbehandling eller kirurgi. De flesta kommer att ha bevarad fertilitet (förmåga att få barn) men en mindre grupp kommer vara helt infertila och en grupp kvinnor kommer att förlora sin fertilitet tidigare än normalt. Det finns stora kunskapsluckor avseende denna nya patientgrupp. Förbättrade resultat för fertilitetsbevarande åtgärder kräver grundläggande kunskap som denna prospektiva studie kan ge, dels avseende hur äggstocksreservens storlek påverkas av olika cellgifts- och strålningsbehandlingar och dels den individuella känsligheten för olika behandlingar. Möjligheten att kunna få egna biologiska barn har blivit viktigt för livskvaliteten för patienter som drabbats av cancer i unga år och det finns en ökande grupp av överlevande unga vuxna som efterfrågar fertilitetsbevarande åtgärder. Målsättningen för studien är 1) att ge grundläggande kunskap avseende flickor och unga kvinnor, där potentiellt äggstocksskadande behandling (cellgift eller strålning) planeras eller har utförts, om framtida äggstocksreserv och fertilitet. 2) att besvara frågan om fertilitetsfrämjande åtgärder med organiserad monitorering av äggstocksreserven och i vissa fall frysning av obefruktade mogna ägg eller äggstocksvävnad (oocytvitrifiering och frysning av ovarialbiopsier) kan ge förbättrade möjligheter att få barn i framtiden och en förhöjd livskvalitet. Pubertet är möjlig att inducera med tillskott av östrogen, men fertiliteten är beroende av äggstocksreserven och går inte att reparera. Studien utgörs av en longitudinell prospektiv uppföljning för flickor 0-18 år som får cancerdiagnos 2016- 2020 och där behandling med cellgifter och/eller strålning planeras och beräknas pågå fram tills patienten är ca 40 år. Uppföljningen, avseende pubertet, fertilitet och livskvalitet, görs med enkäter, intervjuer och blodprover avseende bl.a. AMH (Anti Mülleriskt Hormon, som speglar äggstocksreservenreserven) med start från innan behandlingsstart och enligt ett schema. Vissa av flickorna kan, om det är kliniskt lämpligt, erbjudas att genomgå fertilitetsbevarande åtgärder såsom frysning av ägg eller vävnad. Dessa åtgärder ingår inte i studien i sig, men kommer att dokumenteras. PROVTYP;PROVGIVARE serum;100 plasma;100