ID: 25 Titel: The Sahlgrenska Academy Study on Ischemic Stroke (SAHLSIS) 2 - en studie av ischemisk stroke med fokus på subtyper och långtidsprognos Provsamlingsansvarig: Christina Jern Start insamling: 2015-09-01 Slut insamling: - Beskrivning: ALLMÄN BAKGRUND Stroke är en av våra allra vanligaste sjukdomar – i genomsnitt drabbas var 17:e minut någon person i Sverige. Precis som vid andra folksjukdomar har både ärftliga faktorer och miljöfaktorer betydelse för risken att insjukna. Ett flertal studier visar att ärftliga faktorer ligger bakom cirka hälften av orsakerna till stroke. Ischemisk stroke (hjärninfarkt) orsakas av blodpropp och utgör ca 85% av totala antalet stroke. Vi initierade SAHLSIS 1998 vars fokus var att studera faktorer av betydelse för blodproppsbildning och ärftliga faktorer vid ischemisk stroke. Vi rekryterade 600 vuxna patienter med ischemisk stroke före 70 års ålder vid fyra olika strokeenheter i Västra Götalandsregionen och ytterligare cirka 500 patienter vid stroke-enheten på Sahlgrenska. Drygt 600 friska kontrollpersoner utan hjärt-kärlsjukdom rekryterades från samma geografiska område som patienterna. Skälen till att vi endast inkluderat patienter under 70 år är att ärftliga faktorer har större betydelse i yngre år och att vi företrädelsevis avsåg att studera patienter mitt i livet och före åldrandets ökade risk för olika andra sjukdomstillstånd. Ischemisk stroke är ett väldigt heterogent tillstånd i så måtto att det finns många olika bakomliggande orsaker. Man kan säga att ischemisk stroke innefattar flera olika sjukdomarsmekanismer och till och med olika sjukdomar. De vanligaste subtyperna är så kallad storkärlssjukdom, småkärlssjukdom och kardiell emboli (blodproppsbildning med ursprung från hjärtat). Vad gäller hemostasfaktorer har vi funnit och publicerat intressanta skillnader mellan dessa subtyper. Både inflammation och hormonella faktorer påverkar hemostasen. För att förstå mekansimerna bakom våra fynd behöver vi nu gå vidare och studera även dessa faktorer i de olika subtyperna. Analyser utförs på plasmaproteinnivå (äggviteämnen), fortsättningsvis benämnt biomarkörer. Vi har nu ytterst begränsad mängd plasma kvar från vår tidigare studie. För att kunna fortsätta denna forskningslinje och öka vår kunskap om de olika subtyperna av ischemisk stroke behöver vi således samla in nytt material. Ett ytterligare skäl till en ny studie är att incidens, riskfaktorer och mortalitet förändras över tid. Mortaliteten vid ischemisk stroke har minskat. Däremot har incidensen i stroke tyvärr ökat för yngre åldersgrupper i Sverige och andra Europeiska länder på senare år. Detta gör att aktuella studier, inte minst avseende den yngre gruppen, är av stor vikt. Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. Efter 3 månader har 20 % avlidit och en lika stor andel av de överlevande har så betydande funktionsnedsättning att de är beroende av hjälp från andra för sitt dagliga liv. I ett globalt perspektiv anges inte mindre än 50 % behöva hjälp av andra för sitt dagliga liv ett år efter insjuknandet. Även de som inte är beroende av hjälp från andra har ofta bestående funktionsbortfall. Trots detta finns det ytterst få studier som följt upp hur det går för patienter som i arbetsför ålder drabbas av ischemisk stroke. Vi har därför följt upp en andel av patienterna i vår initiala studie avseende ett enkelt mått på funktionsnedsättning (modified Rankin Scale) efter 3 månader och 2 år. Vi har även genomfört en långtidsuppföljning avseende dödlighet och nya insjuknande i stroke och hjärtinfarkt. Vi har funnit att prognosen varierar avsevärt mellan de olika subtyperna. Vi har precis nyligen också avlutat en mycket omfattande 7-års uppföljning av en subgrupp om 359 patienter som inkluderades på Sahlgrenska sjukhuset. Våra preliminära resultat visar att en stor andel av patienterna har kvarstående funktionsnedsättning och än fler har så kallade dolda funktionsnedsättningar i form av kognitionsnedsättning (t.ex. nedsatt uppmärksamhet och processhastighet) och trötthet (fatigue). För att mer i detalj förstå samband mellan dessa funktionsnedsättningar och individernas aktivitetsförmåga och möjlighet till arbetsåtergång och delaktighet i samhälle och familjenätverk bör fler deltagare inkluderas. Idag har vi tyvärr ytterst bristfällig kunskap om faktorer av betydelse för prognosen. Anmärkningsvärt är att vissa patienter med relativt stora hjärnskador återhämtar sig väl medan andra med mindre skador trots detta rapporterar stora svårigheter långt efter insjuknandet. Vad som påverkar den funktionella återhämtningen efter stroke tycks därför vara mycket individuellt och i dag delvis oförutsägbart. Hur individer rekryteras till mer omfattande rehabilitering och stöd har betydelse och skillnader utifrån sociala faktorer, kön och ålder kan belysas. En central forskningsfråga i det aktuella projektet är därför att identifiera medicinska, kognitiva, emotionella och sociala faktorer som predicerar prognosen. För att kunna besvara denna fråga behövs ett större material av patienter som drabbats av ischemisk stroke som följs över tid. SYFTE 1) Att fortsätta våra tidigare studier för att öka kunskapen kring vilka biomarkörer och genetiska variationer som skiljer sig mellan de olika subtyperna av ischemisk stroke. På sikt kan detta ge ny kunskap om mekanimser bakom ischemisk stroke. 2) Att följa patienter med ischemisk stroke över tid för att få bättre kunskap om långtidsprognosen och olika typer av funktionsnedsättningar och deras konsekvenser. 3) Att rekrytera ett tillräckligt stort antal patienter med ischemisk stroke för att kunna identifiera nya faktorer av betydelse för prognosen och studera om dessa faktorer skiljer sig mellan de olika subtyperna av ischemisk stroke. METOD / UNDERSÖKNINGSVARIABLER Metoden beskrivs mer utförligt i bifogat forskningsprogram. Sammanfattningsvis tillfrågas vuxna patienter med ischemisk stroke före 70 års ålder om de vill delta i studien vid strokeenheten på Sahlgrenska Universitetsjukhuset/Sahlgrenska. De viktigaste undersökningsvariablerna utgörs av: Subtyp av ischemisk stroke - klassificeras av erfaren läkare i forskningsgruppen efter vårdtiden Sjukdomshistoria och vaskulära riskfaktorer inklusive socioekonomiska och psykosociala faktorer och ärflighet för olika typer av kärlssjukdom, läkemedel, längd, vikt och blodtryck - registreras av sköterska under vårdtiden Analys av biomarkörer i plasma och i blodceller från blodprov taget under vårdtiden och vid återbesöken efter 3 månader, 2 år och 7 år Analys av genetiska variationer från blodprov taget under vårdtiden Funktionsnedsättning, aktivitet, delaktighet, livskvalitet, riskfaktorer, aktuell sjukdomshistoria och läkemedel efter 3 månader - registreras av sköterska vid återbesök och via nationella och lokala kvalitetsregister, Riks-Stroke respektive Väst-Stroke, samt via Socialstyrelsens register för insatser till personer med funktionsnedsättning Funktionsnedsättning efter ett år - registreras via nationella registret Riks-Stroke och Socialstyrelsens register enligt ovan Funktionsnedsättning, aktivitet, delaktighet, livskvalitet, riskfaktorer, aktuell sjukdomshistoria och läkemedel efter 2 och 7 år - registreras av sköterska vid återbesök och om detta inte är möjligt via hembesök eller vid telefonintervju samt funktionshinder via Socialstyrelsens register register enligt ovan Vid alla återbesöken utförs även enklare testning av kogntiva funktioner och efter 2 och 7 år skattas förekomst av depression och trötthet (fatigue) Död inklusive dödsorsak och insjuknande i ny stroke eller annan sjukdom efter stroke - registreras via nationella register (folkbokföring-, dödorsaks- och patientregistret) och händelser verifieras genom journalgenomgång av läkare i forskningsgruppen Faktorer som kan ha stor påverkan på prognosen och därmed måste tas hänsyn till i den statistiska analysen såsom läkemedel, riskfaktorer och socioekonomiska faktorer - registreras via frågeformulär och nationella register (Läkemedelsregistret och LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknads-studier) vid Statistiska centralbyrån) Frågeformulär från inklusion och 2-års uppföljning bifogas ansökan, frågeformulär vid 3-månders och 7-års uppföljning innehåller precis samma typ av frågor KUNSKAPSVINSTER OCH BETYDELSE Vår studie med noggrann kartläggning av subtyp av ischemisk stroke i kombination av blodprovstagning både akut och i efterförloppet för analys av biomarkörer och genetiska variationer med nya tekniker i ett stort material är även ur ett internationellt perspektiv unik. Resultaten kommer att ge ny kunskap om vad som särskiljer de olika subtyperna av ischemisk stroke, vilket kan bidra till förståelsen av bakomliggande mekanismer och därmed ge nya uppslag till behandling. Även den långa och noggranna uppföljningen av relativt unga patienter med ischemisk stroke är unik. Det aktuella projektet förväntas därför ge ny helt kunskap om hur det går på sikt för patienter med ischemisk stroke före 70 års ålder och om vilka faktorer som har betydelse för prognosen. Sådan kunskap är betydelsefull för att utveckla nya och mer effektiva behandlingsmetoder, men också för att vägleda patientflöden beträffande långsiktig rehabilitering och stöd. Kostnaderna för långvariga insatser i kommunen samt anhörigas insatser står för större delen av samhällskostnaden efter den allra första tiden efter stroke och bättre anpassad rehabilitering och kommunala insatser kan ha stor betydelse för individens hälsa och livskvalitet men också för samhällsekonomin. Genom våra nationella och internationella samarbeten har vi också möjlighet att för första gången genomföra en stor studie av genetiska faktorers betydelse för graden av funktionsnedsättning efter ischemisk stroke. Sammantaget kommer resultaten från uppföljningsstudierna ge underlag för en förbättrad information om prognosen samt kunna bidra till utvecklingen av en mer individualiserad och effektiv sekundärprofylax och rehabilitering vid ischemisk stroke. PROVTYP;PROVGIVARE helblod, (EDTA) Antal avser per år;650 plasma, (EDTA) Antal avser per år;650 plasma, (Citrat) Antal avser per år;650 serum, Antal avser per år;650 helblod, (PAXgene) Antal avser per år;650