ID: 23 Titel: Risker för malnutrition och benskörhet efter obesitasbehandling -samverkan med gastrointestinal bakterieflora, oral hälsa, psykiatrisk sjuklighet och socioekonomi Provsamlingsansvarig: Karin Mossberg Start insamling: 2015-04-21 Slut insamling: 2027-12-31 Beskrivning: Nutida kirurgiska metoder att behandla obesitas utvecklades under slutet av 1900-talet efter att man sett att den nu mer historiska magsårskirurgin även gav viktnedgång som bieffekt efter operation. Långtidseffekter av magsårskirurgin innebar emellertid grava svårbehandlade nutritionsbrister. Kirurgisk obesitasbehandling ökar allt mer och ger oftast mycket god långsiktig viktnedgångseffekt och förbättring av obesitas följdsjukdomar såsom diabetes, hyperlipidemi etc. Det finns många studier gjorda kring de goda effekterna av gastric bypass kirurgi men större högkvalitativa långtidsstudier kring de negativa bieffekterna saknas. Idag genomförs ungefär 400 000 obesitasoperationer per år i världen varav ca 8000 operationer görs i Sverige. Gastric bypass är den vanligaste metoden och utgör över 95 % av operationerna i Sverige. Idag finns det tiotusentals obesitasopererade i Sverige och gruppen ökar stadigt. Det vårdprogram som finns idag, inkluderande årliga läkarbesök med provtagning och receptförskrivning livet ut, är ej baserat på vetenskaplig grund utan mer på personliga tyckanden och fallbeskrivningar. Studier visar tydligt att det finns en hög risk för näringsbrist och negativ inverkan på skelettstyrka både kort och lång tid efter kirurgi. Studierna visar att kunskapsbristen är hög kring dessa negativa bieffekter och att vi inte alls vet vilka patientgrupper som är mest utsatta eller vilka riskfaktorer som utgör de största farorna. Vi vet att psykisk ohälsa är hög bland feta och även bland de som opereras för sin sjukliga fetma men mer detaljerad fakta saknas. Det är känt att socioekonomisk status korrelerar positivt till generell hälsa i befolkningen i stort. Det är dock oklart hur den påverkar utfallet efter gastric bypass-kirurgi. Viktiga frågor är således om psykiatrisk sjuklighet eller låg socioekonomisk status utgör riskfaktorer för dåligt resultat efter kirurgisk behandling med ökad näringsbrist och benförlust som följd? Sjukdomstillståndet obesitas med dess följdsjukdomar utgör en stor ekonomisk belastning för sjukvården och samhället. Kirurgisk obesitasbehandling är också dyrt men beräknas vara kostnadseffektivt utifrån de studier som gjorts. I beräkningarna tas dock inte långtidseffekter från undernäring och osteoporos med och den slutgiltiga effekten avseende samhällsekonomin eller livskvalitén för patienten kanske inte blir så positiv som det verkar. Tidigare analyser avseende gastric bypass-kirurgins hälsoekonomiska effekter baseras vidare till stor del på beräkningar utifrån ekonomiska modeller och har inte tillgång till faktiska journaler och utsagor direkt från patienterna för en mer sanningsriktig analys. Med föreliggande studie, initierad från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ämnar vi höja kunskapen kring gastric bypass-kirurgins inverkan på näringsstatus, skeletthälsa och munhälsa samt söka eventuella riskfaktorer för ett sämre behandlingsutfall avseende dessa faktorer. Som kontrollgrupp till den kirurgiskt behandlade gruppen (1000 kirurgisk behandlade individer planeras för inklusion) planerar vi använda patienter som genomgår den mest effektiva medicinska behandling som finns att tillgå i Sverige idag; fyra månaders lågkaloridiet vid Sahlgrenska Medicinklinik (400 individer planeras för inklusion). Den medicinskt behandlade patientgruppen uppnår ett relativt gott viktnedgångsresultat utan att genomgå den livslånga anatomiska förändring i mag-tarmkanalen som gastric bypass-patienterna gör. Den medicinskt behandlade gruppen kan därför anses vara en mycket god kontrollgrupp för differentiering avseende gastric bypass-kirurgins inverkan på nutritionsstatus utöver den som viktnedgången ger i sig. De båda behandlingsgrupperna ämnar sig även väl för undersökning av eventuella riskfaktorer för ett sämre behandlingsresultat generellt, oberoende behandlingsmetod, samt jämförande de två metoderna. Totalt sett planeras 1400 (ett tusen fyra hundra) individer att inkluderas; 1000 (ett tusen) gastric ybpass patienter samt 400 (fyra hundra) medicinskt behandlade patienter. Studiens långsiktiga mål är bidra till att öka den medicinska kvalitén på omhändertagandet av obesitaspatienterna samt utröna vilka subgrupper som eventuellt är i behov av sjukvårdens extra omsorg både före och efter behandling för att förbättra behandlingsresultaten och minska riskerna för negativa bieffekter. Med vår studie önskar vi således på lång sikt öka den positiva behandlingseffekten och livskvalitén för patienterna, bättre förvalta de tillgängliga sjukvårdsresurserna samt skapa en mer jämlik obesitasvård utifrån patienternas individuella förutsättningar. Inklusionen av forskningspersoner kommer pågå konsekutivt från hela Västra Götalandsregionen tills 1000 (tusen) kirurgiskt behandlade patienter är inkluderade och har genomgått sin gastric bypass-operation. Inklusionstiden beräknas till 1,5 år. Under denna period kommer även samtliga patienter som godkänns för medicinsk behandling enligt ovan tillfrågas om deltagande, antalet beräknas uppgå till 400 (fyra hundra) forskningspersoner. Antalet kontrollpersoner bestäms av inklusionstiden för kirurgfallen enligt ovan och utifrån tillgänglig statistik kring antalet medicinsk behandlade individer per år beräknas 400 st hinna bli tillfrågade om studiedeltagande. De två grupperna, dvs totalt sett ca 1400 (ett tusen fyra hundra) forskningspersoner, kommer följas prospektivt från innan påbörjad behandling till 10 år efteråt. Näringsstatus kommer att kartläggas med noggrann blodprovstagning för att avslöja tidiga tecken till näringsbrister. Benhälsan kommer att utredas noggrant med högkvalitativa metoder för mätning av bentäthet, benuppbyggnad och skelettstyrka tillsammans med blodprovsmarkörer för nybildning och nedbrytning av ben i kroppen. I dag saknas kunskap om hur de olika behandlingsmetoderna påverkar ovanstående processer i detalj. Emellertid finns bevis på att en kraftig viktnedgång och den omkoppling av mag- och tarmanatomin som en gastric bypass-operation innebär ter sig kunna ge allvarliga bristsjukdomar och benskörhet på sikt. Studier har visat att bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för vår hälsa och olika sjukdomstillstånd. Bland annat har det visats att tarmbakterier bildar vitamin B och K samt bidrar till regulationen av benmetablismen. Vi kommer att undersöka sambandet mellan den gastrointestinala microbiotan och effekten av obesitasbehandling avseende näringsstatus och skeletthälsan därefter. Avföringsprover kommer att insamlas före obesitasbehandlingarna samt under hela studiens gång, 10 år, vilket kommer att ge möjlighet till grundlig analys av frågeställningarna. Näringsintagets frekvens, sammansättning i kombination med ändringar i den gastrointestinala anatomin har betydelse för hela magtarmkanalen. Kliniska observationer indikerar en påverkan på munhälsan - det orala statuset, framför allt förekomsten av dental karies hos obesa individer samt efter obesitasbehandling. Dental karies är en multifaktoriell sjukdom med flera samverkande faktorer och vetenskapligt underlag saknas i dagsläget för att belysa de förändringar som kan ske i det orala statuset vid obesitasbehandling och det finns därav ett behov av studier i ämnet. Vi kommer därför att kartlägga den orala hälsan genom kliniska och röntgenologiska undersökningar samt med salivprov. Försökspersonernas kommer att genomgå screening för psykiatrisk sjuklighet; depression, ångestsyndrom och Attention Deficit syndrome, med eller utan Hyperactivity Syndrome (AD eller ADHD) innan obesitasbehandlingen samt upp till 10 år därefter. Vi önskar kunna visa på hur förekomsten av psykisk sjuklighet ser ut bland obesitaspatienter, hur obesitasbehandlingen påverkar den mentala hälsan och hur resultatet av behandlingen blir (viktutfall, nutritionsstatus, benhälsa och oral hälsa) hos den speciellt sköra patientgruppen, som har psykiatriska diagnoser, jämfört med den behandlade gruppen som helhet. Genom inklusionen av forskningspersoner från både kirurgisk och medicinsk behandling mot obesitas kan även en värdefull jämförelse mellan de två behandlingsmetoderna genomföras. Vi vet idag att hälsa generellt korrelerar negativt till socioekonomisk status i samhället. Huruvida socioekonomisk status har någon inverkan på utfallet av olika behandlingsmetoder mot obesitas är ännu okänt. I vår studie kommer forskningspersonernas socioekonomiska status kartläggas via frågeformulär och registerutdrag. Studien ämnar kunna besvara frågorna huruvida socioekonomisk status påverkar utfallet av behandlingarna, avseende viktutfall, nutritionsstatus, benhälsa och oral hälsa efteråt, dels analyserat över patientgruppen som helhet samt även jämförande de två behandlingsmetoderna (kirurgisk och medicinsk) mot varandra, . Genom frågeformulär och registerutdrag kommer en noggrann ekonomisk analys göras jämförande de två behandlingsmetoderna. Kalkylen kommer utföras från och med fem år innan behandling samt upp till tio år efteråt. Studien syftar till att fylla en kunskapslucka kring en växande och redan stor patientgrupp i samhället. Genom ökad kunskap önskar vi kunna förbättra effekten av behandlingen, undvika negativa långsiktiga effekter samt bidra till ett bättre resursutnyttjande i vården. PROVTYP;PROVGIVARE helblod, (EDTA);1400 plasma, (EDTA);1400 serum;1400 plasma, (LiHep);1400