ID: 161
Titel: Screening för psykiatrisk sjukdom bland personer utan fast boende i Göteborg
Provsamlingsansvarig: Bo Söderpalm
Start insamling: 2016-09-01
Slut insamling: 2020-12-31
Beskrivning: Syftet med studien är att uppskatta prevalensen av psykiatriska sjukdomar, i synnerhet ADHD, bland individer utan fast boende (hemlösa). Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie där insamling av data kommer att ske genom att träffa hemlösa som besöker tillfälliga boenden i Göteborg. De individer som väljer att delta i studien ombeds svara på flera självskattningsformulär som screenar för ADHD och autism men även andra psykiatriska sjukdomar inklusive missbruk. Vi kommer också att ta biomarkörer för spår av alkohol- och drogmissbruk för att kunna jämföra detta med data från formulären. Genanalyser tas också i samband med detta. För närmare specifikation avseende labprover, var god se punkt 2:4.

Ett mindre urval av studiedeltagarna kommer att följas upp. Dessa individer kommer att få genomgå ett datorprogram som mäter koncentrations- och reaktionsförmåga (CANTAB) samt träffa neuropsykolog där man följer upp svaren från självskattningsformulär och ställer ytterligare fördjupande frågor i syfte att ställa ADHD-diagnos. 
Denna uppföljning görs för att få en säkrare uppfattning avseende formulärens träffsäkerhet och därigenom prevalensen för sjukdom i populationsgruppen. Data kommer att samlas in och sammanställas med påbörjan hösten 2016.

Enligt Socialstyrelsen och andra källor antas prevalensen av ADHD vara 2,5 - 4,4% i vuxen befolkning, vilket kan jämföras med studier som visat en kraftig överrepresentation bland intagna på svenska anstalter - ca 40% (Ginsberg Y et al., BMC Psychiatry 10:112, 2010 samt FOU-rapport, projektnr 2009-115). Det finns i Sverige dock ingen forskning eller statistik på förekomst av ADHD bland hemlösa. Inte heller internationellt är detta ordentligt utforskat - vi kan inte hitta någon studie som har detta som primär frågeställning. Detta trots att sambandet mellan ADHD och drogmissbruk är känt sedan länge liksom sambandet mellan missbruk och hemlöshet. Då ADHD kännetecknas av koncentrationssvårigheter, ofta i kombination med rastlöshet/impulsivitet, vilket medför betydande svårigheter att passa arbetstider, utföra uppgifter såsom att betala räkningar i tid etc, är det även i teorin rimligt att anta att denna grupp i lägre utsträckning klarar av att behålla ett eget boende. Vi har således många anledningar att tro att ADHD är kraftigt överrepresenterat bland hemlösa.

Sambandet mellan hemlöshet och autism är också ett förvånansvärt outforskat område. Även här misstänker vi att det föreligger en överrepresentation jämfört med normalbefolkningen. På samma sätt som man idag förmodar att personer med ADHD till stor del missbrukar centralstimulerande droger som "självmedicinerande" tyder kliniska iakttagelser på att individer med autism kan ha lindrande effekt av opioida substanser. Vidare är det inte ovanligt med samsjuklighet mellan ADHD och autism samt förekomst av ytterligare psykiatriska tillstånd vid dessa neuropsykiatriska störningar. Närmare 80% av vuxna med ADHD beräknas uppvisa åtminstone ytterligare en psykiatrisk störning (McGough JJ ?et al., Am J Psychiatry 162:1621-27, 2005). 

Genom att undersöka förekomsten av ADHD bland hemlösa kan vi öka kunskapen om dessa individers utsatthet i samhället samt visa på behovet av tidigare stödinsatser genom skola och socialtjänst samt tidig kontakt med barn- och ungdomspsykiatri för att förebygga framtida missbruk och hemlöshet. Dessutom är det högst relevant även för dagens hemlösa att fånga upp odiagnostiserad ADHD, då symtomen kan lindras med centralstimulantia, vilket sannolikt kan underlätta drogfrihet och en återgång till ett normalt liv med bostad etc. Vi tror således att denna studie kan ha en direkt positiv effekt för de hemlösa i Göteborgs stad samt, i ett vidare perspektiv, bana väg för mer storskaliga åtgärder för denna utsatta samhällsgrupp i stort.

PROVTYP;PROVGIVARE
helblod;300