ID: 1002 Titel: Stamcellstransplantation och tarmflora Provsamlingsansvarig: Karin Mellgren Start insamling: - Slut insamling: - Beskrivning: Forskningsprojektet är en del av ett doktorandprojekt som har till syfte att undersöka tarmfloran och dess relation till behandlingsresultaten hos barn som genomgår stamcellstransplantation för cancersjukdom eller godartad blodsjukdom. Hos vuxna har studier visat att tarmfloran kan ha en stor och viktig roll för utfallet av en stamcellstransplantation. Tarmfloran påverkas av vad man äter men även medicinska behandlingar påverkar förekomst- och funktion av tarmbakterierna. På vuxna patienter har man påvisat att störningar i tarmbakteriernas sammansättning under en stamcellstransplantation kan relateras till ökad sjuklighet och dödlighet. Än så länge finns enbart få studier på barn i detta ämne. De flesta barn som genomgår behandling med stamcellstransplantation upplever biverkningar av behandlingen såsom illamående och kräkningar, inflammation i slemhinnor, buksmärtor och diarréer som i sin tur leder till problem med att äta . Det vanligaste sättet att hantera det bristande näringsintag är med en sond från näsan till magsäcken. Ofta är dock detta associerat med många problem som sköra slemhinnor, att sonden kräks upp och behöver sättas om. Många barn får därför även näringslösning direkt i blodet. Även denna lösning har dock sekundära problem inkl. ökad infektionsrisk, rubbningar i barnets ämnesomsättning och påverkan på tarmfloran då tarmen blir utan födoämnen. På Barncancercentrum, DSBUS använder man istället gastrostomi för att ge näringstillskott till barn som genomgår stamcellstransplantation. Detta innebär att en plastkateter opereras in i magsäcken via bukväggen innan transplantationen. Gastrostomin ger barnen möjlighet till att få mat och mediciner direkt i mag-/tarmkanalen under och efter transplantationen. På detta vis minskas behovet av näringstillförsel direkt i blodet, och barnet slipper att ha en sond från näsan till magsäcken. Den planerade studien kommer att utforska tarmbakteriesammansättningen i förhållandet till utfallet av transplantationen när näringstillförsel kan ges direkt till magsäcken via en gastrostomi, och förhoppningsvis leda till en ännu bättre vård för barn som genomgår stamcellstransplantation. Vi planerar att inkludera 30 barn i åldern 3 -17 år i studien som fått en gastrostomi innan deras förestående stamcellstransplantation. Vi kommer att analysera barnets immunförsvar och benmärgsfunktion via blodprover tagna före, under och efter transplantationen. Detta kommer att jämföras med barnens tarmflora som analyseras via prover från barnets avföring tagna vid samma tidpunkter som blodproverna. Vi planerar även att ta prov på barnets tunntarmsvätska för analys av bakteriefloran i tunntarmen i samband med att barnet opereras för gastrostomin, samt vid operation för byte av gastrostomin som vanligt vis sker 3-6 månader efter transplantationen. Totalt planeras 12 provtagningstillfällen av blodprover och avföringsprover och 2 provtagningstillfällen av tunntarmsvätska under en tidsperiod på ca 240 dagar. Två kontrollgrupper planeras. Kontrollgrupp 1: 30 barn, som skall genomgå operation för gastrostomi av annan anledning än barncancer/stamcellstransplantation. Ett avföringsprov och 1 tunntarmsvätskaprov tas i samband med den planerade operationen för bakterieanalys. Kontrollgrupp 2: Upp till 30 syskon till barnen som skall genomgå stamcellstransplantation. Ett avföringsprov är planerat vid samma tidpunkter som deras syskon, totalt 12 avföringsprover. Avföringsprovet planeras att tas i hemmet eller vid ett sjukhusbesök. Provtagning av tunntarmsvätskan är en icke vävnadsskadande provtagning där 3-5 ml sekret sugs upp ur tunntarmen. För att få en sugkateter till tunntarmen behöver barnet vara sövd och en gastroskopi utförs. Gastroskopiundersökningen är en del av operationen vid insättning gastrostomin. PROVTYP;PROVGIVARE Faeces;30 Blod;30 Duodenalvätska;30