Provsamlingar Väst

 BESKRIVNING Denna ansökan är framsprunget ur ett samarbete mellan forskargrupper vid samtliga medicinska fakulteter i Sverige. Vi planerar ett nytt nationellt program för klinisk kardiovaskulär forskning genom att skapa en stor populationsbaserad kohort, införa ett gemensamt protokoll för nya avbildningstekniker, och sätta upp en biobank med prover från 30 000 män och kvinnor i åldrarna 50-65 år. Den stora kohorten kommer att fånga upp ett flertal individer med hög risk för hjärt/kärl-sjukdom. Programmets omfattning ger därför möjlighet att analysera metabola mekanismer och genetik/omgivnings-interaktioner med nya undersökningstekniker i ett representativt och tillräckligt stort urval av befolkningen. Samtliga individer undersöks vid två besök med avseende på socioekonomi, omgivningsfaktorer, psykosociala faktorer, hereditet, tobak, alkohol, sjukdomshistoria, fysisk aktivitetsnivå, längd, vikt, mediciner, och hjärt/lungfunktion. Med icke-invasiv bildteknik dokumenteras inre fettvävnadsdepåer och karakteriseras aterosklerotiska plack och hjärtfunktion, samt en datortomografisk avbildning görs av lungorna. Programmet ger oss möjlighet att upptäcka nya riskfaktorer, analysera metabola mekanismer och genitik/omgivnings- interaktioner med nya tekniker i ett representativt urval av befolkningen. Uppföljning av kohortens kardiovaskulära och pulmonella händelser görs sedan under lång tid genom olika existerande befolkningregister.

Bakgrunden är följande: Under senare år har kardiovaskulär sjukdom och hjärtdöd minskat i Sverige pga förändringar i livsstil som inneburit minskad rökning och sänkta kolesterolnivåer men också genom förbättrad medicinsk behandling under och efter en hjärthändelse. Förbättringen i hjärt-mortalitet/morbiditet har varit störst i grupper med högre socioekonomisk status. Trots dessa framsteg är hjärt/kärlsjukdom fortfarande vanligaste dödsorsaken (cirka 40%) i västvärlden. Det stora flertalet dödliga hjärthändelser sker nu utanför sjukhus och denna andel tycks öka, ssk bland yngre. Kroniska lungsjukdomar såsom KOL ökar och då särskilt bland kvinnor. KOL är idag den 4:e vanligaste dödsorsaken i västvärlden och drabbar var 10:e svensk över 45 år. Ett tredje och växande hot mot folkhälsan ses i den snabba ökningen av diabetes, fetma och associerade riskfaktorer såsom hypertension, dyslipidemi och leverförfettning. Dessa hälsorisker leder på sikt också till kardiovaskulär sjukdom och är vanligare i grupper med låg socioekonomisk status. Prevalens- och incidensmönstret för hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar har alltså ändrats, och nya riskfaktorer och en tydlig socioekonomisk snedfördelning av riskerna är uppenbara. Vårt nationella forskningsprogram (Swedish CArdioPulmonary biolmage Study, SCAPIS) skall använda nya forskningsrön och tekniker för att studera biokemiska, genetiska och socioekonomiska riskfaktorer och därigenom skapa de bästa möjliga förutsättningar att förebygga och behandla kardiovaskulära och pulmonella sjukdomar.

Specifika målsättningar: En hjärt /kärlsjukdomsattack orsakas oftast av att ett arteriosklerotiskt plack spricker. Detta orsakas av förändringar av inflammatorisk karaktär inom placket, och dessa förändringar kan numera avbildas med icke-invasiv bildteknik vilket ger ökade möjligheter att skilja ut 'farliga' plack och förutsäga hjärt/kärlsjukdomshändelser. Hjärt/kärlsjukdom och kronisk obstruktiv lungsjukdom samexisterar ofta och är kopplade till samma riskfaktorer. Framför allt den övervägande emfysematösa sjukdomstypen samvarierar med arteriosklerotisk sjukdom. Undersökning med datortomografi (CT) av lunga kan hjälpa oss skilja mellan olika KOL-fenotyper och ökar därför möjligheten att säkerställa gemensam patofysiologi mellan lungsjukdom och hjärt/kärlsjukdom.

Riskfaktorerna kan kvantifieras genom biomarkörer, och leverförfettning kan avbildas med modern, icke invasiv teknik. Forskning om samspelet mellan gener och livsstil är viktiga för att öka vår förståelse för vilken roll gener och omgivning kan spela för utveckling av hjärt/kärlsjkdom. Sådan forskning kräver ett stort antal fall där några drabbas av hjärthändelser medan andra 'kontrollindivider' inte drabbas av hjärthändelser. Det kräver också väl dokumenterade, kvantifierade livsstilsfaktorer och tillgång till DNA. Alla dessa förutsättningar kan uppfyllas genom att vi etablerar en tillräckligt stor, populationsbaserad kohort med tillhörande biobank.

Kohorten omfattar män och kvinnor som är 50-65 år gamla vid studiens start. Kohorten kommer att följas upp via nationella register vad gäller inträffade hjärthändelser och död. De skapade databaserna och biobanken kommer att vara tillgängliga för andra forskare med en adekvat frågeställning.

Arbetsgrupper har skapats för specifika forskningsprogram, se ssk bilaga. En tidsplan och budget har utarbetats och en organisationsstruktur har byggts upp. Programmet har initierats och hittills finansierats av Hjärt-Lungfonden.

 BESKRIVNING Bakgrund
Det samlade projektet innebär att vi genomför en uppföljning av ett tidigare välundersökt befolkningsurval på cirka 7 800 personer. Den första undersökningen genomfördes mellan åren 2001 och 2007, och vi planerar nu en uppföljning under åren 2014-2019. Uppföljningen har finansierinmg från FAS/Forte och FORMAS.
Syfte och frågeställningar
Projektet har som avsikt att i en uppföljande studiedesign undersöka förekomsten av luftvägssjukdomar, kardiovaskulära och metabola sjukdomar inkl fetma/övervikt och dessa sjukdomars relation till olika typer av miljöfaktorer och genetiska faktorer, och samverkan (interaktion) mellan dessa faktorer. En ytterligare målsättning är att analysera tidstrender av viktiga riskfaktorer som t ex fysisk aktivitet, övervikt, blodtryck och rökning. En tredje målsättning är att analysera huruvida tillväxt under barnaår och ungdomsår har betydelse för senare uppkomst av olika kroniska sjukdomar och övervikt.
Viktigaste undersökningsvariabler
Projektet innebär att vi med hjälp av omfattande frågeformulär kartlägger förekomst av olika yrkesexponeringar, yttre luftföroreningar, socioekonomiska faktorer, livsstilsfaktorer, kost och psykosociala förhållanden. Därutöver görs kliniska undersökningar avseende lungor, luftvägar, blodcirkulation och hjärta. Detta innebär att vi med en egen patenterad icke-invasiv metod samlar in partiklar i utandningsluften (PEx, particles i exhaled air). Partiklarna bildas från det slemskikt som bekläder slemhinnan i de perifera luftvägarna, och speglar detta slemskikts kemiska sammansättning. Därutöver undersökes de inbjudna personerna med utandat kväveoxid (NO) ,
skrapprov från svalget (nasofarynxprov), spirometri, pedometer (fysisk aktivitet), arteriograf (cirkulationshastighet), EKG, blodtryck samt längd, vikt och höft/midjemått. Dessutom tas blodprover för analys av olika inflammationsmarkörer, ämnesomsättningsprover och blodfetter. Målsättningen är också att använda olika -omics tekniker som till exempel hel genom sekvensering, transkriptom analys, proteomeanalys, och metabolomanalys för att studera samband med hjärt-kärl, lung och metabola sjukdomar. I ett första steg kommer ett antal sjukdomsspecifika kandidatgener att analyseras. Vi planerar också att använda arraybaserade metoder t.ex för methylering och SNP analys.
Vi kommer också att samköra databasen med centrala befolkningsregister såsom Dödsorsaksregistret, Cancerregistret, Patientregistret inklusive VEGA-databasen (Västra Götalands Vårddatabas) och SCB:s socioekonomiska register (LISA). Vi kommer också att samla in tillväxtdata på samtliga INTERGENE/ADONIX deltagare födda 1945 och senare som vuxit upp i Göteborg genom att kopiera födelseuppgifter; längd, vikt från förlossningsjournalen. Vidare kommer längd och vikt att inhämtas från BVC journaler och från journaler från Skolhälsovården. Dessa handlingar finns i Göteborgs Stadsarkiv och i Regionarkivet i Vänersborg.
Förväntade kunskapsvinster
Vi hoppas att resultaten från studien kan bidra till ökad kunskap och förståelse om betydelsen av olika miljöfaktorer och livsstilsfaktorer för uppkomst av hjärt-lungsjukdomar och betydelsen av luftvägsinflammation för dessa sjukdomsprocesser. Resultaten hittills har fått stor spridning och publicerats i prestigefyllda vetenskapliga tidskrifter.
Speciellt gäller detta inflammationen i de minsta luftvägarna som ligger längst ut i luftvägsträdet, i de så kallade perifera luftvägarna där lungblåsorna är belägna. Önskvärt är att finna en enkel metod för att mäta luftvägsinflammation och att metoden kan användas kliniskt i sjukvården och i olika forskningsstudie.
Studietyp
Detta är en befolkningsbaserad uppföljningsstudie som också innebär att vi samlar in uppgifter via samkörning med olika centrala register.

 BESKRIVNING Bakgrund och syfte
Cirka 300 000 svenskar, eller tre-fyra procent av befolkningen, har typ 2-diabetes. Risken att
insjukna ökar dramatiskt ju äldre man blir. Man räknar med att bland dem som ur kring 70 år har
cirka 15 procent typ 2-diabetes. Sjukdornen blir allt vanligare, inlc bara i Sverige utan över hela
världen och är Rircnad med ökad risk för bl a hjärtkärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke.
Man fetma och diabetes hos nära anhöriga medför ökad risk för typ 2-diabetes, men endast
vissa personer insjuknar och det saknas fortfarande kunskaper om orsakerna till typ 2 diabetes.
Det är angeläget på bakomliggande mekanismer för att förhindra eller minska risken
för framtida typ 2 diabetes.
Tarmfloran innehåller mer än 100 miljarder bakterier och forskningsresultat framför allt från
möss talar tur att tarmfloran kan spela stor roll för uppkomsten av sjukdomar som fetma och
diabetes. Allt mer data talar för att tarmfloran verkar interaktivt med kroppens funktioner och inre
miljö. Med hjälp av modern teknik är del numera möjligt karaktärisera bakteriellt DNA i
avföringsprover och med kraftfullt IT-stöd analysera dessa dala (bioinformatik) så relationer
mellan bakterieflora och kliniska data undersökas, I en nyligen publicerad tvärsnittsstudie av
64-åriga kvinnor (2013); 498:99-103) kunde vi visa att kvinnor med typ 2 diabetes hade
en specifik profil bos bakteriefloran i avföringen jämfört med friska kvinnor. De tarmbakterier
som ingick i denna profil var i sin tur relaterade till karaktäristika som är typiska tör
diabetessjukdomen, t ex försämrad sockerkontroll och förändringar i blodfetter. Förekomst av en
sådan tarmfloraprofil identifierade kvinnor med typ 2 diabetes bittre an konventionella
riskfaktorer som t ex bukfetma. I denna studie ingick också en grupp kvinnor med nedsatt
sockertolerans, som innebär en onaturlig stegring i blodsockernivå efter intag av sockerlösning,
dock inte till diabetiska nivåer. Nedsatt sockertolerans medför ökad risk att drabbas av
sockersjuka. I studien visade det sig att 690/0 av kvinnorna med nedsatt sockertolerans hade en
tarmfloraprofil av diabetisk typ medan övriga kvinnor hade en tarmflora som helt friska kvinnor.
Förutom nedsatt sockertolerans är också andra karaktäristika förenade med ökad diabetesrisk. Det
gäller fastande blodsocker i del översta (s.k. impaired fasting glucose- IFO).
Ett (frågeformulär ämnat allmänheten har utvecklats som instrument identifiera
högriskindivider rör diabetesutveckling (E INDRISC). I detta formulär ingår frågor rom ålder,
(R ME, midjeomfång), diabetes hos anhöriga, tidigare uppmätt högt blodsocker,
tablettbehandling tör högt blodtryck, intag av grönsaker och frukt samt motionsnivå. Svars poäng
över en viss nivå medför ökande risk för framtida diabetes. Det år bara en viss överlappning
mellan nedsatt glukoskänslighet, IFO och FINDRlSC-poång som riskmarkörer diabetes,
vilket sannolikt återspeglar olika mekanismer för typ 2 diabetes.
Dessutom har vi funnit att vissa tarmbakterier också är förknippade med symptomgivande
Åderförkalkning i halspulsådror (bl a stroke) i en tvärsnittsstudie (Nat Commun. 2012;3: 1245).
Vår hypotes år nu också att dessa tarmbakterier är förenade med ökad risk för åderförkalkning i
halspulsådror och hjärtats kranskärl.
med det aktuella projektet är nu au gå vidare med en longitudinell studie för att undersöka
om tarmfloran är relaterad till ökad risk att drabbas av framtida diabetes och åderförkalkning,

Vetenskaplig frågeställningar
Primära frågeställningar:
1) Medför förekomst av den tarmfloraprofil som är typisk typ 2 diabetes hos individer med
nedsatt glukoskänslighet, ökad risk för framtida typ 2 diabetes?
2) Medför förekomst av den tarmnoraprofil som karaktäriserad patienter med
åderförkalkningssjukdom i halspulsåder risk tör framtida åderförkalkningssjukdom i hjärtats
kranskärl och halspulsådror?

Sekundära frågeställningar:
1) Medför förekomst av den tarmfloraprofil med ökad risk Er framtida typ 2 diabetes aven hos
andra grupper än den med nedsatt glukoskänslighet'?
2) Medför förekomst av den tarmfloraprofil som är lyrisk för typ 2 diabetes hos individer med
nedsatt glukoskänslighet även ökad risk framtida åderförkalkning?

Explorativa frågeställningar:
l) Hur samvarierar larmnoraprofilen med omsättningen av bl a socker, fett, hormoner, samt
inflammation och andra mekanismer relaterade till diabetes och åderförkalkning
2. Hur påverkas denna samvariation mellan tarmfloraprofil, diabetesrisk och bakomliggande
mekanismer av samspelet mellan genetiska faktorer, miljö och livsstil, vilket inkluderar
socioekonomiska och psykosociala faktorer
Förväntade kunskapsvinster

Om studien faller ut som förväntat uppkommer helt ny kunskap om orsaker till uppkomst av typ
2 diabetes, åderförkalkningssjukdom och bakomliggande mekanismer. Detta möjliggör
utveckling av nya preventiva och möjligen terapeutiska metoder som kan ha mycket stor
betydelse för folkhälsan i ett samhälls- och individperspektiv.

 BESKRIVNING Syftet med studien är att undersöka kognitiv förmåga (framför allt uppmärksamhet/koncentration, impulsivitet och exekutiv funktion), psykisk hälsa och psykosocial situation hos ADHD-patienter med substansmissbruk/beroende, som medicinerat med läkemedel mot ADHD (atomoxetin, metylfenidat eller amfetaminpreparat) under lång tid. För flertalet patienter finns jämförelsevariabler tillgängliga från tiden omedelbart innan medicineringen påbörjades. På så sätt blir studien en retrospektiv "före-efter-studie". Jämförelser kommer även att göras med patienter med ADHD och substansmissbruk/beroende som avbrutit eller ännu ej påbörjat medicinering mot ADHD. Studien avser långtidsuppföljning med påbörjan tidigast tre år efter insatt medicinering för ADHD.



Patienter med samsjuklighet av ADHD och substansproblematik beräknas utgöra ca 25 % av samtliga patienter med substansproblematik som söker vård inom sjukvårdens missbruksenheter. Kunskapsbristen om den här patientgruppen är tyvärr omfattande. Av SBU rapporten från 2013 "ADHD - diagnostik och behandling, vårdens organisation och patientens delaktighet" framgår att det saknas uppföljningsstudier om långtidseffekter (>6 månader) av medicinering vid ADHD och i Socialstyrelsens "Nationella riktlinjer för missbruk och beroende" från 2008 får den här patientgruppen inget utrymme, och möjligheten att behandla ADHD-patienter med centralstimulantia nämns överhuvudtaget inte. Däremot framkom i en nyligen publicerad svensk kontrollerad läkemedelsstudie över 24 veckor, att personer med ADHD, missbruk och kriminalitet behövde högre dos av det centralstimulerande ADHD-medlet metylfenidat än gängse för effekt (Konstenius et al, 2013). Denna dos (180 mg) hade god effekt på ADHD-symtomatologin och minskade markant återfallen i amfetamin- och annat drogmissbruk i jämförelse med kontrollgruppen, och, historiskt, i jämförelse med en lägre dos metylfenidat (72 mg; Konstenius et al, 2011).



Eftersom behandling av ADHD ofta sträcker sig över flera år, kanske livslångt, är det viktigt att undersöka långtidseffekter av läkemedelsbehandling vid ADHD gällande substansbruk, kognitiva funktioner (uppmärksamhet/koncentration, impulskontroll, exekutiv funktion), känslomässiga utfall, såsom ångest och depressivitet, upplevd livskvalitet och biverkningar. Exekutiv funktion (planering, initiering, genomförande) har betydelse för att klara av stressorer i vardags- och arbetsliv, förmåga till social funktion samt hur man förhåller sig till omedelbar respektive uppskjuten belöning.



Kunskap om hur långvarig läkemedelsbehandling vid ADHD påverkar ovanstående variabler kommer att öka förståelsen för hur patienter med ADHD med samtidigt substansmissbruk skall behandlas optimalt. Givet den i de kontrollerade studierna framkomna betydelsen av dos är det till exempel av största vikt att relatera de doser patienterna fått både till ovanstående bakgrundsfaktorer (t ex grad av missbruk, föregående period av drogfrihet, etc) och till utfall. I det sammanhanget blir det även viktigt att bestämma den faktiska blodkoncentrationen av läkemedlen, eftersom den kan variera femfaldigt efter ett oralt intag av samma dos uttryckt i milligram/kg kroppsvikt. Vidare kan varianter av gener som kodar för olika enzymer påverka såväl omsättningen av läkemedlet i kroppen som vilken effekt medlet slutligen utövar hos varje individ.



Forskningspersoner som kommer att inkluderas i studien är patienter som medicineras via Beroendekliniken/SU, män och kvinnor, och som utretts från 2009 och framåt, men tidigast tre år från genomförd utredning och påbörjad medicinering mot ADHD. Inklusion sker efter informerat samtycke.



Utgångspunkt för denna retrospektiva studie är inom sjukvården genomförda neuropsykologiska utredningar, screeningar av ADHD-svårigheter samt kliniska bedömningar av patienter diagnostiserade med ADHD, samt uppgifter om bakgrundsvariabler, t ex omfattning och svårighetsgrad av substansbruk, exekutiv funktion och livskvalitet. Dessa variabler kommer att jämföras med motsvarande variabler i nutid. Även självskattning av upplevda effekter av medicinering vid ADHD, alkohol- och narkotikabruk, av upplevd ångest och depressivitet kommer att inhämtas. Dessutom kommer mätning av kognitiva funktioner med datorbaserade test att genomföras. Vissa tilläggsfrågor om skolgång, sömn OCH NIKOTINANVÄNDNING kommer att ingå.



Genom att relatera bakgrundsvariabler, psykiatrisk och neuropsykiatrisk samsjuklighet samt upplevda effekter och bieffekter av medicineringen vid ADHD, preparattyp, dos, plasmakoncentrationer och genvarianter, kan vi få ökad kunskap om långtidseffekterna av de olika preparaten och om hur resultaten av behandlingen påverkas av olika kringfaktorer.

 BESKRIVNING BAKGRUND

Reumatoid artrit (RA), spondartrit (SpA) och ankyloserande spondylit (AS) är kroniska inflammatoriska reumatiska sjukdomar. Gemensamt för dessa är att de orsakar smärta, ledförstörelse, nedsatt fysisk funktion och på sikt ökad allmän sjuklighet i form av t ex hjärt-kärl sjukdomar, osteoporos och diabetes. Etiologin är fortfarande oklar men man har sett att god kontroll av sjukdomsaktivitet (inflammation) och goda levnadsvanor förbättrar prognosen avsevärt.

Hos en ung vuxen ställs en kronisk sjukdom, dess behandling och uppmaning till en hälsobefrämjande livsstil mot snabb fysisk, psykologisk och social förändring vilket ofta leder till sämre sjukdomskontroll. Detta ställer krav på vården som behöver anpassa omhändertagandet och vården till den specifika åldersgruppen patienten befinner sig i. Erfarenhetsmässigt har man sett att unga vuxna med kroniska sjukdomar, som tex diabetes bör stöttas av ett strukturerat vårdteam för att optimera vården och effekten av behandlingar. Ett sätt att göra detta är att använda sig av så kallad personcentrerad vård vilket innebär att man engagerar patienten som en aktiv partner i sin vård och behandling. Detta har visat sig förbättra samarbetet mellan vårdgivare och patient vilket bidrar till bättre hälsoresultat och patienttillfredsställelse. På reumatologen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset behandlas nu unga vuxna med nydebuterad reumatisk sjukdom utifrån denna ansats i form av speciella team. En personlig hälsoplan som läggs upp med varje enskild patient med stöd från teamets olika medlemmar ligger till grund för teamets insatser, antal teambesök och övriga vårdinsatser mellan team besöken. Då hälsoplanen innehåller olika mål och planerade behandlingar för varje enskild patient utifrån hans/hennes önskningar och behov kan den personcentrerade vården se olika ut mellan patienterna. Idagsläget är emellertid varken kort- eller långtidseffekter av denna insats hos unga vuxna med nydebuterad reumatisk sjukdom känd. Det är också okänt hur den unga vuxna patienten uppfattar denna typ av vård. Då personcentrerad vård som begrepp är svårt att utvärdera väljer vi att undersöka hur ett personcentrerat strukturerat team-omhändertagande av unga vuxna (16-23 år) med nydebuterad RA, SpA och AS i klinisk rutinvård påverkar och predicerar patientens hälsa och förmåga att hantera sin vardag. Detta gör vi med både kvalitativa metoder och kvantitativa metoder.

SYFTE

Syftet med den deskriptiva kvalitativa och kvantitativa observationsstudie (delstudie 1) är att studera hur ett personcentrerat strukturerat team-omhändertagande av unga vuxna (16-23 år) med nydebuterad RA, SpA och AS i klinisk rutinvård påverkar och predicerar patientens hälsa och förmåga att hantera sin vardag. Vidare vill vi med en långtidsuppföljning undersöka vilka faktorer som predicerar god allmän hälsa, låg sjukdomsaktivitet och god fysisk funktion, samt samsjuklighet på längre sikt. För att öka kunskaperna till bakomliggande genes av patienter med reumatisk sjukdom planerar vi följa denna kohort under 50 år.



SPECIFIKA FRÅGESTÄLLNINGAR

A. Kvalitativa frågeställningar:

1. Hur påverkar sjukdomen patientens liv?

2. Hur hanterar patienten sin sjukdom?

B. Kvantitativa frågeställningar:

1. Hur förändras patientens uppfattning om sin allmänna hälsa?

2. Hur förändras patientens a) sjukdomsaktivitet och b) fysiska funktion

3. Vad predicerar a) god allmän hälsa; b) god fysisk funktion; c) låg sjukdomsaktivitet och d) låg samsjuklighet?



HUVUDVARIABLER

A. För de kvalitativa frågeställningarna får patienterna skriftligt besvara en öppen fråga " Hur påverkar sjukdomen ditt liv?" Svaren kommer att sammanställas och analyseras och delvis ligga till grund för utforming av frågorna vid en djupintervju som avser att besvara frågan hur patienten hanterar sin sjukdom.

B. Huvudvariabler för att besvara de kvantitativa frågeställningarna är:

- Allmän hälsa där patienterna får skatta på en visual analog skala (VAS) vilken effekt sjukdomen haft på hennes/ hans välbefinnande (Global Health/GH) under den senaste veckan

- SF-36 som mått på hälsorelaterad livskvalitet.

- DAS28, CDAI och ASDAS som mått på sjukdomsaktivitet

- Maximal syreupptagningsförmåga mätt med ergospirometri som mått på fysisk kondition

- Isobex och Grippit som mått på muskelfunktion

- BASMI och Funktionsskattning skuldra-arm som mått på ledrörlighet

- Samsjuklighet bedöms under delstudie 1 utefter anamnestiska och journaluppgifter och i delstudie 2 efter anamnestiska/journal uppgifter samt data från nationella patientregistret, svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ) och läkemedelsregistret

- Vad som predicerar god hälsa (GH och SF-36) låg sjukdomsaktivitet (DAS28, CDAI, ASDAS), god fysisk funktion (ergospirometri, muskelfunktion och ledrörlighet) och samsjuklighet (diabetes, hjärt-kärl problem etc.) besvaras med övriga variabler nämnda i studieprotokollet (Bilaga 2).



STUDIEDESIGN

En deskriptiv longitudinell observationsstudie med både kvalititativa och kvantitativa frågeställningar.



BETYDELSE

Studien kommer att ge ökad kunskap om personcentrerad team-omhändertagande av unga vuxna med reumatisk sjukdom. I förlängningen förväntas studien leda fram till nya behandlingsstrategier och bättre omhändertagande av befintliga och framtida grupper av unga vuxna med reumatisk sjukdom.



STUDIELÄNGD

Delstudie 1: Studien planeras att starta i december 2014. Inklusionen pågår till dess att alla 100 patienter är inkluderade (beräknas till 2016). Observationstiden är 12 månader och studien planeras med avslut 2017/2018.

Delstudie 2: En långtidsuppföljning planeras efter delstudie 1 med uppföljning efter 1, 5 och därefter vart 10:e år tills patienten är följd i 50 år, dvs fram till ca 2068.

 BESKRIVNING FRÅGESTÄLLNING

Påverkar kosttillskott av glycin 1) suget efter alkohol, 2) upplevelsen av alkohol och 3) konsumtionen av alkohol hos riskkonsumenter av alkohol?

OMFATTNING AV PROBLEMET

Alkoholberoende är en folksjukdom. Alkoholkonsumtionen i landet ökar och nu har 5% av kvinnor och 10% av män i Sverige diagnosen alkoholberoende. Förutom beroende bidrar alkohol till uppkomsten av cirka 80 andra sjukdomar (WHO). Förutom de medicinska effekterna har alkoholkonsumtion även betydande sociala och ekonomiska konsekvenser och uppskattas kosta Sverige 160 miljarder kronor per år.

Dagens läkemedel mot alkoholism fungerar bara för en minoritet av patienterna. Behovet av läkemedel med nya verkningsmekanismer är stort. De flesta patienter som söker vård för alkoholrealterade hälsoproblem har ett riskbruk snarare än ett tungt beroende. Enligt folkhälsoinsitutet beräknas andelen personer med riskbruk till 10% bland kvinnor och 15% bland män. Följande projekt vill kunna bidra till utveckling av nya sätt att behandla alkoholister, som dessutom kan användas i preventivt syfte för behandling av personer med riskkonsumtion.

Studien kommer också att belysa neurobiologiska mekanismer bakom alkoholberoende och öka vår insikt om samband mellan beteende och hur hjärnan fungerar.

VETENSKAPLIG GRUND

Glycin är en av de 20 aminosyror som utgör byggstenarna i proteiner. Glycin är en ofarlig substans som klassas som kosttillkott och som används som smakförstärkare (E-nummer 640). Glycin är även en viktig signalsubstans i hjäärnan. Att studera värdet av näringstillskott för att förbättra existerande behandling vid psykisk skjukdom blir allt mer vanligt.



Hjärnans belöningssystem har stor betydelse för utveckling av alkoholism. Baserat på 20 års grundforskning har vi ökat förståelsen kring alkoholens, och andra drogers, effekter i belöningssystemet. Vi har visat att alkohol aktiverar hjärnans belöningssystem genom att interagera med glycinreceptorer (GlyR), och att alkoholens positivt förstärkande och belönande effekter dämpas genom att höja glycinhalter i hjärnan hos råttor. Tidigare arbete från vår forskargrupp har visat att både alkoholkonsumtion och alkoholens dopaminstyrda belönande effekter i råttor kan minskas med substanser som höjer glycinnivån i hjärnan. Arbetet utgör en vetenskaplig grund för glycinterapi som ett nytt behandlingskoncept för att sänka alkoholkonsumtionen. Vår hypotesdrivna grundforskning har därmed resulterat i ett nytt förslag på behandling av alkoholberoende.

Nu vill vi undersöka om glycin som kosttillskott kan dämpa lusten att dricka alkohol.



KLINISKA STUDIER

En mängd kliniska studier med glycin har gjorts. Man har först och främst undersökt om höga doser glycin och läkemedel som påverkar glycinnivåerna skulle kunna användas för att främja kognitiva funktioner och sömnkvalitet. Studier av den typen har visat att doser upp till 60 gram glycin dagligen är väl tolererat hos människor och inte medför några skadliga effekter eller biverkningar.

FRÅGESTÄLLNING

Kan glycin (höjning av glycinnivåerna) dämpa lusten att dricka alkohol, reducera merbegäret efter alkohol och/eller reducera alkoholkonsumtion? Är glycinterapi ett alternativ för behandling av riskkonsumtion i syfte att förhindra utvecklingen till ett tungt alkoholberoende?

SYFTE

Avsikten är att studera hur glycinterapi påverkar suget efter akohol och det faktiska intaget av alkohol. Det vill vi göra genom att studera hur forskningspersonerna (FP) upplever effekten av ett glas med alkohol, efter förbehandling med antigen glycin eller placebo (glukos).

Efter det första besöket (screening) kommer deltagarna att slumpmässigt delas in i grupper som antingen får förbehandling med glycin eller placebo. Studien är dubbelblind; vilken behandling som varje individ får är okänt för både FP och forskare.





KUNSKAPSVINSTER

Även individer som inte uppfyller de diagnostiska kraven på beroende kan, vid hög alkoholkonsumtion, tillskrivas craving-problem av liknande karaktär som de med beroende. Det är därför viktigt att så tidigt som möjligt ta tag i, och behandla, en problematisk alkoholkonsumtion för att minska risken att en beroendesjukdom utvecklas.

Om individer som fått glycin innan intag av alkohol upplever mindre välbehag, mindre rus eller mindre sug efter alkohol så är det en stark indikation på att glycinterapi kan vara ett effektivt och skonsamt sätt att dra ned på sin alkoholkonsumtion. Behandlingen riktar sig mot både riskkonsumenter som ligger i farozonen för att utveckla ett beroende och alkoholberoende individer.

Betydelsen av glycin kartläggs genom att undersöka kopplingen mellan halterna av glycin och alkoholanamnes, alkohol craving och psykologiska upplevelser av alkohol och alkoholintag. Förutom den kliniska betydelsen har studien också ett rent vetenskapligt värde genom att studera betydelsen av glycin, både när det gäller signalering och halterna i hjärnan.

UNDERSÖKNINGSVARIABLER

Vi vill först och främst undersöka om det finns ett samband mellan glycinkoncentrationen i blodet/hjärnan och upplevelse och konsumtion av alkohol. Detta görs genom att mäta glycin och frivillig alkoholkonsumtion samt genom att använda etablerade frågeformulär och skattningskalor för att studera upplevelsen av alkohol.

Vi har sedan tidigare etikprövningsnämndens godkännande att genomföra ett liknande projekt med den neuroaktiva aminosyran taurin kombinerat med intag av alkohol i labbet (Dnr 292-11). Den aktuella ansökan avser ett parallellt spår där vi på liknande sätt vill testa interaktionen mellan glycin och alkohol. Vi studerar också betydelsen av aminosyror (glycin och taurin) hos alkohollberoende patienter (Dnr 179-12).

 BESKRIVNING Nutida kirurgiska metoder att behandla obesitas utvecklades under slutet av 1900-talet efter att man sett att den nu mer historiska magsårskirurgin även gav viktnedgång som bieffekt efter operation. Långtidseffekter av magsårskirurgin innebar emellertid grava svårbehandlade nutritionsbrister. Kirurgisk obesitasbehandling ökar allt mer och ger oftast mycket god långsiktig viktnedgångseffekt och förbättring av obesitas följdsjukdomar såsom diabetes, hyperlipidemi etc. Det finns många studier gjorda kring de goda effekterna av gastric bypass kirurgi men större högkvalitativa långtidsstudier kring de negativa bieffekterna saknas. Idag genomförs ungefär 400 000 obesitasoperationer per år i världen varav ca 8000 operationer görs i Sverige. Gastric bypass är den vanligaste metoden och utgör över 95 % av operationerna i Sverige. Idag finns det tiotusentals obesitasopererade i Sverige och gruppen ökar stadigt.
Det vårdprogram som finns idag, inkluderande årliga läkarbesök med provtagning och receptförskrivning livet ut, är ej baserat på vetenskaplig grund utan mer på personliga tyckanden och fallbeskrivningar. Studier visar tydligt att det finns en hög risk för näringsbrist och negativ inverkan på skelettstyrka både kort och lång tid efter kirurgi. Studierna visar att kunskapsbristen är hög kring dessa negativa bieffekter och att vi inte alls vet vilka patientgrupper som är mest utsatta eller vilka riskfaktorer som utgör de största farorna.
Vi vet att psykisk ohälsa är hög bland feta och även bland de som opereras för sin sjukliga fetma men mer detaljerad fakta saknas. Det är känt att socioekonomisk status korrelerar positivt till generell hälsa i befolkningen i stort. Det är dock oklart hur den påverkar utfallet efter gastric bypass-kirurgi. Viktiga frågor är således om psykiatrisk sjuklighet eller låg socioekonomisk status utgör riskfaktorer för dåligt resultat efter kirurgisk behandling med ökad näringsbrist och benförlust som följd?
Sjukdomstillståndet obesitas med dess följdsjukdomar utgör en stor ekonomisk belastning för sjukvården och samhället. Kirurgisk obesitasbehandling är också dyrt men beräknas vara kostnadseffektivt utifrån de studier som gjorts. I beräkningarna tas dock inte långtidseffekter från undernäring och osteoporos med och den slutgiltiga effekten avseende samhällsekonomin eller livskvalitén för patienten kanske inte blir så positiv som det verkar. Tidigare analyser avseende gastric bypass-kirurgins hälsoekonomiska effekter baseras vidare till stor del på beräkningar utifrån ekonomiska modeller och har inte tillgång till faktiska journaler och utsagor direkt från patienterna för en mer sanningsriktig analys.
Med föreliggande studie, initierad från Sahlgrenska Universitetssjukhuset, ämnar vi höja kunskapen kring gastric bypass-kirurgins inverkan på näringsstatus, skeletthälsa och munhälsa samt söka eventuella riskfaktorer för ett sämre behandlingsutfall avseende dessa faktorer. Som kontrollgrupp till den kirurgiskt behandlade gruppen (1000 kirurgisk behandlade individer planeras för inklusion) planerar vi använda patienter som genomgår den mest effektiva medicinska behandling som finns att tillgå i Sverige idag; fyra månaders lågkaloridiet vid Sahlgrenska Medicinklinik (400 individer planeras för inklusion). Den medicinskt behandlade patientgruppen uppnår ett relativt gott viktnedgångsresultat utan att genomgå den livslånga anatomiska förändring i mag-tarmkanalen som gastric bypass-patienterna gör. Den medicinskt behandlade gruppen kan därför anses vara en mycket god kontrollgrupp för differentiering avseende gastric bypass-kirurgins inverkan på nutritionsstatus utöver den som viktnedgången ger i sig. De båda behandlingsgrupperna ämnar sig även väl för undersökning av eventuella riskfaktorer för ett sämre behandlingsresultat generellt, oberoende behandlingsmetod, samt jämförande de två metoderna. Totalt sett planeras 1400 (ett tusen fyra hundra) individer att inkluderas; 1000 (ett tusen) gastric ybpass patienter samt 400 (fyra hundra) medicinskt behandlade patienter.
Studiens långsiktiga mål är bidra till att öka den medicinska kvalitén på omhändertagandet av obesitaspatienterna samt utröna vilka subgrupper som eventuellt är i behov av sjukvårdens extra omsorg både före och efter behandling för att förbättra behandlingsresultaten och minska riskerna för negativa bieffekter. Med vår studie önskar vi således på lång sikt öka den positiva behandlingseffekten och livskvalitén för patienterna, bättre förvalta de tillgängliga sjukvårdsresurserna samt skapa en mer jämlik obesitasvård utifrån patienternas individuella förutsättningar.
Inklusionen av forskningspersoner kommer pågå konsekutivt från hela Västra Götalandsregionen tills 1000 (tusen) kirurgiskt behandlade patienter är inkluderade och har genomgått sin gastric bypass-operation. Inklusionstiden beräknas till 1,5 år. Under denna period kommer även samtliga patienter som godkänns för medicinsk behandling enligt ovan tillfrågas om deltagande, antalet beräknas uppgå till 400 (fyra hundra) forskningspersoner. Antalet kontrollpersoner bestäms av inklusionstiden för kirurgfallen enligt ovan och utifrån tillgänglig statistik kring antalet medicinsk behandlade individer per år beräknas 400 st hinna bli tillfrågade om studiedeltagande.
De två grupperna, dvs totalt sett ca 1400 (ett tusen fyra hundra) forskningspersoner, kommer följas prospektivt från innan påbörjad behandling till 10 år efteråt. Näringsstatus kommer att kartläggas med noggrann blodprovstagning för att avslöja tidiga tecken till näringsbrister. Benhälsan kommer att utredas noggrant med högkvalitativa metoder för mätning av bentäthet, benuppbyggnad och skelettstyrka tillsammans med blodprovsmarkörer för nybildning och nedbrytning av ben i kroppen. I dag saknas kunskap om hur de olika behandlingsmetoderna påverkar ovanstående processer i detalj. Emellertid finns bevis på att en kraftig viktnedgång och den omkoppling av mag- och tarmanatomin som en gastric bypass-operation innebär ter sig kunna ge allvarliga bristsjukdomar och benskörhet på sikt.
Studier har visat att bakteriefloran i tarmen har stor betydelse för vår hälsa och olika sjukdomstillstånd. Bland annat har det visats att tarmbakterier bildar vitamin B och K samt bidrar till regulationen av benmetablismen. Vi kommer att undersöka sambandet mellan den gastrointestinala microbiotan och effekten av obesitasbehandling avseende näringsstatus och skeletthälsan därefter. Avföringsprover kommer att insamlas före obesitasbehandlingarna samt under hela studiens gång, 10 år, vilket kommer att ge möjlighet till grundlig analys av frågeställningarna.
Näringsintagets frekvens, sammansättning i kombination med ändringar i den gastrointestinala anatomin har betydelse för hela magtarmkanalen. Kliniska observationer indikerar en påverkan på munhälsan - det orala statuset, framför allt förekomsten av dental karies hos obesa individer samt efter obesitasbehandling. Dental karies är en multifaktoriell sjukdom med flera samverkande faktorer och vetenskapligt underlag saknas i dagsläget för att belysa de förändringar som kan ske i det orala statuset vid obesitasbehandling och det finns därav ett behov av studier i ämnet. Vi kommer därför att kartlägga den orala hälsan genom kliniska och röntgenologiska undersökningar samt med salivprov.
Försökspersonernas kommer att genomgå screening för psykiatrisk sjuklighet; depression, ångestsyndrom och Attention Deficit syndrome, med eller utan Hyperactivity Syndrome (AD eller ADHD) innan obesitasbehandlingen samt upp till 10 år därefter. Vi önskar kunna visa på hur förekomsten av psykisk sjuklighet ser ut bland obesitaspatienter, hur obesitasbehandlingen påverkar den mentala hälsan och hur resultatet av behandlingen blir (viktutfall, nutritionsstatus, benhälsa och oral hälsa) hos den speciellt sköra patientgruppen, som har psykiatriska diagnoser, jämfört med den behandlade gruppen som helhet. Genom inklusionen av forskningspersoner från både kirurgisk och medicinsk behandling mot obesitas kan även en värdefull jämförelse mellan de två behandlingsmetoderna genomföras.
Vi vet idag att hälsa generellt korrelerar negativt till socioekonomisk status i samhället. Huruvida socioekonomisk status har någon inverkan på utfallet av olika behandlingsmetoder mot obesitas är ännu okänt. I vår studie kommer forskningspersonernas socioekonomiska status kartläggas via frågeformulär och registerutdrag. Studien ämnar kunna besvara frågorna huruvida socioekonomisk status påverkar utfallet av behandlingarna, avseende viktutfall, nutritionsstatus, benhälsa och oral hälsa efteråt, dels analyserat över patientgruppen som helhet samt även jämförande de två behandlingsmetoderna (kirurgisk och medicinsk) mot varandra, .
Genom frågeformulär och registerutdrag kommer en noggrann ekonomisk analys göras jämförande de två behandlingsmetoderna. Kalkylen kommer utföras från och med fem år innan behandling samt upp till tio år efteråt.
Studien syftar till att fylla en kunskapslucka kring en växande och redan stor patientgrupp i samhället. Genom ökad kunskap önskar vi kunna förbättra effekten av behandlingen, undvika negativa långsiktiga effekter samt bidra till ett bättre resursutnyttjande i vården.

 BESKRIVNING ALLMÄN BAKGRUND

Stroke är en av våra allra vanligaste sjukdomar – i genomsnitt drabbas var 17:e minut någon person i Sverige. Precis som vid andra folksjukdomar har både ärftliga faktorer och miljöfaktorer betydelse för risken att insjukna. Ett flertal studier visar att ärftliga faktorer ligger bakom cirka hälften av orsakerna till stroke. Ischemisk stroke (hjärninfarkt) orsakas av blodpropp och utgör ca 85% av totala antalet stroke.

Vi initierade SAHLSIS 1998 vars fokus var att studera faktorer av betydelse för blodproppsbildning och ärftliga faktorer vid ischemisk stroke. Vi rekryterade 600 vuxna patienter med ischemisk stroke före 70 års ålder vid fyra olika strokeenheter i Västra Götalandsregionen och ytterligare cirka 500 patienter vid stroke-enheten på Sahlgrenska. Drygt 600 friska kontrollpersoner utan hjärt-kärlsjukdom rekryterades från samma geografiska område som patienterna. Skälen till att vi endast inkluderat patienter under 70 år är att ärftliga faktorer har större betydelse i yngre år och att vi företrädelsevis avsåg att studera patienter mitt i livet och före åldrandets ökade risk för olika andra sjukdomstillstånd.

Ischemisk stroke är ett väldigt heterogent tillstånd i så måtto att det finns många olika bakomliggande orsaker. Man kan säga att ischemisk stroke innefattar flera olika sjukdomarsmekanismer och till och med olika sjukdomar. De vanligaste subtyperna är så kallad storkärlssjukdom, småkärlssjukdom och kardiell emboli (blodproppsbildning med ursprung från hjärtat). Vad gäller hemostasfaktorer har vi funnit och publicerat intressanta skillnader mellan dessa subtyper. Både inflammation och hormonella faktorer påverkar hemostasen. För att förstå mekansimerna bakom våra fynd behöver vi nu gå vidare och studera även dessa faktorer i de olika subtyperna. Analyser utförs på plasmaproteinnivå (äggviteämnen), fortsättningsvis benämnt biomarkörer. Vi har nu ytterst begränsad mängd plasma kvar från vår tidigare studie. För att kunna fortsätta denna forskningslinje och öka vår kunskap om de olika subtyperna av ischemisk stroke behöver vi således samla in nytt material. Ett ytterligare skäl till en ny studie är att incidens, riskfaktorer och mortalitet förändras över tid. Mortaliteten vid ischemisk stroke har minskat. Däremot har incidensen i stroke tyvärr ökat för yngre åldersgrupper i Sverige och andra Europeiska länder på senare år. Detta gör att aktuella studier, inte minst avseende den yngre gruppen, är av stor vikt.

Stroke är den vanligaste orsaken till funktionshinder hos vuxna. Efter 3 månader har 20 % avlidit och en lika stor andel av de överlevande har så betydande funktionsnedsättning att de är beroende av hjälp från andra för sitt dagliga liv. I ett globalt perspektiv anges inte mindre än 50 % behöva hjälp av andra för sitt dagliga liv ett år efter insjuknandet. Även de som inte är beroende av hjälp från andra har ofta bestående funktionsbortfall. Trots detta finns det ytterst få studier som följt upp hur det går för patienter som i arbetsför ålder drabbas av ischemisk stroke. Vi har därför följt upp en andel av patienterna i vår initiala studie avseende ett enkelt mått på funktionsnedsättning (modified Rankin Scale) efter 3 månader och 2 år. Vi har även genomfört en långtidsuppföljning avseende dödlighet och nya insjuknande i stroke och hjärtinfarkt. Vi har funnit att prognosen varierar avsevärt mellan de olika subtyperna. Vi har precis nyligen också avlutat en mycket omfattande 7-års uppföljning av en subgrupp om 359 patienter som inkluderades på Sahlgrenska sjukhuset. Våra preliminära resultat visar att en stor andel av patienterna har kvarstående funktionsnedsättning och än fler har så kallade dolda funktionsnedsättningar i form av kognitionsnedsättning (t.ex. nedsatt uppmärksamhet och processhastighet) och trötthet (fatigue). För att mer i detalj förstå samband mellan dessa funktionsnedsättningar och individernas aktivitetsförmåga och möjlighet till arbetsåtergång och delaktighet i samhälle och familjenätverk bör fler deltagare inkluderas.

Idag har vi tyvärr ytterst bristfällig kunskap om faktorer av betydelse för prognosen. Anmärkningsvärt är att vissa patienter med relativt stora hjärnskador återhämtar sig väl medan andra med mindre skador trots detta rapporterar stora svårigheter långt efter insjuknandet. Vad som påverkar den funktionella återhämtningen efter stroke tycks därför vara mycket individuellt och i dag delvis oförutsägbart. Hur individer rekryteras till mer omfattande rehabilitering och stöd har betydelse och skillnader utifrån sociala faktorer, kön och ålder kan belysas. En central forskningsfråga i det aktuella projektet är därför att identifiera medicinska, kognitiva, emotionella och sociala faktorer som predicerar prognosen. För att kunna besvara denna fråga behövs ett större material av patienter som drabbats av ischemisk stroke som följs över tid.





SYFTE

1) Att fortsätta våra tidigare studier för att öka kunskapen kring vilka biomarkörer och genetiska variationer som skiljer sig mellan de olika subtyperna av ischemisk stroke. På sikt kan detta ge ny kunskap om mekanimser bakom ischemisk stroke.

2) Att följa patienter med ischemisk stroke över tid för att få bättre kunskap om långtidsprognosen och olika typer av funktionsnedsättningar och deras konsekvenser.

3) Att rekrytera ett tillräckligt stort antal patienter med ischemisk stroke för att kunna identifiera nya faktorer av betydelse för prognosen och studera om dessa faktorer skiljer sig mellan de olika subtyperna av ischemisk stroke.



METOD / UNDERSÖKNINGSVARIABLER

Metoden beskrivs mer utförligt i bifogat forskningsprogram. Sammanfattningsvis tillfrågas vuxna patienter med ischemisk stroke före 70 års ålder om de vill delta i studien vid strokeenheten på Sahlgrenska Universitetsjukhuset/Sahlgrenska. De viktigaste undersökningsvariablerna utgörs av:

Subtyp av ischemisk stroke - klassificeras av erfaren läkare i forskningsgruppen efter vårdtiden

Sjukdomshistoria och vaskulära riskfaktorer inklusive socioekonomiska och psykosociala faktorer och ärflighet för olika typer av kärlssjukdom, läkemedel, längd, vikt och blodtryck - registreras av sköterska under vårdtiden

Analys av biomarkörer i plasma och i blodceller från blodprov taget under vårdtiden och vid återbesöken efter 3 månader, 2 år och 7 år

Analys av genetiska variationer från blodprov taget under vårdtiden

Funktionsnedsättning, aktivitet, delaktighet, livskvalitet, riskfaktorer, aktuell sjukdomshistoria och läkemedel efter 3 månader - registreras av sköterska vid återbesök och via nationella och lokala kvalitetsregister, Riks-Stroke respektive Väst-Stroke, samt via Socialstyrelsens register för insatser till personer med funktionsnedsättning

Funktionsnedsättning efter ett år - registreras via nationella registret Riks-Stroke och Socialstyrelsens register enligt ovan

Funktionsnedsättning, aktivitet, delaktighet, livskvalitet, riskfaktorer, aktuell sjukdomshistoria och läkemedel efter 2 och 7 år - registreras av sköterska vid återbesök och om detta inte är möjligt via hembesök eller vid telefonintervju samt funktionshinder via Socialstyrelsens register register enligt ovan

Vid alla återbesöken utförs även enklare testning av kogntiva funktioner och efter 2 och 7 år skattas förekomst av depression och trötthet (fatigue)

Död inklusive dödsorsak och insjuknande i ny stroke eller annan sjukdom efter stroke - registreras via nationella register (folkbokföring-, dödorsaks- och patientregistret) och händelser verifieras genom journalgenomgång av läkare i forskningsgruppen

Faktorer som kan ha stor påverkan på prognosen och därmed måste tas hänsyn till i den statistiska analysen såsom läkemedel, riskfaktorer och socioekonomiska faktorer - registreras via frågeformulär och nationella register (Läkemedelsregistret och LISA (Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknads-studier) vid Statistiska centralbyrån)

Frågeformulär från inklusion och 2-års uppföljning bifogas ansökan, frågeformulär vid 3-månders och 7-års uppföljning innehåller precis samma typ av frågor



KUNSKAPSVINSTER OCH BETYDELSE

Vår studie med noggrann kartläggning av subtyp av ischemisk stroke i kombination av blodprovstagning både akut och i efterförloppet för analys av biomarkörer och genetiska variationer med nya tekniker i ett stort material är även ur ett internationellt perspektiv unik. Resultaten kommer att ge ny kunskap om vad som särskiljer de olika subtyperna av ischemisk stroke, vilket kan bidra till förståelsen av bakomliggande mekanismer och därmed ge nya uppslag till behandling. Även den långa och noggranna uppföljningen av relativt unga patienter med ischemisk stroke är unik. Det aktuella projektet förväntas därför ge ny helt kunskap om hur det går på sikt för patienter med ischemisk stroke före 70 års ålder och om vilka faktorer som har betydelse för prognosen. Sådan kunskap är betydelsefull för att utveckla nya och mer effektiva behandlingsmetoder, men också för att vägleda patientflöden beträffande långsiktig rehabilitering och stöd. Kostnaderna för långvariga insatser i kommunen samt anhörigas insatser står för större delen av samhällskostnaden efter den allra första tiden efter stroke och bättre anpassad rehabilitering och kommunala insatser kan ha stor betydelse för individens hälsa och livskvalitet men också för samhällsekonomin. Genom våra nationella och internationella samarbeten har vi också möjlighet att för första gången genomföra en stor studie av genetiska faktorers betydelse för graden av funktionsnedsättning efter ischemisk stroke. Sammantaget kommer resultaten från uppföljningsstudierna ge underlag för en förbättrad information om prognosen samt kunna bidra till utvecklingen av en mer individualiserad och effektiv sekundärprofylax och rehabilitering vid ischemisk stroke.

 BESKRIVNING Studiens syfte är att finna ny kunskap om varför prostatacancer sprider sig till skelettet och där skapar metastaser (dottersvulster) och varför dessa till en början hormonkänsliga cancerceller hos en del patienter senare blir hormonoberoende (cellerna växer trots att testosteron eliminerats). Vi söker också förstå vilka faktorer som reglerar detta beteende hos tumörcellerna och om man kan förutsäga detta redan vid behandlingsstart. Vidare att se hur dessa metastaser i skelettet reagerar på de behandlingar du erbjuds.

 BESKRIVNING Prostatacancer behandlas i dag på olika sätt, allt ifrån så kallad aktiv monitorering, där man endast följer utvecklingen utan aktiv behandling, till strålbehandling, radikal akirurgi, hormonell behandling och cytostatikabehandling. Vid lokaliserad sjukdom är det viktigt att veta tumörens malignitetspotential innan ställningstagande till behandlingsmetod göres. En viss vägledning får man av tumörens mikroskopiska utseende, men denna information är sällan tillräcklig och framför allt för tidiga tumörer faller malignitetsgraderingen inom ett mycket snävt intervall. Vid metastaserad sjukdom är det viktigt att följa effekten av de olika behandlingarna som både är resurskrävande och biverkningstyngda. Idag finns inte tillräckligt bra metoder för att föurutsäga behandlingseffekt och timing av tilläggsbehandling. För att undvika över- respektive underbehandling både för lokaliserad och metastaserad sjukdom är det viktigt att finna nya riskmarkörer för prostatacancer.
Innan cancermetastaser etablerats sker ett läckage av tumörceller och tumörrelaterade molekyler från primärtumören ut i blodcirkulationen. Detta är en förutsättning för att cancern ska bilda metastaser. På senare år har olika tekniker utvecklats för att kunna isolera tumörceller i blodbanan och även att kvantifiera dessa. Metoden bygger på att cancercellerna har specifika molekyler på sin yta, vilka används för isolering med hjälp av antikroppar. Tekniken är relativt väl etablerad och har använts framgångsrikt inom både bröst och kolorektalområdet. Inom prostatacancer är det en relativt ny och outforskad metod.
För att kunna kvantifiera CTC hos patienter med prostatacancer krävs således endast ett vanligt blodprov. För att anrika och identifiera CTC i blod används två CE-godkända diagnostiska produkter för isolering och detektion av cirkulerande tumörceller vid prostatacancer (AdnaTest ProstateCancerSelect och AdnaTest ProstateCancerDetect) men även andra möjliga test har börjat utvecklats och samarbeten med forskare och kliniker med sådan spetskompetens har startat upp.
För att utvärdera nyttan av CTC-analysen är det viktigt att relatera denna information till andra metoder av CTC-analyser men även redan etablerade markörer i blod och vävnad. En mer detaljerad molekylär analys av CTC tillsammans med ännu ej etablerade markörer (i blod, vävnad och urin) krävs för att öka förståelsen vid metastasering och för utveckling av förbättrade behandlingsmetoder.

 BESKRIVNING I diagnoskriterier för autismspektrumtillstånd (AST) beskrivs begränsningar inom tre områden: - Nedsatt förmåga till ömsesidig social interaktion; - Nedsatt förmåga till ömsesidig kommunikation; - Begränsade och repetitiva beteendemönster.

Den neurobiologiska bakgrunden till AST finns från födelsen. Vuxna med autism har oftast kvar symtomen lång upp i vuxen ålder. Även hos vuxna kännetecknas tillstånden av begränsningar i förmågan till ömsesidighet i socialt samspel och kommunikation samt begränsade och repetitiva beteendemönster. Problemen kan ha tagit sig något olika uttryck under årens lopp men innebär en tydlig, genomgripande funktionsnedsättning.

Autismspektrumtillstånd är utvecklingsavvikelser med neurobiologiska grund. I många fall finns en stark genetisk komponent men också skade- eller omgivningsfaktorer kan inverka. Att finna orsakssamband har varit en utmaning p.g.a. den genetiska komplexiteten och den breda symtombilden. Tvillingstudier har visat betydligt högre konkordans i par av enäggstvillingar än hos tvåäggstvillingar. Finns ett barn med autism i familjen är det ca 5-6% risk att också ett syskon drabbas. Den nya molekylärgenetiska metoderna, t. ex. CGH-array, tillåter upptäckten av små submikroskopiska förändringar som har visat sig förekomma i ökad utsträckning hos individer med AST.

Numera anses således genetiska faktorer spela stor roll för utveckling av autism, den så kallade biologiska förklaringsmodellen, men de exakta sambanden är komplicerade. Autismspektrumbegreppet återspeglar denna heterogenitet. Det har föreslagits att problemen med socio-kommunikativt och emotionellt samspel hänger samman med att alla dessa beteenden är beroende av att många delsystem i hjärnan "kommunicerar" väl med varandra, och att just "kommunikationen" mellan olika delsystem i hjärnan fungerar sämre vid autism. Ett sådant komplext system är spegelneuronsystemet (eng: Mirror Neuron System) som inkluderar temporal-, parietal- och frontalloben. Detta system tros vara av stor vikt för utvecklingen av både socialt samspel och kommunikation, och en teori är att det kan vara skadat vid autism.

Även om bakgrunden till AST bedöms vara huvudsakligen genetisk kan också miljöfaktorer ha betydelse, t.ex. exponering för alkohol och vissa läkemedel som valproat och talidomid under fosterstadiet. Hög ålder hos modern och fadern har visat sig vara associerat till en ökad risk för utveckling av autism hos barnen. Epigenetiska mekanismer (förändringar i hur generna uttrycks utan att själva DNA-sekvensen är förändrad) har sannolikt betydelse för uppkomst av AST.

Resultat från epidemiologiska studier i Nordamerika och Europa har visat en prevalens av AST på ca 1 procent. Epidemiologiska studier när det gäller vuxna saknas, men uppföljningsstudier visar att vissa AST finns i nästan samma omfattning bland vuxna som bland barn. Tidigare har det ofta framförts att personer med AST sällan har problem med missbruk men varje år diagnostiseras ett trettiotal patienter med AST på Beroendekliniken i Göteborg. En studie har visat att förekomsten av missbruk/beroende varierar mellan olika AST: missbruk/beroende var vanligast bland personer med atypisk autism och minst vanligt bland personer med Aspergers syndrom. Samtidigt finns erfarenhet av att AST kan komplicera beroendevård. Epidemiologiska studier när det gäller patienter med AST och opioidberoende saknas.

AST har en stor samförekomst med ADHD och ADHD är en riskfaktor för utveckling av beroendetillstånd. Studier från fr a USA tyder på att ADHD är överrepresenterat bland opioidberoende personer som erhåller substitutionsbehandling.

 BESKRIVNING Malignt melanom i huden är en vanlig tumörsjukdom vars incidens har ökat under de senaste decennierna. Maligna melanom som är lokaliserade till extremiteterna kan sprida sig lokalt som in-transit metastaser längs lymfbanor till regionala lymfkörtlar. För patienter med in-transit metastaser är effekten av systemisk behandling begränsad varför flera loko-regionala behandlingsalternativ har utvecklats.
En sådan behandlingsform är regional hyperterm perfusion (isolated limb perfusion, ILP) med cytostatika och hypertermi. I korthet isoleras blodförsörjningen till extremiteten kirurgiskt varefter katetrar placeras i artär och ven och ansluts till en hjärt-lung maskin. En tryckmanschett anläggs proximalt varefter extremiteten har isolerats från resten av kroppen. Höga doser cytostatika perfunderas sedan under 60 minuter, varefter cytostatika sköljs ur och blodcirkulationen återställs. Cirka 70% av patienterna uppnår komplett respons av ILP och ytterligare cirka 20% uppnår partiell respons.
Ett annat behandlingsalternativ är elektrokemoterapi (ECT) där cytostatika ges intravenöst varefter högspänning appliceras över tumören. Cellmembraner i tumören öppnas härvid och cytostatika elektroporeras in i tumören. De kliniska resultaten motsvarar de vid ILP.
Malignt melanom med primär lokalisation i uvea (okulärt melanom) drabbar ca 70-80 patienter per år i Sverige. Dessa melanom har en hög benägenhet att metastasera till levern - av patienter med generell spridning uppvisar ca 50 % endast levermetastaser. Prognosen för denna patientgrupp är dålig med cirka 10%:s 1-årsöverlevnad. En behandlingsform, som för närvarande studeras i en randomiserad multicenterstudie (SCANDIUM-studien), är leverperfusion (isolated hepatic perfusion, IHP). Patienterna randomiseras då mellan sedvanlig onkologisk behandling eller leverperfusion med cellgift under 60 minuter. ILP, ECT och IHP erbjuds melanompatienter vid SU/Sahlgrenska.
Upptäckten av tumörassocierade antigen på 80-talet tillsammans med ökade kunskaper om immunförsvar mot cancerceller har lett till omfattande forskning inom området tumörimmunologi. Att aktivering av immunologiska försvarsmekanismer kan ge upphov till minskad tumörbörda och förlänga överlevnaden för patienter med generaliserat malignt melanom har bland annat visats i randomiserade studier med tillförsel av CTLA-4-antikroppen ipilimumab, som ökar T-lymfocyters aktivitet mot tumörceller.
De immunologiska effekterna av lokoregional behandling är i huvudsak okända. Vid ILP-behandling av malignt melanom kan tumörmassan minska under flera månader efter behandlingen, vilket talar för att den kliniska effekten inte endast förklaras av cytostatika-inducerad celldöd. Studier från andra grupper visar att immunologiska mekanismer spelar en viktig roll vid bland annat behandling med antracyklin tillsammans med hypertermi, och preliminära data från vår forskargrupp visar att ILP signifikant ökar mängden tumörspecifika T-celler i blod en månad efter behandling. Ökad kunskap om immunologiska effekter av lokoregional behandling av malignt melanom skulle kunna leda till utveckling av nya behandlingsprinciper med målet att förstärka immunologiskt försvar för att göra lokal behandling mer effektiv.

SYFTE
Syftet med den aktuella studien är att kartlägga immunologiska effekter av lokoregional behandling (ILP, IHP, ECT) hos patienter med metastaserande malignt melanom. Förhoppningen är att kunna identifiera immunologiska mekanismer som kan leda till utveckling av nya behandlingsprinciper.

 BESKRIVNING MÅLSÄTTNING
Målet far projektet är att identifiera genetiska och biokemiska faktorer som kan bidra till
uppkomst av strukturella hjärtfel, kardiomyipatier och arytmier och användas som biomarkörer,
Projektet syftar vidare till att förstå om specifika genetiska varianter har betydelse för prognos
och långtidsutfall för patienterna.

BAKGRUND
Trots internationella forskningsframsteg under de senaste åren avseende olika faktorers betydelse
för uppkomsten av medfödda hjärtfel, är orsakssambanden fortfarande i Stor utsträckning okända.
För att förstå hur medfödda hjärtfel uppkommer krävs en bred ansats för att samla
studiepopulationer av tillräcklig storlek samt även möjligheten att involvera både barn och deras
familj för att erhålla ett tillräckligt antal fall och en provsamling som medger genetiska analyser.
Huvudsyftet med insamlandet av en svensk nationell provsamling från barn-och ungdomar med
hjärtsjukdom, är dels att förstå patogenesen och dels att prospektivt kunna studera samband
mellan olika faktorer före och i samband med födelsen och relationen till kliniska
sjukdomsyttringar - för att på sikt förebygga hjärtsjukdom samt förbättra diagnostik och
behandling inom denna patientgrupp. De senaste åren har det blivit allt tydligare att denna typ av ansats avseende barnhjärtsjukdomar kommer att vara av stoft värde och provsamlingar etableras nu i många länder. Internationella exempel på biobanker för medfödda hjärtfel är bl.a. Ihe Kids Heart Research DNA Bank i Australien, Pediatric Cardiac Genomics Consortium (PCGC) I CSA, German Biobank for congenital heart defects i Tyskland och The CONCOR registry i
Nederländerna (GUCH).

ARBETSPLAN

1) Patienter med medfödda hjärtsjukdomar i form av strukturella hjärtfel, samt kardiomyopatier
och arytmier identifieras och karaktäriseras kliniskt via lokala register vid Barnkardiologiska
klinikerna vid Karolinska Universitetssjukhuset, Norrlands universitetssjukhus, Linköpings
Universitetssjukhus, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Skånes universitetssjukhus samt via det
barnkardiologiska kvalitetsregistret SWEDCON. Barn med hjärtsjukdom och dess föräldrar
erbjuds deltagande i studien i samband med barnets ingrepp/operation vid respektive deltagande

2) Deltagande i studien sker genom att
Föräldrarna
a) lämnar uppgifter om sin hälsa
b) lämnar blod (IO ml) och/eller salivprov för framrening av serum, plasma och I)NA

Barnet
a) lämnar blod (5-10 ml) för framrening av serum, plasma och DNA
Blodprovet på barnet tas i samband med vårdtillfälle vid barnhjärtkirurgi/kateterisering eller Sjukvårdsbesök.
b) Peroperativt avlägsnad hjärtvävnad tillvaratas. Den vävnad Som tillvaratas utgörs av vävnad avlägsnad under det kliniskt indicerade ingreppet och inbegriper förmaksvävnad från den tobakspungssutur som genomförs för kanyleringperoperativt, samt vävnad avlägsnad på kirurgisk indikation (vilken annars kasseras). Ingen extra vävnad tas i forskningssyfte.

3) Proverna tillvaratas och förvaras vid etablerade biobanksfaciliteter vid Karolinska
Universitetssjukhuset/Karolinska Institutet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Region Skåne.

4) Insamlade prover utgör en provsamling där flera principiellt olika analyser för att finna
biomarkörer och gener relaterade till utveckling av medfödd hjärtsjukdom utförs:
a) kandidatgener analyseras
Med denna ansats testas om varianter av gener som identifierats Som troliga kandidater verkligen år relaterade till ökad känslighet för medfött hjärtfel, kardiomyopati och arytmisjukdom.
Exempel år transkriptionsfaktorer såsom GA'l'A4, GAT A6, , TBX5.
b) "whole genome scans" med SNP (single nucleotide polymorphism) och copy number teknik utförs, liksom epigenetiska analyser. Denna ansats har ffrdelen att sökandet är förutsättningslöst och även inte tidigare föreslagna kandidater kan identifieras.
c) Hel-genom sekvensering utförs. Denna ansats har rördelen att sökandet är förutsättningslöst och även inte tidigare föreslagna kandidater kan identifieras, inklusive polymorfier som ej finns representerade på chip använda under b.

5) Serum och plasma analyseras med metoder som ELISA och mass-spektrometri avseende
proteiner, metaboliter och lipider.

BETYDELSE
Behovet av en provsamling för medfödda hjärtsjukdomar har blivit alltmer tydligt och angeläget
för atl bättre förstå dessa sjukdomars uppkomst, prognos och optimera och utveckla behandling. Sverige är idag ett av de ledande ländema vad gäller barnhiärtkirurgi och överlevnad och det finns idag fler vuxna med medfödd hjärtsjukdom än bam. Ökad kunskap kring pat0Ccnes och prognostiska markörer är således av stort värde för att på bästa Sått kunna utveckla vård och behandling.

 BESKRIVNING The aim of the present study is to explore the effects of preterm birth, postnatal complications and nutrition on development in primary teeth from children born <32 weeks of gestation and compare the results with previous studies of primary teeth from preterm infants born <29 weeks of gestation born ten years earlier.

THE HYPTHESIS

1. The mineral disturbances in primary teeth from infants born preterm during 1999-2002 coincide with morbidity, nutritional disturbances and medical interventions the first year of life.
2. The frequencies of mineral disturbances differ microscopically between infants born before GA 29 weeks during 1988-1991 and infants born with a GA <32 weeks during 1999-2002.
3. Increased protein intake during 1999-2002 compared with 1988-1991 will effect the enamel mineralisation.
The aim of the present study is to explore the effects of preterm birth, postnatal complications and nutrition on development in primary teeth from children born <32 weeks of gestation and compare the results with previous studies of primary teeth from preterm infants born <29 weeks of gestation born ten years earlier.

THE HYPTHESIS

1. The mineral disturbances in primary teeth from infants born preterm during 1999-2002 coincide with morbidity, nutritional disturbances and medical interventions the first year of life.
2. The frequencies of mineral disturbances differ microscopically between infants born before GA 29 weeks during 1988-1991 and infants born with a GA <32 weeks during 1999-2002.
3. Increased protein intake during 1999-2002 compared with 1988-1991 will effect the enamel mineralisation.
The aim of the present study is to explore the effects of preterm birth, postnatal complications and nutrition on development in primary teeth from children born <32 weeks of gestation and compare the results with previous studies of primary teeth from preterm infants born <29 weeks of gestation born ten years earlier.

THE HYPTHESIS

1. The mineral disturbances in primary teeth from infants born preterm during 1999-2002 coincide with morbidity, nutritional disturbances and medical interventions the first year of life.
2. The frequencies of mineral disturbances differ microscopically between infants born before GA 29 weeks during 1988-1991 and infants born with a GA <32 weeks during 1999-2002.
3. Increased protein intake during 1999-2002 compared with 1988-1991 will effect the enamel mineralisation.

 BESKRIVNING Benmärgen är ett av de mest betydelsefulla immunologiska organen. Där finns det långlivade plasma cellerna som utsöndrar antikroppar som i vissa fall efter vaccination ger ett livslångt skydd mot infektioner. Det är okänt varför vissa vacciner ger ett livslångt skydd medan andra behöver regelbundna om-vaccinationer. Detta är en av de många frågor som vi vill svara på. Vi vill fånga upp de smittkopps specifika plasma cellerna och fastställa deras ålder. Denna fråga har aldrig blivit besvarad och vilket som svaret än blir kommer det att ha en avgörande effekt för framtida vaccinationsforskning. Om cellerna lever i årtionden så kan vi försöka förstå vad det är som krävs för att inducera en så lång livslängd och om de är aktivt upprätthållna av minnes B celler så kan vi undersöka vilka signaler behövs för en livslång bibehållning av ett immunsvar. Även kommer vi att ha möjlighet att undersöka dynamiken mellan de olika cell populationerna í benmärg och ledvätska. Betydelse: Resultaten av denna studie kan komma att ha en stor betydelse för konstruktionen av framtida vacciner och ge oss en djupare kunskap om hur en livslång immunitet genereras.

 BESKRIVNING I den här studien kommer förändringar i vadmuskelns inre struktur att studeras hos unga vuxna med cerebral pares före, mellan och efter en period styrketräning resp. hoppträning. Vi vill med hjälp av muskelbiopsier studera om styrketräning ger en förändrad muskelstruktur som kan vara positiv för förmågan att få ett bättre rörelsemönster och muskelfunktion för personer med cerebral pares.
Två typer av träning (styrketräning resp. hoppträning) kommer att genomföras och biopsier från vadmuskeln uttas före, mellan och efter dessa träningsperioder. Vadmuskelns inre strukturer som har betydelse för muskeltillväxt (satellitceller), muskelelasticitet (bindvävskomposition och mängd), blodflödet i muskeln (kapillärer) och muskelns förmåga att utveckla snabba respektive uthålliga rörelser (fibervolymer och fibertyper) kommer att studeras genom analyser av histologiska färgningar och antikroppsfärgningar. Jämförelser mellan första till tredje muskelbiopsin kommer att utvärderas med icke-parametriska statistiska metoder, då materialet är litet (ca 20 personer som ingår i denna studie) och inte kan anses normalfördelat.
Vi hoppas få kunskap om träning kan förändra de inre muskelstrukturerna som i sin tur leder till en förbättrad muskel- och gångfunktion hos unga vuxna med cerebral pares. Att förstå om det finns skillnader i de interna muskelstrukturerna efter en mer fysisk styrketräningsperiod jämfört med en mer explosiv hoppträning kan leda till mer anpassad tränings-form för att uppnå bästa möjliga muskelfunktion.

 BESKRIVNING Hypertrofisk kardiomyopati (HCM) är en vanlig ärftlig hjärtsjukdom och en av de vanligaste orsakerna till plötslig oväntad hjärtdöd hos barn, idrottsmän och unga vuxna. Vissa individer med sjukdomen får en komplikation av väggförtjockningen en obstruktion i utflödet av vänsterkammare, hypertrofisk obstruktiv kardiomyopati (HOCM) och dessa individer får en ofördelaktig sjukdomsutveckling med högre risk för plötslig död, försämrat funktionsstatus och ökad risk för sviktsymptom. Ett flertal olika behandlingsmetoder har använts men för vissa är långstidseffekten okända. En kohortstudie publicerades som ifrågasatte om effekten av med pacemaker var klinisk signifikant. I samband med en kohort studie där vi via journalstudier identiferar alla patienter med HCM i VGR ahr vi redan identifierat ett stort antal patienter med obstruktiv HCM med lång uppföljning vilka är lämpliga för att medelst en case control studie kunna jämföra långtidsresultatet av de olika behandlingar som använts.

 BESKRIVNING Vid dykning där luft används som andningsgas sker en ansamling av kvävgas i kroppens vävnader. Mängden kvävgas som tillförs kroppen är beroende av dyktid och dykdjup. Ju längre tid dykaren stannar under vattnet och ju djupare hen dyker desto större mängd kvävgas tillförs kroppen. Vid återgång till vattenytan kan den tillförda kvävgasen bilda bubblor i blod och mjukdelar. Det är dessa bubblor som ger upphov till dekompressionssjuka, s k dykarsjuka. Dykarsjuka är ett mångfacetterat tillstånd med alltifrån spontant övergående klåda till förlamning, livshotande andningsbesvär och medvetslöshet.
Man vet att även ett dyk som utförs i enlighet med rådande säkerhetsregler ofta ger upphov till bubbelbildning i blodet. Kvävgasbubblor kan alltså förekomma i blodet efter dykning utan att personen ifråga upplever något obehag. Mängden bubblor tycks kunna användas för att uppskatta risken för att en person skall utveckla dykarsjuka. Förutom kvävgasbubbblor kan en ökad inflammatorisk aktivitet i kroppen påvisas efter dykning. Det är möjligt att även celler i centrala nervsystemet påverkas vid dykning.
Studien syftar till att utvärdera effekten av syrgasandning. Vi hoppas kunna bekräfta att syrgsandning direkt efter dykning leder till en minskning av mängden kvävgasbubblor i blodet. Vi vill även undersöka om den inflammatoriska aktivitetet i kroppen påverkas av syrgasandning.

 BESKRIVNING RICH-ART är en kontrollerad och randomiserad studie som drivs av Sahlgrenska Akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset i nära samarbete med flera Nordiska tryckkammarcentra. Syftet med RICH-ART är undersöka om tryckkammarbehandling kan lindra eller helt bota biverkningar från urinblåsan som uppkommit efter strålbehandling mot cancer i bäckenregionen.

 BESKRIVNING Myelom är en sjukdom där tumöromvandlade plasmaceller sprider sig i benmärgen och ger symtom som blodbrist, frakturer och njursvikt. Sjukdomen idag ej botbar, men kan med hjälp av olika behandlingar hållas kontrollerad under en kortare eller längre tid. medianåldern vid diagnos är ca 65 år, men sjukdomen förekommer även hos yngre patienter från 30 års åldern. Den etablerade behandlingen hos nydiagnosticerade äldre patienter >65 år är det kombinationsbehandling med bortezomib, melfalan och prednisolon eller peroral behandling med thalidomid, melfalan och prednisolon är standad. Under de senaste åren har nya läkemedel visat sig effektiva i behandlingen. En av dessa är Ixazomib, som tillhör läkemedelsgupp som bortezomib. Syftet är att undersöka: 1) Om Ixazomib givet i kombination med standard-behandlingen kan förlänga tiden av sjukdomskontrollav äldre med myelom. 2) Om Ixazomib givet som underhållsbehandling kan förlänga tiden av sjukdomskontroll hos äldre med myelom. 3)Biverkning av Ixazomib i de nämnda situationerna.

 BESKRIVNING I Sverige lever idag över 65000 män med diagnosen prostatacancer och många av dem är intresserade av att ändra sin kost i hopp om att minska tillväxten av tumören. I avsaknad av data om kostens betydelse för prostatatumörtillväxt är det ingen som kan ge adekvata råd till patienter.
En kost rik på fytoöstrogener (t.ex. bönor, råg och frön) minskar risken för insjuknade i prostatacancer, speciellt bland individer med en viss genetisk uppsättning av östrogenreceptor-beta genen (ERß). ERß har en cancerhämmande effekt och utrycks i normalt prostataepitel men minskar gradvis under progressionen till prostatacancer. Eftersom fytoöstrogener är strukturellt lika kvinnligt könshormon och binder till ERß med hög affinitet skulle fytoöstrogener och ERß kunna interagera i cancerutveckling. Manligt hormon orsakar proliferation av prostataepitel. Däremot, genom att binda till ERß, kan det kroppsegna hormonet 3ßAdiol, motverka tumörtillväxt. Fytoöstrogener skulle kunna hämma cancertillväxten genom vara ett substitut till 3ßAdiol. Detta konfirmeras i experimentella studier, men det har även visat sig att fytoöstrogener har cancerhämmande egenskaper som inte medieras genom ERß. Det är dock oklart om fytoöstrogener kan hämma tumörtillväxten hos män med redan uppkommen prostatacancer eller om risken att dö i prostatacancer minskar. Resultat från tidigare interventionsstudier tyder på att en viss kost kan minska tillväxthastigheten av prostatacancer. Dessa studier har dock inkluderat relativt få personer och ingen har tidigare undersökt om kostens inverkan på tumörtillväxten påverkas av en mans genetiska uppsättning. Vi har visat att hälften av männen med prostatacancer självmedicinerar med olika kosttillskott utan vetenskaplig grund. Därav kan vi anta att många skulle följa även en kostintervention inom en vetenskaplig studie där effekt kan avläsas. En okontrollerad självmedicinering med specifika kemiska föreningar kan få motsatt effekt och påskynda tumörens tillväxt, ett exempel på detta är den ökade mortaliteten bland lungcancerpatienter intervenerade med kosttillskottet beta-karoten.
Vårt övergripande mål är att öka kunskapen om kostens påverkan på prostatacancertillväxt. I en randomiserad kostinterventionsstudie på män med prostatacancer kommer vi att undersöka hypotesen;
-Hos män med prostatacancerdiagnos ger ett högt intag fytoöstrogenrik kost minskad storlek på en mans prostatacancertumör jämfört hos män med ett lågt intag av fytoöstrogenrik kost.
 
-Effekten av fytoöstrogener på prostatacancertumörtillväxten modifieras av en mans specifika uppsättning av ERß-genen.
Som sekundärt mål kommer vi studera om uttryck av receptorerna AR, ERa och ERß samt om nivåer av hormoner skiljer sig mellan patienter med högt respektive lågt intag av fytoöstrogener samt olik genuppsättning av ERß-genen.
Metod: Studiepopulation och utförande: Genom behandlande läkare identifieras 240 män i Västra Götalands sjukvårdsregion med diagnosen prostatacancer av intermediärrisk T1-T2 (Gleasonscore <8 och PSA<20) och som är inplanerade för radikal prostatektomi. Män som överensstämmer med inklusion och exklusionkriterier informeras av behandlande läkare/sjuksköterska om studien och patienten tillfrågas om denna går med på att bli kontaktad av studiesekretariatet. Personal från studiesekretariatet kontaktar därefter patienterna per telefon och bokar in ett möte. Vid mötet informeras patienten muntligt och skriftligt om studien och de män som väljer att delta får fylla i ett informerat samtyckesformulär. Därefter återrapporteras till kliniken vilka patienter som fyllt i informerat samtycke och dessa patienters operation planeras mer än sex veckor efter datum för informerat samtycke. Om det finns medicinska skäl för tidigare operation exkluderas patienten ur studien.
Exkluderingskriterier är: pågående hormonbehandling, andra svåra fysiska eller psykiska sjukdomar eller kognitivt nedsatt förmåga samt allergi mot soja och gluten eller regelbunden (dagligen) användning av kosttillskott de tre senaste månaderna.
När en patient valt att delta, väljs denne slumpmässigt ut (randomisering) att tillhöra en av två exponeringsgrupper, antingen en intervention eller kontrollgrupp. Patienten får därefter ytterligare information beroende på grupptillhörighet. Männen tillfrågas om deltagande och ombeds lämna ett blodprov för identifiering av bärare av TT/CC alleler i ERß-genen och analys av hormonnivåer.
 
Interventionsgrupp: Patienterna och eventuellt deras partners (eller den som är ansvarig för patientens matlagning) informeras av en dietist om interventionsdieten och individuella råd ges. Patienterna tilldelas mat innehållande hör mängd fytoöstrogener (=100 mg isoflavonoider och =100 mg lignaner) som ska intas dagligen. De får också instruktioner om övrig kosthållning under interventionen. Interventionen pågår fram till dagen före operation (minst 6 veckor). De instrueras att inte äta kosttillskott men inga andra diet-förbud ges.
 
Kontrollgrupp: Patienter får allmän information om hälsosam kost av en dietist (enligt Livsmedelsverkets kostrekommendationer för den allmänna befolkningen) samt att de instrueras att inte äta kosttillskott men inga andra diet-förbud ges.
 
Utfall (endpoint): Kostens påverkan på tumörtillväxt studeras genom jämförelse av 1) proliferationshastighet (Ki-67), 2) PSA-nivåer i de två grupperna. Proliferationshastigheten mäts i tumörmaterial från prostatabiopsier tagna vid operation (studiens slut) och senaste tagna biopsi innan studiens början. Andra tumörmarkörer såsom t.ex. bcl-2 och caspas-3 kommer också studeras. Blodprover kommer att tas vid start och slut av studie (dag före operation) för analys av PSA (fritt och totalt), samt efter 3 månader. Nivåer av hormonerna testosteron, DHT, estradiol och 3ß-Adiol mäts i blod. Absoluta skillnader i PSA nivåer och PSA dubbleringstid kommer att beräknas. Vidare mäts utrycket av AR, ERa och ERß och signalvägar. Blodprover och biopsier tas av personal vid urologkliniken och gängse kliniska rutiner följs.
 
Enkät: Alla patienter får svara på en lösenordsskyddad webb-enkät vid start och slut av studien samt att vikten mäts. En gång under studieperioden blir de uppringda för en intervju där kostintaget de senaste 24 timmarna registreras (sk. 24-h recall interview). Detta för att vi ska kunna uppskatta följsamheten till dieten hos interventionsgruppen och för att uppskatta eventuell felklassificering av fytoöstrogenexponering mellan grupperna samt mäta möjliga störande faktorer (confounders). Det individuella intaget av energi och specifika näringsämnen estimeras genom att koppla informationen från enkät och kostregistreringar till Livsmedelsverkets näringsdatabas (www.slv.se) och vår framtagna fytoöstrogendatabas.
 
Analys av polymorfier: Blodprover tas på urologkliniken och skickas till Avd. för Medicinsk och klinisk genetik, Sahlgenska Akademin, för pipettering, DNA preparering och analys av SNP (single nucleotide polymorphisms) i ERß-genen (rs2987983-13950 T/C), med metoden PCR-baserad KASP™. Männens allel-uppsättning identifieras och grupperas i TT, TC eller CC.
Utökad studie: Baserat på resultaten från ovan nämnda och tidigare studier kommer vi i en utökad studie även inkludera patienter med prostatacancer av lågrisk som har valt behandlingsalternativet aktiv monitorering, vilket innebär att patienten inte har någon behandling utan väntar och ser om tumören växer. Tumörtillväxten för denna patientgrupp är långsammare och därför behöver interventionen pågå under en längre tid för att en effekts ska kunna mätas. Pga. detta kommer patienterna i interventionsgruppen att genomgå ett kostförändringsprogram, där männen inspireras att äta en kost rik på fytoöstrogener som är möjlig för en längre tid.
 
Forskargrupp: Huvudansvarig forskare Maria Hedelin: Den ursprungliga iden för detta projekt är baserat på mina tidigare resultat från en populationsbaserad studie, där jag fann en skyddande effekt av fytoöstrogener endast bland män med en specifik variant av ERß-genen. I ett samarbete med den ledande forskaren inom fältet, Prof. emer. Herman Adlercreutz under min postdoc tid vid Folkhälsan i Helsingfors, kunde jag vidareutveckla databasen som jag under min doktorandtid gjort över fytoöstrogener i svenska livsmedel, vilken är en förutsättning för genomförande av detta projekt. För att utföra en interventionsstudie behöver vi kunna mäta patienternas kostintag före och under interventionen. Därför har jag i en tidigare studie utvecklat och validerat en ny kostenkät för att bättre kunna mäta livsmedelintag som förväntas ha en effekt på prostatacancer. För att få en bild av patienters inställning till deltagande i en kostintervention och kartlägga ev. svårigheter så har jag även utfört en intervjustudie på prostatacancerpatienter. Dessa förberedelser har gett mig specialkunskaper som gör mig särskilt väl lämpad att genomföra denna studie.
 
Dietist Sanna Nybacka (75%) och arbetar med planering, datainsamling och kostinformation till studiedeltagare. Hon har tidigare genomfört vår valideringsstudie samt att hon har samlat in data i den stora SCAPIS-studien. Prof. Gunnar Steineck, är enhetschef för Klinisk Cancerepidemiologi, och har lång erfarenhet av studier på cancer. Till exempel pågår LAPPRO-studien där vi redan har ett upparbetat samarbete med urologer på 14 kliniker runt om i landet. På enheten finns en väl utarbetad struktur, metod och statistikkunskap och tillgång till tekniska hjälpmedel för att kunna utföra denna typ av studie. Heléne Bertéus Forslund, PhD/dietist, enhetschef för Klinisk Nutrition, GU, har stor erfarenhet från olika kostmätningsmetoder, planering och genomförande av kostinterventionsstudier, både i egenskap av forskare och som dietist. Dr Bertéus Forslund handleder samtliga dietister samt är delaktig i planering och analys av studien. Prof. Jan-Erik Damber, urolog, har en gedigen klinisk erfarenhet och av forskning på prostatacancer och är delaktig i planering och analys av studien. Johan Stranne, PhD/urolog, och Andreas Josefson, PhD/urolog, är båda kliniskt verksamma urologer med erfarenhet av prostatacancerforskning och kommer att ansvara för samarbete med behandlande läkare, samt vara delaktig i planering och tolkning.
 
Betydelse: Om en effekt kan uppmätas ger projektet en ny behandlingsmöjlighet för en stor andel män med prostatacancerdiagnos. Baserat på studiens resultat kommer kostrekommendationer för män med prostatcancer att utarbetas.

 BESKRIVNING Studietyp

Substudie till G2-studien. Forskarinitierad, icke interventionsstudie, endast kompletterande provtagning.



Bakgrund

Denna studie är ett spinn-off projekt till ”The Göteborg-2 trial. A novel, prospective, randomized, population-based prostate cancer screening trial using the blood test Prostate-specific antigen (PSA) followed by Magnetic Resonance Imaging (MRI) of the prostate” (G2-studien). G2-studien är en screeningstudie för prostatacancer där PSA-prover kombineras med multiparametrisk magnetresonanstomografi (mpMR). G2-studien är godkänd av den regionala Etikprövningsnämnden i Göteborg (dnr 890-14, Bilaga 12 och 13).



För att utvärdera och/eller söka efter nya biomarkörer för att öka säkerheten för prediktering, diagnos och prognostisering av prostatacancer önskas även kompletterande blodprover och urinprover att tas på de försökspersoner som deltar i G2-studien. Detta kommer att göras som en substudie till G2-studien och kallas således G2B-studien. Det som ska utvärderas är framtagna paneler av genvariationer och proteiner vid analys av blod och urin. Detta är ett komplement till befintliga analyser i G2-studien där mpMR utvärderas för ökad säker het och specificitet vid screening av prostatacancer. Vid en dylik komplettering av studien med analyser av blod och urin kan de olika screeningsalternativen jämföras. En jämförelse av detta slag skulle vara av stor vikt för att i framtiden välja det bästa screeningsättet för prostatacancer.



Kunskapsvinster

Prospektivt insamlade biologiska prover är ovärderligt material för analyser innan införandet av användning av nya biomarkörer och screeningförfaranden i klinisk praxis. En grundlig analys av nya biomarkörer och screeningförfaranden gör att man kan utvärdera dess värde och minska sannolikheten för att införa tester med ökad risk för missade diagnoser, och/eller överdiagnostisering. Välutformade och beprövade screeningförfaranden ger fördelar för så väl enskilda patienter som samhället.



Den vetenskapliga frågeställningen

Den vetenskapliga frågeställningen som ligger till grund för insamlandet av biologiska prover i projektet är: Kan biomarkörer öka specificiteten och sensitiviteten i ett organiserat screeningprogram för prostatacancer?



Studielängd

Studien planeras starta i januari 2016 och planeras pågå till 2026

 BESKRIVNING Studier avseende biokemisk sammansättning av dentin och emalj vid olika mineraliseringsstörningar. Exfolierade och extraherade tänder, primära och permanenta, friska och sjuka,har insamlats vid avdelningen för pedodonti, institutionen för odontologi, Sahlgrenska akademin, GU. Tänderna ligger i rör med etanol eller formaldehyd för långtidsförvaring. Rören är markerade med:
1. datum för omhändertagande
2. patientens ålder
3. patientens kön
4. ev. känd sjukdom

 BESKRIVNING Patienter som använder diuretika och är stabila, lottas till att antigen sluta med sin diuretika eller fortsätta som vanligt. Uppföljning efter 1 månad respektive 3 månader.

 BESKRIVNING Att hitta biomarkörer för mukosit patient, peri-implantit patient och vad som skiljer de åt. Vissa biomarkörer är förhöjda hos peri-implantit patienter och motsvarande hos mukosit patienter. Vill hitta om varför vissa får mukosit och varför övergår vissa till peri-implantit

 BESKRIVNING Detta är en explorativ studie i vilken vi undersöker samband mellan biologiska stressmarkörer, riskindikatorer för hjärtkärlsjukdom och typ 2 diabetes samt psykometriska enkäter. Undersökningen utförs på 200 forskningspersoner (fp), (100 män och 100 kvinnor) med varierande grad av upplevd stress, grupperade och utvalda enligt en urvalsfråga med fem svarsalternativ. Från varje forskningsperson sparas fyra rör serum och sex rör EDTA-plasma i biobank.

 BESKRIVNING Syftet är att undersöka hur regelbunden fysisk träning påverkar individens förmåga att mentalt och fysiologiskt hantera stress. Akuta stressfysiologiska reaktioner mäts före och efter en 6 månader lång intervention där 100 friska otränade individer randomiseras till regelbunden fysisk träning eller kontrollgrupp. Träningen sker på egen hand och ska utgöras av konditionsträning 45-60 min 3 gånger per vecka med en medelpuls omkring 75% av maxpulsen. Forskningspersonerna får stöd för att komma igång med och upprätthålla sin fysiska aktivitetsnivå och de rapporterar regelbundet sin träningsdos till forskargruppen. Effekterna av träningen utvärderas via ett fysiskt stresstest (cykeltest), ett psykosocialt stresstest samt kognitiva tester före och efter interventionen. Utfallsmåtten är dels olika biologiska mått på den stressfysiologiska reaktionen under fysisk- och psykosocial stress (t.ex. kortisol), dels självskattningar av upplevd stress under testen och dels olika mått på kognitiv funktion (t.ex. minnesfunktion).

 BESKRIVNING Detta projekt syftar till att undersöka förloppet av utmattningssyndrom under en längre tid och vilka symptom som kvarstår under flera år. Det syftar också till att undersöka vilka faktorer som tros vara av betydelse för det kliniska förloppet och/eller återgång till arbete.
Studien är tvådelad. Den första delen är bearbetning av befintliga kliniska data och skattningsskalor som finns tillgängliga i vårt dataregister. Institutet för Stressmedicin (ISM) har under 10 års tid utvecklat metoder och forskat kring olika aspekter avseende stress och olika stressexponeringars betydelse för hälsan. En betydande del av denna forskning är klinisk forskning gjord på patienter med kliniskt diagnostiserat utmattningssyndrom. Omkring 800 patienter har passerat mottagningen under denna tidsperiod. Samtliga dessa är aktuella att tillfrågas om deras insamlade data kan användas för forskningsändamål. För att kunna få en helhetsbild avseende sjukskrivningar och vårdkonsumtion kommer patienterna även att tillfrågas om registerdata från Försäkringskassan och Västra Götalandsregionens vårddatabas får inhämtas.
Den andra delen är en fördjupning för att komplettera befintliga data och avser nya kliniska undersökningar. Aktuella för denna del är samtliga patienter som följts upp i 7 år eller mer, d.v.s. minst 7 år har passerat sedan första besöket på mottagningen (ca 300 patienter). Dessa patienter tillfrågas att delta i ett antal undersökningar på mottagningen.

 BESKRIVNING Vid Institutet för stressmedicin (ISM) har ett register över patienter med utmattnigssyndrom som fått behandling på ISM:s patientmottagning upprättats i syfte att undersöka och utreda symtombild och förlopp av sjukdomen under den 18 månader långa behandlingsperioden (Dnr 243-05). Uppföljningar, med blodprovstagning, har genomförts vid nybesök, efter 3, 6, 12 och 18 månaders behandling. Från patienterna har även hårprover samlats in (451-07). Ett antal delstudier har genomförts där patienter har jämförts med friska kontroller avseende stressmarkörer (Dnr 156-04, 439-05) och i samband med neuropsykologiska tester (Dnr 155-04), psykosocial stressbelastning (154-04) och oralt glukostoleranstest (Dnr 285-08).

 BESKRIVNING Svår hjärtsvikt är förenat med nedsatt funktionsförmåga, försämrad livskvalitet och ökad dödlighet. Hjärttransplantation är ett bra behandlingsalternativ vid svår hjärtsvikt och under väntetiden kan patienten vid behov erhålla en temporär mekanisk hjärtpump för att understödja cirkulationen. Många patienter har dock kontraindikation för hjärttransplantation, framför på grund av hög ålder och övriga sjukdomar, och för dessa är prognosen mycket dyster. I dessa fall skulle man som alternativ kunna överväga permanent behandling med mekanisk hjärtpump. I Sverige erbjuder man dock inte patienter som är olämpliga för hjärttransplantation mekanisk pump eftersom det vetenskapliga underlaget anses bristfälligt.

Vår målsättning är att i en randomiserad kontrollerad studie jämföra långtidsbehandling med vänsterkammarassist med optimal medicinsk handläggning hos patienter med terminal hjärtsvikt som är olämpliga för hjärttransplantation. Primärt effektmått kommer att vara överlevnad vid 2 år och sekundära effektmått inkluderar bland annat påverkan på fysisk funktionsförmåga och livskvalitet, samt förekomst av biverkningar. Dessutom genomförs en noggrann ekonomisk analys av behandlingen.

Samtliga 7 Universitetssjukhus i Sverige kommer att delta och samarbeta kring denna studie som är prövardriven med visst ekonomiskt stöd från ett pumpföretag (Thoratec corp.). Patienter kommer att randomiseras till vänsterkammarassist eller optimal medicinsk behandling i förhållandet 1:1. Totalt kommer 140 patienter att inkluderas i studien, vilket innebär 70 i varje behandlingsgrupp. Inklusiontiden beräknas ta 24 månader och varje patient följs upp under en 2 års period. Studien beräknas starta under senhösten 2014 och avslutas under hösten 2018.

Vänsterkammarassist skulle kunna vara ett behandlingsalternativ hos patienter med svår hjärtsvikt som inte kan behandlas med hjärttransplantation och i dessa fall erbjuda förbättrad funktionsförmåga, högre livskvalitet och längre liv. Samtidigt förekommer det stora kunskapsluckor kring långtidsbehandling med mekanisk hjärtpump, inte minst avseende effekter, biverkningar och kostnader. Eftersom permanent pumpbehandling inte är allmänt accepterad i Sverige finns nu ett fönster för att genomföra en randomiserad kontrollerad studie, där vänsterkammarassist jämförs med optimal medicinsk behandling. En studie av detta slag skulle ge viktiga svar avseende behandlingseffekter (överlevnad, funktionsförmåga, livskvalitet) och förekomst av biverkningar; samtidigt som en noggrann ekonomisk utvärdering av metoden kan genomföras.

 BESKRIVNING GotNet är en forskarinitierad studie för att utvärdera effekten av sjuksköterskemottagning med person centrerad vård, täta besök och definierade behandlingsmål jämfört med ordinarie vård för patienter med RA med måttlig till hög sjukdomsaktivitet. Studien pågår under 50 veckor.
- Interventionen (ssk. mottagning) innebär besök var 6:e vecka i först 26 veckor (sedan ev. fram till vecka 50).
- Kontrollgruppen kommer på besök vecka 26 och 50, i övrigt får de vård enligt tidigare
planering (ordinarievård).
Inklusionskriterier:
- =18 och < 80 år
- RA med sjukdomsförlopp >2 år
- DAS28: >3,8
- =2 svullna leder
- Stabil behandling i >8 veckor av antingen metotrexat och/eller sulfasalazin eller ingen
DMARD-behandling med eller utan samtida behandling med TNF-hämmare
Exklusionskriterier: (förenklad lista)
- Annan diagnosticerad artritsjukdom
- Tidigare av kronisk infektion, allvarlig eller livshotande infektion de senaste 6 månaderna
- Samtida eller tidigare malignitet, eller annan allvarlig progressiv sjukdom
- Patienter som provat ”samtliga” följande läkemedel och avslutat behandlingen på grund av utebliven effekt eller biverkningar; metotrexat, sulfasalazin, =2 TNF-hämmare, abatacept, rituximab, tocilizumab
Utfallsmått:
Utvärdera förändring av sjukdomsaktivitet (DAS värde) i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen (ordinarie vård), för patienter med måttlig till hög sjukdomsaktivitet.

 BESKRIVNING MIRA- Musslor, Inflammation och Reumatoid Artrit
Projektet avser undersöka om ett ökat intag av blåmussla (Mytilus Edulis), kan bidra till minskad inflammation och sjukdomsaktivitet hos personer med reumatoid artrit (RA), som trots läkmedelsbehandling har kvarstående sjukdomsaktivitet.
Inflammation förekommer vid många sjukdomstillstånd som diabetes, övervikt, hjärt-kärlsjukdom och i kroniskt inflammatoriska sjukdomar såsom ledgångsreumatism (reumatoid artrit, RA). RA är en autoimmun sjukdom som innebär inflammation och skador i lederna där brosk och ben bryts ner. Detta leder till värk, nedsatt rörelseförmåga, trötthet, depression och större risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdom jämfört med normalbefolkningen. I västvärlden är prevalensen för RA ungefär 0,5–1,0 %, vilket innebär att ca 50 000- 100 000 svenskar har sjukdomen, vilket medför höga kostnader för både individ och samhälle. Många drabbade har oväntat hög sjukdomsaktivitet med värk och smärta i leder, trots läkemedelsbehandling. Att hitta alternativa behandlingsformer som ex kostförändringar är därför av stor vikt. Många patienter söker efter möjligheten att själva förbättra sin situation, men kunskapen om specifik kost för just dessa patienter är begränsad och de hänvisas ofta till generella kostråd.
Många komponenter i vår kost är kopplade de till det humana immunsystemet eller till inflammation, såsom antioxidanterna selen och vitamin E. Den fleromättade långkedjiga fettsyran Eicosapentaenoic acid (EPA) är ett förstadium till inflammationshämmande komponenter. I randomiserade kontrollerade studier av omega-3 (n-3) fettsyror (eg. EPA och DHA) från fisk, eller egentligen fiskolja, har resultaten pekat på bland annat minskat antal svullna leder och minskad smärta i lederna och minskad användning av anti-inflammatoriska läkemedel (NSAIDS), samt minskning av många inflammatoriska markörer.
Fisk och skaldjur tillhör de livsmedel som vi ur hälsoperspektiv bör äta mer av, gärna 2-3 gånger i veckan (SLV:s rekommendationer). De är viktiga källor till flera essentiella mineraler och vitamin, som selen och vitamin B12. Studier har också visat att fisk och fiskolja kan förebygga sjukdomar såsom hjärt-kärlsjukdom genom effekter både på blodlipider och på inflammationsmarkörer. Blåmussla innehåller i likhet med fisk n-3 fettsyrorna EPA och DHA, B12, selen, riboflavin och dessutom mycket karotener. Fisk och skaldjur ses dock ofta som en homogen livsmedelsgrupp och därför kan effekter från olika typer av fisk eller skaldjur sällan särskiljas i epidemiologiska studier. Rena interventionsstudier med ökat intag av skaldjur saknas. Det finns dock ett fåtal studier där effekten av musselextrakt på inflammationsmarkörer har undersökts med en del positiva resultat. I dessa studier gav man dock inte hela musslor, vilket innebär att det huvudsakligen var musselolja som gavs och inte hela musslan med sitt vitamin- och mineralrika innehåll.

Idag är många hav överfiskade och tyvärr kräver även fiskodlingar att delar av fodret består av fiskmjöl/fiskolja för att förse fisken med livsviktiga n-3 fettsyror. Det är ännu oklart hur vi ska kunna producera fisk (eller n-3 fettsyror) till ett rimligt pris, både rent ekonomiskt och ur ett hållbarhetsperspektiv. Blåmusslan däremot har positiva effekter på den omgivande miljön genom att filtrera och ”äta upp” överskottsnäring (kväve och fosfor). Odling av blåmusslor kan alltså minska negativa effekter av planktonblomning och motverka övergödning, samtidigt som vi kan producera ett näringsrikt livsmedel innehållande bland annat n-3 fettsyror.
I den planerade interventionsstudien har vi för avsikt att undersöka effekterna av ett ökat intag av blåmussla som en del av kosten. Studien är också tänkt som en pilotstudie för att utvärdera förutsättningarna för en fullskalig kostintervention för RA patienter i regionen. Studiedeltagarna kommer att 4-5 dagar i veckan under 3 månader att äta färdiga måltider innehållande musslor. De kommer även att under en lika lång period äta en kontrollkost med samma sammansättning av måltiderna med undantag för musslorna som kommer att ersättas av kött, dvs deltagarna är sina egna kontroller. Utöver studiemåltiderna kommer deltagarna äta sin normala kost och de kommer under hela studien forstätta med den läkemedelsbehanling de står på. Eftersom det är tre gånger vanligare med RA hos kvinnor än hos män, så kommer vi i denna pilotstudie enbart rekrytera kvinnor. Dessa totalt 40 kvinnorna, med en medel till hög sjukdomsaktivitet, kommer att rekryteras via reumatologen på Sahlgrenska Universitetssjukthus genom Svenska kvalitetsregistret för reumatologi.
Vid provtagning (i start och slut av varje kostperiod) kommer urin och serum att samlas för olika analyser. Följsamhet kommer att kontrolleras genom självrapportering i antal måltider som ätits varje vecka, 24-h kontroller, samt biomarkörer såsom n-3 och B12. Huvudutfallet kommer att vara Disease Activity Score 28 (DAS28) vilket är ett sammanvägt mått baserat på antal ömma och svullna leder, patientens uppfattning om hälsan enligt visual analog scale (VAS) samt SR. Enkäter för livskvalitet och hälsa kommer att ingå. Systemisk inflammation kommer att mätas med olika biomarkörer som exempelvis CRP. Serum och urin kommer utöver kända markörer för inflammation att analyseras med hjälp av metabolomik-metoder för att bedöma om även specifika metaboliter påverkats av musselintaget. Genom dessa metabolomik-analyser skulle även eventuella biomarkörer för intag av musslor kunna identifieras och på ett enkelt och prisvärt sätt kunna användas i framtida epidemiologiska studier alternativt som kontroll av intag av musslor i fortsatta interventionsstudier.

 BESKRIVNING Målet är att utveckla en ny typ av diagnostik för att på ett tidigt stadium kunna upptäcka inflammatorisk aktivitet i leder samt att särskilja olika typer av reumatisk sjukdom inklusive artros. I studien ingår frågeformulär och blodprov vid 4 besök under totalt 5 års tid. Det finns inget som hindrar deltagande i andra studier samtidigt. Studien är förlagd till reumatologen och ortopeden, SU.
Viktigaste inklusionskriterierna för patienter med reumatisk sjukdom:
• Patienter måste ha en av följande diagnoser;
- Reumatoid artrit, diagnos sedan <3 år, diagnos enligt ACR 1987 eller EULAR ACR 2010
- Psoriasisartrit, diagnos sedan <3 år, diagnos enligt CASPAR
- Ankyloserande spondylit, diagnos sedan <3 år diagnos enligt ASAS
Viktigaste exklusionkriterierna för patienter med reumatisk sjukdom:
• Verifierad artros som kräver behandling
• Tidigare behandling som specifikt tar bort B-celler
Viktigaste inklusionskriteriet för patienter med artros:
• Primär artros i höft eller knä som skall genomgå protesoperation
Viktigaste exklusionskriteriet för patienter med artros:
• Annan reumatisk sjukdom

 BESKRIVNING Syftet är att undersöka hur inflammationsporcessen vid de reumatiska sjukdommarna RA, psoriasisartrit och as påverkar skelettet samt att ta reda på vilken effect kortisonbehandling och rutinmässigt given antireumatisk behandling har på denna process. Projektet syftar också till att på molekylär nivå studiera hur bildning och funktion av osteoklaster och osteoblaster påverkas av inflammationssubsstanser och olika steroidhormoner i humana cellkulturer.

 BESKRIVNING Syftet med denna studie är att i en randomiserad kontrollerad studie undersöka om
personcentrerad hög-intensiv aerob/styrketräning under 5 månader minskar inflammation och sjukdomsaktivitet, förbättrar immuncellernas funktion, och ökar muskelstyrka, kondition och individens förmåga att klara sig själv hos äldre patienter med RA.
Intervention: Styrke- och konditionsträning på en träningsanläggning tre gånger i veckan,
två gånger under handledning av sjukgymnast och en gång utan tillsyn.
Kontroll: Ett samtal med sjukgymnast och personliga hemträningsövningar.
Undersökningar. Utvärdering vid inklusion och efter 10, 20 veckor och 52 veckor. I studien
ingår undersökningar av deltagarnas fysiska funktion, frågeformulär, DXA och
blodprovstagning.

 BESKRIVNING Syfte: Att jämföra effekten av konventionell behandling methoterxat och prednisolon med tre olika biologiska behandlingar (tocilizumab, abatacept och certolisumab-pegol)
kombinerat med methotrexat hos patienter med tidig RA, samt effekt av nedtrappning av behandling efter remisson.
Utförande: NORD-STAR är en nordisk läkar/forskarinitierad, multicenter, randomiserad, fas IV studie för att jämföra konventionell och tre olika biologiska behandlingar av patienter med tidig RA. Studien utförs på reumatologens forskningsenhet, Sahlgrenska, samt på Sahlgrenskas och Mölndals reumatologmottagningar. Totalt ska 800 patienter inkluderas i Sverige, Norge, Danmark, Finland och Island och cirka 50 patienter beräknas att rekryteras i Göteborg.

 BESKRIVNING Den primära hypotesen är att undersöka om fördröjd mognad av barnets immunsystem under nyföddhetsperioden är en riskfaktor för allergi och astma i skolåldern? Den sekundära hypotesen är om tarmfloran är skyddsfaktor mot allergisk sjukdom på grund av stimulans av immunsystemets mognad.

 BESKRIVNING Denna studie kommer att undersöka om det är möjligt att förutsäga vilka patienter med RA som kommer att svara bra på standarddosen av prednisolon och metotrexat.
Alla undersökningar i studien kommer att ske i samband med besök som ändå sker som en del av ordinarie säkerhetskontroll vid standardbehandling. Totalt ingår 4 besök. Ett besök vid start av behandlingen samt efter 2 veckor, 4 veckor och 12 veckor. Vid besöken görs en klinisk bedömning av sjukdomsaktiviteten och ett blodprov tas. Journaluppföljning görs efter 1 och 2 år. Totalt planeras 40 patienter att rekryteras. Studien görs i samarbete med AstraZeneca.

 BESKRIVNING Den primära hypotesen är att undersöka om fördröjd mognad av barnets immunsystem under nyföddhetsperioden är en riskfaktor för allergi och astma i skolåldern? Den sekundära hypotesen är om uppväxt på mjölkgård kvarstår som en skyddsfaktor mot allergisk sjukdom i skolåldern och om faktorer i bondgårdsmiljön kan identifieras som stimulerar immunsystemets mognad och förmedlar skydd mot allergiutveckling?

 BESKRIVNING Den primära hypotesen är att undersöka om fördröjd mognad av barnets immunsystem under nyföddhetsperioden är en riskfaktor för allergi och astma i skolåldern? Den sekundära hypotesen är om uppväxt på mjölkgård kvarstår som en skyddsfaktor mot allergisk sjukdom i skolåldern och om faktorer i bondgårdsmiljön kan identifieras som stimulerar immunsystemets mognad och förmedlar skydd mot allergiutveckling?

 BESKRIVNING Mikroskopi med infrarött ljus omfattar relativt nya tekniker som kan användas för att studera vävnader i kroppen på cellnivå. I denna deskriptiva studie vill vi använda mikroskopi med infrarött ljus för att studera hudtumörer (basaliom och förstadier till skivepitelcancer) som har avlägsnats kirurgiskt. Målet är att utröna vilka mikroskopiska skillnader man ser i tumörer och frisk hud med denna typ av mikroskopi. Förhoppningsvis kan detta vara ett steg mot att kunna använda mikroskopi med infrarött ljus som en ickeinvasiv biopsiteknik. Detta skulle innebära en ny diagnostisk metod för hudcancer.

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING För att kunna utvärdera effekten av en given cancerbehandling så behövs biomarkörer, dvs ämnen i blodet eller urin som är kopplade till sjukdomsaktiviteten. Med hjälpa av biomarkörer så kan man, genom ett enkelt blod´- och/eller urinprov, snabbt få svar på om patienten svarar på en viss typ av behandling. Det är viktigt eftersom ett uteblivet svar gör att man snabbt vill byta till en annan behandling. Det finns några biomarkörer som används i klinisk praktik idag, t ex prostata specifikt antigen (PSA) vid prostacancer och S100 och LD vid malignt melanom. Det finns ingen biomarkör för lungcancer i kliniskt bruk. Det är en brist eftersom tidig upptäckt av ett återfall ger en bättre möjlighet att behandla det framgångsrikt.

Våra samarbetespartners, Jens Nielsens forskningsgrupp på Chalmers, har i tumörprover visat att ickesmåcellig lungcancer (adenocarcinom och skivepitelcancer) producerar speciella typer av glukosaminoglykankedjor. Vi vill nu studera om samma typ av glukosaminoglykankedjor kan detekteras i blod- och urinprover från patienter med icke småcellig lungcancer.

 BESKRIVNING Bakgrund
Huvud- och halscancer (s.k. ”head and neck cancer”, HNC) är ett samlingsbegrepp för tumörer som uppkommer i munhåla, svalg, hals eller andra ställen i huvud- och halsregionen. I Sverige insjuknar ca 1300 patienter i HNC årligen. Dessa patienter behandlas vanligtvis med strålbehandling, eventuellt i kombination med cytostatikabehandling, och/eller operation. Upp till 50% av patienter med HNC får kommunikationssvårigheter, sväljningssvårigheter (dysfagi) och gapsvårigheter (trismus) till följd av behandlingen. Fibros är en vanlig komplikation efter strålbehandling och påverkar olika vävnadstyper med bl.a. dysfagi och trismus som följd. Fibros orsakas av ökad produktion av pro-inflammatoriska mediatorer såsom transforming growth factor beta 1 (TGFß-1). Flera studier har visat att biomarkörer såsom genotyp kopplade till specifika gener hjälper till att identifiera riskgruppspatienter gällande komplikationer såsom trismus och dysfagi. Dessa studier visar att komplikationer efter onkologisk behandling beror på olika biologiska förutsättningar hos individen och att en känslighet för komplikationer kan förutspås genom molekylär analys av biomarkörer.
Syfte
Studiens målsättning är att klargöra de molekylära mekanismer som är involverade i uppkomst av komplikationer till följd av onkologisk behandling, genom att studera biomarkörer hos HNC-patienter.
Vetenskapliga frågeställningar
Kan genetisk analys före onkologisk behandling vid HNC identifiera patienter som riskerar att utveckla komplikationer i form av dysfagi och trismus?
Är TGF ß-1 polymorfism en prediktor för att identifiera riskgruppspatienter gällande dysfagi och trismus efter strålbehandling?
Vilken betydelse har behandlingsdoser i förhållande till molekylära variationer för efterföljande komplikationer?
Kan vi utveckla och implementera effektiva tekniker och mätbara faktorer för att förutsäga komplikationer efter onkologisk behandling av HNC?

Viktigaste undersökningsvariablerna
I ett första skede kommer en specifik genetisk variant av TGF ß-1 genen, som tidigare har identifierats påverka strålbehandlingsinducerad trismus (Lyons et al. 2013), undersökas i den väst-svenska HNC biobanken. För att upptäcka eventuella ytterligare mekanismer och för att inkludera andra biomarkörer som är predikterande för fibros och andra komplikationer vid strålbehandling, kommer vi att utföra associationsanalys av makromolekyler (DNA, RNA, protein) på patienterna. För denna analys kommer vi att använda Single Nucleotide Variant (SNP)-genotypering och andra analyser som ryms inom fältet för genomics, transcriptomics och proteomics. En helgenomanalys är helt hypotesfri och i detta avseende har den potential att upptäcka helt nya mekanismer bakom sjukdomar, som inte tidigare har beaktats. Detta leder till en djupare förståelse för de olika involverade faktorerna och förhoppningsvis till identifiering av nya terapeutiska målproteiner och förbättrade behandlingsprogram. För att hantera den stora mängden data och för att kunna analysera frekvenserna för olika biomarkörer och fastställa association, sensitivitet och specificitet används olika bioinformatiska program och verktyg.

Kunskapsvinster och betydelse
Om studien finner biomarkörer som kan prediktera för komplikationer efter onkologisk handling, möjliggör dessa fynd att riskgrupper av patienter kan identifieras i tidigt skede och att profylaktisk intervention kan erbjudas för att minska risken för dessa allvarliga komplikationer. Dessutom skulle en integrering av molekylär profilering i den rutinmässiga behandlingen av HNC t.ex. kunna medföra att en ökad stråldos för patienterna som ligger utanför riskgruppen (d.v.s. de strålningstoleranta) kan bli tillåten, och därmed kanske kunna öka deras överlevnad utan risk för strålkomplikationer. På motsvarande sätt skulle man för de patienter som opererats för HNC med störst risk att utveckla strålfibros kunna avstå från adjuvant strålbehandling. I studien studeras även hälsoekonomiska aspekter och hälsorelaterad livskvalité hos patienterna. Sammanfattningsvis är förhoppningen att tidig identifiering och behandling av långtidskomplikationer ger en ökad möjlighet att förbättra behandlingsprogram och rehabilitering. Detta skulle i sin tur kunna medföra ökad livskvalitet för patienterna och minskad sjukfrånvaro, samt minskade sjukvårdkostnader.

 BESKRIVNING 1) Bygga upp ett väldkokumenterat tumörmaterial inklusive blod och i vissa fall cellprov från livmoderhalsen (cytologi) som möjliggör enkel och trovärdig valdiering av diagnsotiska och prognostiska markörer i framtiden. Dokumentation om tumöregenskaper och sjukdomsförlopp kan inhämtas via datorjournal (Melior), och gynoperations (Gyn-Op) och cancer (INCA) register via Regionalt Cancer Centrum- Väst (RCC-Väst).
2) Vill vill både använda kunskap från våra existerande provsamlingar (ca 400 äggstockscancer prover och lika många benigna prover) och bygga upp en ny databas (1000 cancerprover). Vi vill i andra hand och i mån av resurser göra motsvarande för den existerande provsamlingen av livmodercancer (ca 2000 befintliga och 1000 nya) och dela kunskap i det internationella nätverk för att öka överlevnaden livmodercancer som leds från Bergen, proferssor Helga Salvesen.
3) Utföra så kallade fishing analyser (proteomik och gensekvensering) för att hitta kombinationer av gamla och nya biomarkörer, genförändringar och proteinnivårer samt validera dom i material med hög gruppstorlek (ca 3-400 i varje subgrupp). Samt delta med vår kunskap om tumörmaterialet i stora internationella studier (OCAC)

 BESKRIVNING Äggstockscancer är den kvinnliga cancerform som leder till flest dödsfall på grund av att cancerformen diagnosteras i sent stadie. Tumören är redan spridd i hela bukhålan och svår att behandla. Skulle vi kunna hitta äggstockscancer i stadium 1 ökar 5 års överlevnaden från 30% till 90%. Det ultimata målet är screening för diagnostik av förstadier till äggstockscancer.
Äggstockscancer är en heterogen cancer form bestående av åtminstone 5 histologiska grupper men med bara en behandlings regim. Det är tydligt att flera av grupperna inte svarar optimalt på den behandling som ges och behöver ytterligare subgrupperas. Sekvenseringsanalyser av tumör DNA har också visat att 75% av äggstockscancer består av en genetiskt instabil, aggressivt växande tumör form (typ 2) och 25% av en mer stabil, långsamväxande tumör form (typ 1). För optimal terapi kommer olika behandlingsregimer behöva utvecklas för de olika typerna och de olika histologiska subgrupperna.
Utvecklingen av nya mediciner för cancer kommer starkt och tumörspecifika behandlingar kräver säkra biomarkörer för att kunna ge rätt medicin till rätt patient. Vidare behövs biomarkörer för uppföljning av insatt behandlings effektivitet, inte minst i utvecklinsfasen.
Livsrisken för att få äggstockscancer är trots allt ganska låg, 1-1,5% vilket gör att uppbyggandet av en tumörbank för subgruppsanalyser tar lång tid. Ju större antal indivduella tumörer som finns att tillgå desto större möjlighet att utföra och validera nya biomarkörer. I Göteborg finns flera provsamlingar från tidigare projekt både på Kvinnokliniken och Onkologen (samarbete Albertsson och Helou, tidigare Horvath). Och internationellt har man samlats sig (79 forskar grupper) för att dela med sig av sin kunskap och göra gemensam sak för att lösa ovanstående problem (OCAC-ovarian cancer association consortium sen 2005).
För att kunna hjälpa kvinnor med gynekoligsk cancer i framtiden behöver vi ha välkarakteriserade material för validering av diagnostiken, införa nya analysmetoder och nya biomarkörer i rutinarbetet samt kontinuerligt urföra prospektiva studier för att utvärdera de nya markörernas betydelse för nyinsatta mediciner.
Vi vill i likhet med bröstcancer biobanken (2008; ansvarig Zakaria Einbeigi):
1) Bygga upp ett väldkokumenterat tumörmaterial inklusive blod och i vissa fall cellprov från livmoderhalsen (cytologi) som möjliggör enkel och trovärdig valdiering av diagnsotiska och prognostiska markörer i framtiden. Dokumentation om tumöregenskaper och sjukdomsförlopp kan inhämtas via datorjournal (Melior), och gynoperations (Gyn-Op) och cancer (INCA) register via Regionalt Cancer Centrum- Väst (RCC-Väst).
2) Vill vill både använda kunskap från våra existerande provsamlingar (ca 400 äggstockscancer prover och lika många benigna prover) och bygga upp en ny databas (1000 cancerprover). Vi vill i andra hand och i mån av resurser göra motsvarande för den existerande provsamlingen av livmodercancer (ca 2000 befintliga och 1000 nya) och dela kunskap i det internationella nätverk för att öka överlevnaden livmodercancer som leds från Bergen, proferssor Helga Salvesen.
3) Utföra så kallade fishing analyser (proteomik och gensekvensering) för att hitta kombinationer av gamla och nya biomarkörer, genförändringar och proteinnivårer samt validera dom i material med hög gruppstorlek (ca 3-400 i varje subgrupp). Samt delta med vår kunskap om tumörmaterialet i stora internationella studier (OCAC).
Vi förväntar oss att
1) Vi kommer utveckla nya diagnostiska metoder för screening och/eller diagnostik av gynekologisk cancer.
2) Vi kommer delta i utvecklingen av och möta behovet av nya biomarkörer för modern cancer behandling och prediktera för dess utfall, samt uppföljning efter insatt behandling.
3) Vi kommer bidra med öka kunskap om de olika ingående subgrupperna i äggstockscancer (även livmodercancer) vilket bland annat kommer kunna leda till mer personligt omhändertagande både vid operationstillfället men även vid insättande av optimal cancerläkemdelsbehandling efter operationen.

 BESKRIVNING Vi vill närmare undersöka vitamin D status samt produktion av olika cytokiner efter stimulering av 1. PBMCs med a-toxin och 2. TLRs på PBMCs hos psoriasis- och eksempatienter före och efter ljusbehandling, på en grupp psoriasis patienter före och under Enbrelbehandling och jämföra resultat med friska individer.

 BESKRIVNING För att kunna bättre analysera och förstå D-vitamin status är det viktigt att räkna också fritt D vitamin. Detta kan göras genom att nu kunna mäta DBP (D-bindande protein) och i korrelation med tidigare uppmätta 25(OH)D och 1,25(OH)2D kan man räkna ut fritt D vitamin. På så sätt kan man bättre förstå effekten av D-vitaminbehandling som patienter har fått inom studien.

 BESKRIVNING Vilka skillnader kan observeras på cellnivå mellan frisk hud och tumörvävnad i huden med hjälp av mikroskopi med infrarött ljus efter topikal administration av ALA eller MAL?

 BESKRIVNING Onkoproteiner vid RA + rökning och smärta vid RA

 BESKRIVNING Korrelerar nivåer av proteiner med effekt på proliferation och differentirering av celler i blod, likvor och saliv med markörer för celldifferentiering, information och vävnadsskada vid autoimmuna systemsjukdomar

 BESKRIVNING Studien testar hypotesen om förekomst av replikerande virus i bemärgen a) ökar risken för generaliserade viralinfektion; b) påverkar effekten av behandling hos patienter med ledgångsreumatism.

 BESKRIVNING - Är regelbunden tobaksrökning associerad med en förändrad upplevelse av smärtidentitet hos patienter med RA, fibromyalgi respektive friska kontroller?
- Är regelbunden tobaksrökning associerad med en förändrad inflammation och reaktivitet i systemet hos patienter med RA, fibromyalgi respektive friska kontroller?
- Åstadkommer rökstopp en förändrad upplevelse av smärtintensitet hos regelbundet rökande patienter med RA, fibromyalgi respektive friska kontroller? Om detta är fallet - hur relaterar nämnda rökstopp till olika typer av reaktioner hos immunokompetenta celler hos nämnda grupper?
- Påverkar nikotinsubstitution den förändrade upplevelsen av smärtintensitet och immunologiska reaktioner hos regelbundet rökande patienter med RA, fibromyalgi respektive friska kontroller under rökstopp?

 BESKRIVNING De vita blodkropparna spelar en viktig roll i vårt infektionsförsvar, men de "vapen" som används för att döda mikroorganismer är också orsak till den skada som är associerad med sk inflammatoriska sjukdomar. Vid en inflammation ansamlas de vita blodkropparna i den inflammerade vävnaden och om allt fungerar som det ska, rensar de inflammatoriska cellerna området från mikrober och skadad vävnad och en läkningsprocess initieras. Vår målsättning är att ta reda på vad som styr rekrytering av vita blokroppar, vad som begränsar inflammationsreaktionen och vad som sätter igång läkningsprocessen. Studien avser att undersöka vita blodkroppar och den vävnadsvätska som bildas vid en aseptisk (inga mikroorganismer närvarande) inflammation. Ökade kunskaper om reglermekanismerna i samband med inflammation är av betydelse för att förstå de negativa effekter som en felaktigt reglerad reaktion kan ha vid någon typ av autoimmun-/inflammtions-sjukdom

 BESKRIVNING Att studera betydelsen av neutrofila granulocyter i inflammerade leder hos patienter med inflammatorisk artrit, särskilt RA, med fokus på en endogen molekyl, serum amyolid A (SAA) som tros vara inblandad i patogenesen vid RA.
1) neutrofiler i inflammerade leder- hur tar de sig till den inflammerade ledhålan och vad gör de där?
2) SAA-aktiv aktör i inflammatorisk ledsjukdom eller inert biomarkör?
Patientgrupper: Patienter med artritsjukdom på den reumatologiska enhet vid Sahlgrenska/SU och Mölndal/SU.
Projektet startade 2009 och planeras pågå minst 3 år.

 BESKRIVNING Syfte: Att undersöka förekomsten av kognitiv nedsättning och depression hos patienter med SLE, både med och utan diagnosen neuropsykiatrisk SLE (NPSLE), samt utvärdera en misstänkt patogenetisk mekanism för depressionssymtom vid SLE.
Patientgrupp: Nyinsjuknade SLE patienter med eller utan NPSLE diagnos samt SLE patienter med misstänkt engagemang av centrala nervsystemet.
Studien är en observationsstudie.
Studien startade augusti 2011 och pågår under ca 10 år.

 BESKRIVNING Detta är ett nationellt genetiskt samarbetsprojekt där målet med studien är att kartlägga patogenesen till ANCA-associerade vaskuliter på genetisk och molekylär nivå, med förhoppning om att detta på sikt kan leda till en förbättrad individualiserad diagnostik och behandling av patienter.
ANCA-associerade vaskuliter är en grupp av svåra systemsjukdomar som drabbar blodkärl och kännetecknas av inflammation i kärlväggen. Sjukdomens patogenes är okänd. Patienterna har sjukdomsmanifestationer från ett flertal organsystem. Behandlingsalternativ som är tillgängliga i nuläget dämpar inflammation men förhindrar dock inte skov av sjukdomarna och långtidskomplikationer. DNA-prover och kliniska data från patienter diagnosticerade med ANCA-associerad vaskulit samlas in i ett nationellt samarbete. Ca 1900 utvalda gener selekteras från DNA-prov från patienterna och från friska kontroller. Sekvensdata kommer att analyseras med avseende på sjukdoms-associerade genetiska varianter. Genvarianternas association till genuttryck och kliniska bild hos patienter kommer att analyseras med bland annat RNA-sekvensering. Slutligen kommer även proteiner som påverkas av de genetiska varianterna att utvärderas i patientprover, som biomarkörer för diagnos, prognos eller terapisvar.

 BESKRIVNING Studien är forskarinitierad och målsättningen är att undersöka effekter av konditionsinriktad träning med stavgång. 67 kvinnor med fibromyalgi rekryterades till studien och randomiserades till en stavgångsgrupp och till en promenadgrupp som utgjorde aktiv kontrollgrupp. Båda grupperna leddes av fysioterapeuter. Inklusionskriterier: Kvinnor med fibromyalgi i åldrarna 20-60, utan andra allvarliga sjukdomar som kunde hindra träning utomhus. Metod: Konditionsträning med stavgång två gånger i veckan under 15 veckor. Promenadgruppen tränade parallellt. Undersökningar utfördes före och efter. Utfallsmått: 6-minuters gångtest, skattning av hälsovariabler, IGF-1.

 BESKRIVNING "Studien är forskarinitierad och har som målsättning att undersöka förändring av IGF-1, relaterade markörer och smärta under fysisk träning.
Inklusionskriterier: Kvinnor med FM i åldrarna 20-50 år, utan andra allvarliga sjukdomar. För åldersmatchad kontrollgrupp: frånvaro av långvarig smärta och andra allvarliga sjudomar
Metod: 28 kvinnor med FM och 28 friska kvinnor rekryteras till studien som består av ett 15-min cykeltest. Blodprov och symtomskattning sker före och efter.
Utfallsmått: IGF-1, cytokiner och smärskattning. "

 BESKRIVNING Studiens syfte är att studera långsiktiga variationer av trötthet hos personer med RA och sambandet mellan trötthet och andra hälsofaktorer

 BESKRIVNING En stor del av personer med reumatiska sjukdomar lider av trötthet vilket har kommit att uppmärksammas ffa av patientföreningar. Förutom smärta är trötthet det mest framträdande symtomet hos personer med reumatoid artrit (RA) och ofta beskrivs tröttheten vara mer besvärande och ha större inverkan på livet än smärtan.
Projektet är forskarinitierat och syftet är att söka ny kunskap om trötthet hos personer med RA samt att utveckla en personcentrerad behandling för att lindra tröttheten och dess konsekvenser.
Projektet består av:
• Intervjustudie för att söka djupare kunskap om trötthet hos personer med RA.
• Observationsstudie under 1 år för att studera trötthetens variation över tid samt faktorer som kan påverka tröttheten.
• Behandlingsstudie för att studera effekter på tröttheten av en personcentrerad sjukgymnastisk intervention jämfört med sedvanlig behandling.

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING Hitta nya biomarkörer för bröstcancer diagnostik. För att kunna göra det behöver vi bygga ett väl dokumenterad tumörmaterial som möjligör enkel och reliable validering av diagnostiska markörer i framtiden. Dokumentation om tumöregenskaper och sjukdomsförlopp kan inhämtas via datajournal som kan sammankopplas till dessa resultat.

 BESKRIVNING I denna randomiserade kontrollerade träningsstudie utvärderas hur högintensiv intervall träning under 12 veckor påverkar sjukdomsaktiviteten hos patienter med axial spondylartrit. Ett andra syfte är att undersöka om och hur träningen påverkar inflammationsmarkörer, celler i immunförsvaret och riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom. Studien pågår i Sverige och Norge och totalt kommer 115 patienter att ingå. I Sverige sker studien i Göteborg och inkluderar 40 patienter. Inklusionskriterier: Patienter 18-70 år med axial SpA enligt ASAS kriterierna (12, 13), Stabil medicinering sedan 3 månader, självrapporterad sjukdomsaktivitet definierad som ett BASDAI värde = 3,5, ej deltagit i en strukturerad uthållighets eller styrketränings program under de senaste 6 månaderna (>1 timme/vecka)samt förmåga att förstå svenska språket i tal och skrift. Exklusionskriterier: Allvarlig ko-morbiditet som inkluderar nedsatt träningskapacitet och eller kontraindikationer för fysisk aktivitet föreslagna av American College of Sports Medicine guidelines for exercise testing

 BESKRIVNING En randomiserad multicenterstudie för jämförelse mellan strålbehandling med samtidig cisplatin och strålbehandling med samtidig cetuximab vid behandling av likalt avancerad huvud-halscancer. Separata blod- och tumörprover sparas för analys av biomarkörer i substudien. Dessa förvaras i form av provsamling på respektive studieort, för att sedan smmanföras i smma biobank.

 BESKRIVNING Effect of angiogenesis inhibiting therapy in patients progressing on endocrine treatment - a translational phase II study within the Swedish Association of Breast Oncologists SABO-2010-01. Prekliniska data har visat att man kan påverka endokrin resistens genom att hämma angiogenens. Om detta också fungerar hos patienter är f.n. inte känt. Skulle detta vara möjlight kan byte till cytostaikabehandling, som generellt ge mera biverkningar uppskjutas eller uteslutas. Projektet kan leda till en förbättrad effektivare behandling av bröstcnacer som inte är känslig för anti-hormonell behandling.

 BESKRIVNING Klinisk och biologisk karakterisering av manlit bröstcancer: En internationell klinisk prövning med EORTC, BIG och NABCG. Syftet med det nu aktuella forskningsprogrammet är att inom ett stort internationellt samarbete bättre kartlägga de kliniska och biologiska karakteristika av manlig bröstcancer. Patienterna kommer att behandlas enligt klinisk rutin och därmed utförs ocskå de markörer som alltid görs dvs uttryck av ER PgR, HER2 receptorerna och Ki67 - en proliferationsmarkör. Inklusionstiden kommer att vara 2 år. Varje klinik rapporterar detta på en blankett till huvudcenttrer i Göteborg som rapporterar samtliga patienter till EORTC. Vid eventuell kontroll behöver studieledningen (monitorerna) få tillgång till information från patientjournaler på respektive klinik. Ett sekundärt mål är att tillfråga patienterna om vävnad och blodprov får insamlas för eventuell framtida forskning som syftar till att kartlägga biologin vid manlig bröstcancer. Vi tillfrågar patienterna om vi får använda vävnad insamlad för rutindiagnostik samt att ta 1 blodprov tillsammans med rutinprover vid diagnos. Målet med studien är att med användning av moderna molekylbiologiska metoder karakterisera manlig bröstcancer för att därmed åstakomma bättre verktyg för att möjliggöra ett individualiserat patientomhändertagande för framtida patienter.

 BESKRIVNING Randomiserad fas II studie med cetuximab i kombination med 5-FU och cisplatin eller carboplatin jämfört med cetuximab i kombination med pacliataxel och carboplatin vid behandling av patienter med återfall eller metastaserad huvud/hals cancer. Vid behandling med cisplatin och 5-FU är den totala infusionstiden 4 dygn och patienten är inneliggande på sjukhus åtminstone första kuren. Denna behandling har en del biverkningar som gör att doserna ofta behöver reduceras. Således finns det ett behov av att hitta alternativ till denna kombination som är enklare framför allt för patienten men även sjukvården samt är förenad med mindre biverkningar samtidiigt som effekten bibehålls. Detta vill vi studera i den aktuella studien. Om vi hittar en mindre toxiskt behandling grnom att använda karboplatin/paklitaxel/cetuximab så kan fler patienr komma i fråga för behandling.

 BESKRIVNING Prospektiv studie av NT-proBNP som markör för upptäckt av hjärtpåverkan vid behandling med trastuzumab (Herceptin) vid bröstcancerbehandling. Behandling med trastuzumab är dock förenat med risken för utveckling av hjärtpåverkan i form av kardiomyopati och hjärtsvikt. Hjärtsvikt kan enkelt påvisas genom mätning i blodet av NT-proBNP som är en peptid som utsöndrar från kamrrna i hjärtat vid hjärtbelastning. Den aktuella studien avser att undersöka om NT-proBNP tillsammans med EKG kan användas för detektion av hjärtpåverkan vid behandling med trastuzumab hos bröstcancerpatienter.

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING Cirkulerande tumörceller och mikroRNA som möjliga prediktiva faktorer för behandling av patienter med återfall av bröstcnacer - en klinisk studie med utvärdering av patienternas livskvalitet. Studie är planerad för prover insamlade vid första recidiv och senare vid det första bytet av behandling. Detta påverkar inte behandling eller uppföljning av patienterna som sker enligt klinisk rutin.

 BESKRIVNING Kliniskt utvecklingsarbete för bedömning av molekylärt riktad behandling vid metastaserande njurcancer. För att tidigare kunna avgöra vilka ptienter som svarar på behandlingen kommer vi att i föreligande två tilläggsstudier ta blodprov för bestämning av ämnen som utsöndras vid ökad kärltillväxt rep nybildning av tumörceller under behandlingens gång. Det primära målet är att söka finna markörer för bra eller dålig effekt vid behandling med sorafenib. Hos en mindre grupp önskar vi även studera om man med FDG_PET efter en månad kan avgöra om ptienter svarar på behandlingen eller inte. Om man tidigt kan avgöra vilka patienter som svarar på behandlingen kan andra slippa biverkningar av en verkningslös behandling och kostnaderna för behandlingen kan reduceras.

 BESKRIVNING The Nordic Nec prospective registry. Prospective registration of patient with neuroendocrine carcinoma from the gastrointestinal tract. Vi vill nu genomföra en prospektiv studie där vi systematiskt samlar in kliniska data kring diagnos och behandling samt samlar in vävnad och blodprov för att analysera olika markörer t ex hormoner, tillväxtfaktorer och faktorer av betydelse för proliferation och celldöd samt för att titta på uttryck från patienter som behandlas vid universitetssjukhus i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Vi hoppas att denna studie ska leda fram till att vi kan identifiera nya faktorer som kan hjälpa oss att i framtiden förbättra och förfina diagnostiken samt välja av behandling. Ett mycket viktigt syfte är att försöka identifiera eventuella undergrupper av diagnosen som bör behandlas på olika sätt.

 BESKRIVNING Primär frågeställning:
Skiljer sig omvandlingen av Leukovorin till de biologiskt aktiva folaterna metylentetrahydrofolat och tetrahydrofolat mellan olika patienter som får olika doser av intravenös tillförsel av Leukovorin?
Sekundär frågeställning:
Skiljer sig omvandlingen av Leukovorin till de biologiskt aktiva folaterna metylentetrahydrofolat och tetrahydrofolat mellan bolusinjektion eller infusion under två timmar?
Finns det en koppling mellan blodkoncentrationer av Leukovorin och de vävnadskoncentrationer av reducerade folater som kan uppmätas i tumör resp. närliggande tarmslemhinna?
Kan uppnåda koncentrationer av de reducerade folaterna associeras till kvantitativa genexpressionsnivåer av folatassocierade gener?

 BESKRIVNING Syftet med detta projekt är att undersöka hur väl analys av cellfritt fetalt DNA från blodprov tagna på gravida kvinnor i första trimestern och andra trimestern kan identifera mikrodeletationen 22q11.2, trisomi 13, trisomi 18, trisomi 2, triploidier och avvikelser på könskromosomerna.

 BESKRIVNING Syftet med studien är att uppskatta prevalensen av psykiatriska sjukdomar, i synnerhet ADHD, bland individer utan fast boende (hemlösa). Studien är en deskriptiv tvärsnittsstudie där insamling av data kommer att ske genom att träffa hemlösa som besöker tillfälliga boenden i Göteborg. De individer som väljer att delta i studien ombeds svara på flera självskattningsformulär som screenar för ADHD och autism men även andra psykiatriska sjukdomar inklusive missbruk. Vi kommer också att ta biomarkörer för spår av alkohol- och drogmissbruk för att kunna jämföra detta med data från formulären. Genanalyser tas också i samband med detta. För närmare specifikation avseende labprover, var god se punkt 2:4.



Ett mindre urval av studiedeltagarna kommer att följas upp. Dessa individer kommer att få genomgå ett datorprogram som mäter koncentrations- och reaktionsförmåga (CANTAB) samt träffa neuropsykolog där man följer upp svaren från självskattningsformulär och ställer ytterligare fördjupande frågor i syfte att ställa ADHD-diagnos.

Denna uppföljning görs för att få en säkrare uppfattning avseende formulärens träffsäkerhet och därigenom prevalensen för sjukdom i populationsgruppen. Data kommer att samlas in och sammanställas med påbörjan hösten 2016.



Enligt Socialstyrelsen och andra källor antas prevalensen av ADHD vara 2,5 - 4,4% i vuxen befolkning, vilket kan jämföras med studier som visat en kraftig överrepresentation bland intagna på svenska anstalter - ca 40% (Ginsberg Y et al., BMC Psychiatry 10:112, 2010 samt FOU-rapport, projektnr 2009-115). Det finns i Sverige dock ingen forskning eller statistik på förekomst av ADHD bland hemlösa. Inte heller internationellt är detta ordentligt utforskat - vi kan inte hitta någon studie som har detta som primär frågeställning. Detta trots att sambandet mellan ADHD och drogmissbruk är känt sedan länge liksom sambandet mellan missbruk och hemlöshet. Då ADHD kännetecknas av koncentrationssvårigheter, ofta i kombination med rastlöshet/impulsivitet, vilket medför betydande svårigheter att passa arbetstider, utföra uppgifter såsom att betala räkningar i tid etc, är det även i teorin rimligt att anta att denna grupp i lägre utsträckning klarar av att behålla ett eget boende. Vi har således många anledningar att tro att ADHD är kraftigt överrepresenterat bland hemlösa.



Sambandet mellan hemlöshet och autism är också ett förvånansvärt outforskat område. Även här misstänker vi att det föreligger en överrepresentation jämfört med normalbefolkningen. På samma sätt som man idag förmodar att personer med ADHD till stor del missbrukar centralstimulerande droger som "självmedicinerande" tyder kliniska iakttagelser på att individer med autism kan ha lindrande effekt av opioida substanser. Vidare är det inte ovanligt med samsjuklighet mellan ADHD och autism samt förekomst av ytterligare psykiatriska tillstånd vid dessa neuropsykiatriska störningar. Närmare 80% av vuxna med ADHD beräknas uppvisa åtminstone ytterligare en psykiatrisk störning (McGough JJ ?et al., Am J Psychiatry 162:1621-27, 2005).



Genom att undersöka förekomsten av ADHD bland hemlösa kan vi öka kunskapen om dessa individers utsatthet i samhället samt visa på behovet av tidigare stödinsatser genom skola och socialtjänst samt tidig kontakt med barn- och ungdomspsykiatri för att förebygga framtida missbruk och hemlöshet. Dessutom är det högst relevant även för dagens hemlösa att fånga upp odiagnostiserad ADHD, då symtomen kan lindras med centralstimulantia, vilket sannolikt kan underlätta drogfrihet och en återgång till ett normalt liv med bostad etc. Vi tror således att denna studie kan ha en direkt positiv effekt för de hemlösa i Göteborgs stad samt, i ett vidare perspektiv, bana väg för mer storskaliga åtgärder för denna utsatta samhällsgrupp i stort.

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING Undersöka bindningstyrka hos de antikroppar som produceras efter oral koleravaccination samt studera möjligheten att analysera cirkulerande minnes B-celler tidigt efter denna vaccination som markör för ett långlivat immunologiskt minne. Studien innefattar även ett annat mera explorativa mål med syfte att studera relationen mellan T- och B-celler samt betydelsen av genetiska faktorer för produktionen av effektiva antikroppar efter oral vaccination

 BESKRIVNING Primärt syfte med denna jämförande studie är att kunna påvisa/konfirmera en sänkning av incidensen av kroniska avstötningsreaktioner efter lungtransplantation genom att i en av behandlingsgrupperna, ersätta dagens tvådos standardbehandling (cyklosporin A) med ett nytt endos behandlingsalternativ (takrolimus).

 BESKRIVNING An open-label extension study for patients with spinal muscular atrophy who previously participated in investigational studies of ISIS 396443

 BESKRIVNING Gastrointestinal stromatumör (GIST) är en ovanlig tumörsjukdom inom gruppen sarkom med en incidens av 10-15 nya fall per miljon invånare och år. Den primära behandlingen är om möjligt radikal kirurgi, vilket för en del patienter kombineras med adjuvant medicinsk behandling med läkemedlet imatinib (Glivec) för att minska risken för återfall, vanligen under tre år.
Kan en alternerande behandling med två olika tyrosinkinashämmare, imatinib och regorafenib, som ges i omväxlande perioder med några dagars paus mellan perioderna ("wash out"), vara en bättre primär behandling för avancerad GIST än att ge enbart standardbehandlingen med kontinuerlig behandling med imatinib?

 BESKRIVNING Målsättningen är att med PET-tekniken undersöka patienter med hypofystumörer före och efter operation. Detta för att se om tumören kan identifieras innan operationen och om eventuell kvarvarande tumör kan ses efter operationen. Vi vill också undersöka om informationen vi får från PET-undersökningen kan bidra till att besluta om och styra viss behandling av eventuell kvarvarande eller återkommande sjukdom (hypofystumör). Totalt kommer 45 patienter med olika subtyper av hypofys adenom att undersökas innan och efter operation

 BESKRIVNING Prevention of Acute Kidney injury in infants undergoing congenital cardiac surgery; a prospective, randomized, active-substance controlled, double-blinded clinical drug trial
There is a significant lack of knowledge regarding efficacy and safety of pediatric drugs resulting in inferior treatment of children as compared with adults. The absence of pediatric drug trials has led to off-label drug therapy in almost 50% of all hospitalized pediatric patients. The rate is markedly higher in critically ill children treated in the Pediatric intensive care units (PICUs). Acute kidney injury (AKI) and a probable subsequent need for dialysis is a common challenge for PICU patients after surgery for CHD (congenital heart diseases). AKI increases post-surgical morbidity and mortality.
we will investigate the Levosimendan´s ability to prevent AKI compared to Milrinone. In the subsequent papers we will continue to study the Levosimendan´s safety and efficacy compared with Milrinone according the following; paper 2) Levosimendan pharmacokinetics, 3) inflammatory biomarkers including the complement system, 4) brain injury biomarkers, and 5) echocardiography and arrhythmia findings.

 BESKRIVNING Vi har i det kliniska arbetet noterat att barn med PFAPA under tiden för återkommande attacker av PFAPA har färre virusinfektioner än andra barn, samt att när deras feberepisoder upphör utvecklar de ett infektionsmönster jämförbart med sina jämnåriga. Denna iaktaggelse har inte undersökts vetenskapligt. En liten studie pekar på en stegring av proinflammatoriska mediatorer och ett reducerat anti-inflammatorsiskt svar mellan attackerna av PFAPA, detta tyder på en obalans i regleringen av det ospecifika immunförsvaret med en kontinuerligt pro-inflammatorisk aktivering.  Vi har identifierat ett antal kliniska aspekter av PFAPA där en fördjupad förståelse är eftersträvansvärd. Detta gäller den regelbundenheten i de inflammatoriska episoderna, behovet att immunologiskt karaktärisera ett enhetligt sjukdomsbegrepp och ett tillfrisknande. Den aktuella studien genomförs i två delar dels en klinisk och dels en klinisk imunologisk studie. Det övergripande syftet är att utveckla en modell för att studera och beskriva obalansen i regleringen av det medfödda immunförsvaret hos barn med PFAPA, samt att undersöka om och hur denna obalans korrelerar till våra kliniska iaktaggelser, framförallt med avseende infektionsfrekvens.

 BESKRIVNING De vita blodkropparna spelar en viktig roll inom kroppens försvar mot olika infektioner. Neutrofilerna utgör ca 60% av de vita blodkropparna och tillhör det icke specifika immunförsvaret. Neutrofiler kan aktiveras av olika signaler och producera olika ämnen som används för att döda mikroorganismer. Om produktionen av dessa ämnen inte kontrolleras mycket noggrant kan de orsaka skada som är associerad med sk inflammatoriska sjukdomar. Vid en inflammation ansamlas de vita blodkropparna i den inflammerade vävnaden och om allt fungerar som det ska, rensar de inflammatoriska cellerna området från mikrober och skadad vävnad och en läkningsprocess initieras. Studien avser att undersöka vilka signaler som reglerar vita blodkroppars (med fokus på neutrofilers) funktion vid sepsis, dvs när den infekterade vävnaden är blodet.

 BESKRIVNING A randomized phase III study comparing trastuzumab plus docetaxel (HT) followed by 5-FU, epirubicin and cyklofosfamide (FEC) to the same regimen followed by single-agent trastuzumab as adjuvant for early breast cancer. Normalt ges trastuzumab under 12 månader men har också testat att ge det under enbart 9 veckor och om man kan visa att den kortare behandlingen är lika bra som den långa samt att den ger mindre biverkningar i form av hjärtpåverkan är det en stor fördel för patienterna.

 BESKRIVNING Observationell studie av patienter med ankyloserande spondylit avseende förekomst av osteoporos och frakturer.

 BESKRIVNING Start och slut för provsamlingen under 2014. Uppföljning av kohort som startades 2009 av patienter med ankyloserande spondylit avseende utveckling av osteoporos, frakturer och AS-relaterade skelettförändringar.

 BESKRIVNING Nya tyrocinkinas-hämmar (Sorafenib och Sunitinib) som påverkar både kärlnybildning och nybildning av tumörceller har visat sig vara effektiva för att minska tumörbörda och symtom hos en större andel av patienter med spridd njurcancer. Temsirolimus påverkar blodkärl och tumörcellsnybildning via en annan mekanism (mTOR-hämning). Medlet är nu inregistrerat för behhandling av spirdd njurcancer. Medlets effekt vid olika typer av njurcancer och vid metastaser i olika organ är dock ej känt. Det finns ej heller någon bra metod för att tidigt kunna avgöra vilka patienter som har glädje av denna dyrbara och ej biverkningsfria behandling. För att studera detta kommer vi att, hos de patienter som behandlas med Temsirolimus, ta blodprov för bestämning av ämnen som utsöndras vid ökad kärltillväxt respektive nybildning av tumörceller samt före och efter en och tre månaders behandling med positronemissionstromografi med fluorodeoxyglukos i kombination med datortomografi sttudera om behanlingen har påvekat tumörens ämnesomsättning.

 BESKRIVNING Start av provsamling 2009 och slut för provsamling 2011. Öppen två-årig, icke randomiserad studie av alendronats effekter på bentäthet, AS relaterade förändringar på skelettet och på biomarkörer.

 BESKRIVNING Start för provinsamling 2005 och slut under 2006. 9 månaders, dubbel blind, randomiserad studie, cross-over design av patienter med primärt Sjögrens syndrom med signifikant trötthet. Effekten av DHEA studerades på trötthet/fatigue och på biomarkörer. Multicenter studie.

 BESKRIVNING Induktionskemoterapi med docetaxel och cisplatin följt av strålbehandling med konkomitant cetuximab för lokalt avancerad stadium III icke småcelling lungcancer - en multicentrisk öppen icke-randomiserad fas II studie. Det är nu intressant att undersöka om tillägg av cetuximab till bästa kända kombination av cytostatika och strålbehandling kan lyfta resultaten ytterligare för patienter med likalt avancerad icke-småcellig lungcancer.

 BESKRIVNING Startdatum för provinsamling under 2007 och slutdatum under 2007. Studie som syftade till att utröna vilken typ av naturläkemedel och i vilken omfattning patienter med reumatiska sjukdomar använder desssa produkter och relatera användning till bland annat hälsorelaterad livskvalitet.

 BESKRIVNING Startade samla in prover 1997 och slutade 1999. Studie av behandling med menopausal hormonersättning samt calcium och D-vitamin jämfört med endast calcium och D-vitamin. RCT som pågick under 2 år. Utfall som studerades var bland annat effekter på skelettet, sjukdomsaktivitet och biomarkörer.

 BESKRIVNING Syftet med studien är att erhålla ökade kunskaper om interaktionen mellan alkohol, stress och ärftlighet, som i sin tur ger indikationer om vilka mekanismer som är involverade i regleringen av alkohol. Ökad kunskap om sådana mekaniskmer på männiksa kan få stor betydelse för framtida utveckling av behandlingsstrategier mot alkoholberoende. Individer varierar i deras respons till olika droger beroende på kognitiva faktorer såsom minne, förväntningar och inlärning. Andra mer biologiska faktorer såsom kön, hormonell status, genetisk predisposition, farmakologisk tolerans, överkänsklighet, fetma, själsvält eller stress har även visats vara av stor vikt i hur en individ reagerar på en viss drog.

 BESKRIVNING Under det senaste decenniet har behandling med biologiska läkemedel, bl a TNF-hämmare förbättrat livet för många patienter med reumatisk sjukdom. Biologiska läkemedel ges framförallt till patienter med reumatoid artrit (RA), men också till patienter med andra diagnoser såsom odifferentierad artritsjukdom, psoriasisartrit (PsA), ankyloserande spondylit (AS), SLE, antifosfolipidantikropp syndrom (APS), vaskuliter, reumatiska febersjukdomar och enstaka patienter med gikt.



Effekten av biologiska läkemedel varierar beroende på vilken diagnos patienten har, men också på den enskilda patienten av anledningar som vi idag inte förstår. En avsevärd andel av patienterna (ca 30 %) svarar inte på behandlingen med biologiskt läkemedel och hos många patienter förlorar läkemedlet sin effekt efter viss tid. Detta, liksom en ökad förekomst av biverkningar, framförallt infusionsreaktioner, är starkt kopplad till att kroppens immun-försvar reagerar på det biologiska läkemedlet vilket kallas immunogenicitet1, 2. När detta sker utvecklas av anti-läkemedels antikroppar (anti-drug-antibodies/ADA) vilket bl a innebär att den aktiva nivån av läkemedlet i blodet minskar.



Under 2015 har patentet för vissa biologiska läkemedlen upphört. Detta medför att andra läkemedelsföretag har tagit fram substanser som liknar ursprungsläkemedlet, s k bio-similarer. Biosimilarer är inte helt identiska med originalläkemedlet och efter godkännande från läkemedelsmyndigheten extrapoleras indikationerna för biosimilarer utefter de indikationer som originalläkemedlet har. T ex har biosimilarerna Remsima® and Inflectra® provats i kliniska studierna avseende RA och AS, men indikationerna är extrapolerade till alla de indikationer som originalläkemedlet har. Det är oklart om immunogeniciteten hos bio-similarerna är den samma som för originalläkemedlet och om man därmed kan byta mellan preparaten utan att orsaka effektförlust och/eller får ökad risk för biverkningar3, 4.



Vår hypotes är att behandling med biologiska läkemedel kan ge upphov till ADA särskilt i monoterapi oavsett vilken sjukdom som behandlas samt att det finns biologiska markörer som kan prediktera risk för utveckling av ADA.



Specifika frågeställningar

Genom att hos patienter med reumatisk sjukdom mäta ADA, läkemedels-koncentration och biomarkörer före och under behandling med biologiskt ± immunosuppressivt läkemedel studerar vi behandlingsutfall i relation till av biverkningar och biomarkörer.

1) Skiljer sig utveckling av ADA mellan de olika biologiska läkemedlen de olika reumatiska sjukdomarna och påverkas utvecklingen av ADA vid preparatbyte?

2) Korrelerar serumnivåer av biologiskt läkemedel till behandlingseffekt vid de olika reumatiska sjukdomarna?

3) Kan biomarkörer som predikterar terapisvar och/eller hög risk för immunogenicitet identifieras?



Studiedesign

Observationsstudie med blodprovstagning



Studiedeltagare

1000 studiedelatagre med olika reumatiska diagnoser (reumatoid artrit (RA), psoriasisartrit (PsA), ankyloserande spondylit (AS), vaskuliter, och SLE.



Tidsplan

Inklusion av deltagare planeras starta mars 2016 och planberas pågå under 5 år. Studietiden för varje deltagare är 2 år.



Metoder

Patientens utfallsmått

Sjukdomsaktivitet och biverkningar följs via SRQ och via journalgranskning. Följande vedertagna kompositutfallsmått gäller för de olika sjukdomarna:

1. RA: Disease Activity Score 28 (DAS28) samt American College of Rheumatology (ACR) 20, 50 och 70

2. AS: Ankylosing Spondylitis Disease Activity Score (ASDAS)

3. SLE: SLE Disease Activity Index (SLEDAI) and SLE Responder Index (SRI)

4.Vaskuliter: Birmingham Vasculitis Activity Score (BVAS)

5. Psoriasisartrit: DAS28 samt ACR20, 50 och 70

6. Gikt, reumatiska febersjukdomar, APS: Anfallsfrekvens samt serologiska markörer såsom urat, SR, CRP och leukocyter



Provtagningsmängd och intervall

All provtagning sker alltid precis före administration av läkemedlet och sker i samband med ordinarie provtagning vid behandling eller inför läkarbesök. Vid varje tillfälle tas 10 ml plasma och celler, 10 ml serum och 5 ml helblod för genetiskt material (RNA/DNA) per provtillfälle. Totalt tas 25 ml blod per provtagning.



Provtagning för biologiska läkemedel som administreras intravenöst:

1) före insättning av biologisk behandling

2) inför varje infusion där intervallen kan variera från 2 till 12 veckor under ett år.

3) efter ett år kommer prover enbart att tas vid ev biverkningar eller behandlingsvikt



Provtagning för biologiska läkemedel som administreras subkutant:

1) före insättning av biologisk behandling

2) efter 3, 6, 12 samt vid ev biverkningar eller behandlingsvikt

3) efter ett år kommer prover enbart att tas vid ev biverkningar eller behandlingsvikt



Mätmetoder

Läkemedelsnivå och såväl ”bindande” som ”neutraliserande” ADA bestäms på Klinisk Immunologi KITM med flera olika metoder för att identifiera den bästa metoden som kan och kommer användas rutinmässigt för uppföljning av patienter.



A. Läkemedelsnivå bestäms med metoder såsom: 1) vanlig ELISA; 2) capture ELISA; 3) funktionell cell-baserad bioassay.



B. ADA bestäms med metoder såsom: 1) vanlig ELISA; 2) bridging ELISA; 3) acid-enzyme immuno assay (EIA) för bestämning av total antal ”bindande” ADA; 4) funktionell cell-baserad bioassay (iLITE) för bestämning av ”neutraliserande” ADA



C.Biomarkörer bestämning genom analys av metaboliter, proteiner i kroppsvätskor, cellfenotypning och DNA/RNA-analyser.



Bakgrundsinformation

Information om sjukdomshistoria, medicinering, ålder och kön kommer också inhämtas från svensk reumatologis kvalitetsregister (SRQ) och journal.



Kunskapsvinst

Genom att förstå och prediktera hur den enskilda patienten reagerar på biologiska läkemedel kan behandlingen individualiseras vilket ökar behandlingseffektiviteten, minskar risken för läkemedelsreaktioner och optimerar resursanvändning.

 BESKRIVNING Multiccenter studie

 BESKRIVNING Bakgrund

Idiopatisk lungfibros (IPF) innebär en fortlöpande ärrbildning i lungorna som leder till

andfåddhet och hosta. Orsaken till denna bindvävsomvandling är ännu inte känd. En nationell

finsk studie från 2002 uppskattade prevalensen till cirka 14-16/100 000. Med tanke på att

sjukdomen tycks öka borde uppskattningsvis cirka 1500-2000 patienter finnas i Sverige.Vi vet

emellertid inte hur vanlig sjukdomen är i Sverige idag. IPF förekommer främst hos äldre vuxna

och har en överlevnad på endast 3-5 år från diagnos. Sjukdomens komplexitet och svårigheter att

diagnosticera kräver en hög kvalificerad tvärvetenskaplig bedömning för att differentiera IPF från

andra typer av fibros. Forskning och utbildning om IPF är därför angeläget.

Det finns numera evidensbaserade internationella och nationella (Svensk Lungmedicinsk

Förening, SLMF) riktlinjer angående diagnostik och omhändertagande av patienter med IPF.

Verksamma läkemedel mot sjukdomen har tidigare saknats. För närvarande finns, sedan några år,

ett läkemedel som är godkänt för behandling av IPF, men sannolikt kommer åtminstone

ytterligare ett att registreras under det närmaste året. Dessa läkemedel är kostsamma (cirka 250

000 kronor per patient och år) och vi bör därför bara behandla de patienter där

läkemedelsbehandling förväntas att ha effekt.

Syfte

Huvudsyftet med projektet är inrättandet av ett nationellt kvalitetsregister för IPF för att erhålla

uppgifter om incidens, prevalens och prognos av sjukdomen i Sverige. Detta kommer att ge oss

en möjlighet att utvärdera kvaliteten på den behandling och vård som erbjuds patienterna.

Dessutom syftar projektet till att kontrollera adherens till nationella riktlinjer och att förbättra den

övergripande bedömningen och behandlingen genom att främja samverkan mellan olika enheter

och tillgång till multidisciplinära ronder. Vidare kommer registret att kunna erbjuda en plattform

för att utvärdera effekten och kostnadseffektiviteten av nya läkemedel, underlätta forskning enligt

högsta internationella standard samt att främja inrättandet av en nordisk IPF register (liknande

projekt pågår i de övriga nordiska länderna).

Genomförande

Projektet innebär att patientuppgifter läggs in i en databas vid olika tidpunkter hos patienter som

av behandlande enhet/klinik fått diagnosen IPF. Ett webbaserat IT-plattform kommer således att

bli tillgänglig för alla deltagande centra. Det kommer att tillåta prospektiv registrering av ålder,

kön, rökvanor, vikt, längd, BMI ("body mass index"), andra sjukdomar, yrke, exponeringar,

symptom, diagnos, diagnosunderlag, radiologi, histopatologi och/eller cytologi,

lungfunktionsprov, blodprover, nuvarande och tidigare behandling, exacerbationer och

sjukhusinläggningar. Vid dödsfall registreras datum och dödsorsak och om patienten genomgår

lungtransplantation registreras datum och uppföljning. En täckningsgrad av åtminstone 60%

förväntas det första året. Lungmedicinska enheter och kliniker runt om i landet har informerats

om projektet och visat intresse att delta. Registrets progress och analyser kommer att presenteras

årligen, dels på Svenska Lungkongressen, dels genom årsrapport. Parallellt kommer en biobank

att inrättas för IPF på Karolinska Universitetssjukhuset Solna. En systematiserad insamling av

blodprover från de i registret inkluderade patienterna görs. Dessa skall användas för framtida

forskning syftande till att studera mekanismer och prognostiska faktorer vid IPF. Prover kommer

att bara tas vid de tillfällen patienterna ändå skulle ha besökt kliniken. Dessutom kommer

patienten att erbjudas ifyllande av frågeformulär gällande symtom.

Betydelse

Ett nationellt register gör det möjligt att värdera behandling och omhändertagande av patienter

med IPF. Vi kommer att kunna beräkna hur vanlig sjukdomen är i Sverige och få en uppfattning

om prognos. Syftet på längre sikt är att förbättra vård och behandling av lungfibrospatienter,

genom att exempelvis utarbeta gemensamma riktlinjer. Ett register kommer att främja

forskningsprojekt, utbildningsaktiviteter, och gynnar nordiska samarbeten. Registret möjliggör

en logisk resursplacering genom att förbättra vårdkvalitet.

Biobanken kommer att möjliggöra en direkt koppling mellan sjukvård till forskning genom att

framja translationella studier som för närvarande är problematiska att genomföra på grund av

svårigheter att rekrytera patienter. Biobanken kommer initialt att inrättas i Stockholm, men målet

är att bygga upp en nationell biobank där alla deltagande centra medverkar. Biobanken kommer i

framtiden att synkroniseras med IPF-registret och de andra eventuella behöriga registren i landet.

Det kommer att möjliggöra studier om orsakerna till sjukdomen, effekt av nya behandlingar,

biomarkörer och prövningar av nya läkemedel.

 BESKRIVNING Vår målsättning är att undersöka de vita blodkropparnas betydelse för tandlossning, att ta reda på vad som styr rekrytering av vita blodkroppar till oral vävnad och vad som begränsar inflammationsreaktionen. Studien avser att undersöka vita blodkroppar och den vävnadsvätska som bildas vid lokal inflammation. Ökade kunskaper om reglermekanismerna i samband med inflammation är av betydelse för att förstå de negativa effekter som en felaktigt reglerad reaktion kan ha vid inflammationssjukdomar.

 BESKRIVNING Syftet med denna randomiserade cross-over studie ANDIRA (Anti-inflammatory Diet in Rheumatoid Arthritis) är att testa hypotesen att en kostintervention kan minska sjukdomsaktivitet och öka livskvaliét hos patienter med etablerad RA.

 BESKRIVNING I denna studie kommer man att studera effekten av tillägg av läkemedlet palbociklib till standard adjuvant endokrinbehandling, hos patienter med HR+ bröstcancer som är dessutom negativa för HER2 (HR+/HER2-). Många patienter med denna typ av bröstcancer kan botas. Hos patienter med tumörer som är större än 2 cm och/eller har lymfkörtlar i armhålan som är angripna (sk stadie II och III), finns det dock högre risk för återfall av tumören.

 BESKRIVNING To study the effect of medical treatment with Cabergoline in non-functioning pituitary adenomas. The primary endpoint is the change in tumour volume. In a substudy in Gothenburg, Gallium-68-DOTATOC PET/CT will be studied to detect metabolic activity in the group on active treatment

 BESKRIVNING På hudkliniken opereras vissa svåra typer av BCC på ett stegvist sätt med histopatologisk verifikation emellan varje seans av operationen. Tekniken kallas Mohs kirurgi. Efter den histopatologiska analysen av bortskuren vävnad har gjorts destrueras den kvarstående hudvävnaden enligt gängse rutiner för biologiskt material. I denna studie vill vi genomföra ytterligare en analys på den kvarstående hudvävnaden innan den kastas, nämligen att undersöka BCC med hjälp av masspektrometri och på så sätt kartlägga de lipidmönster som finns i tumören. Tidigare har andra humana vävnader undersökts med TOF-SIMS, bl.a. prostatacancer (1), koloncancer (2), fettlever (3), aterosklerotiskt plack (4), adiposvävnad (5) och skelettmuskel (6). Hudcancer har aldrig undersökts med denna teknik så vitt vi vet.

 BESKRIVNING Studien innefattar inte någon läkemedelsbehandling utan är en blodprov studie där patienternas inflammatoriska svar i samband med och efter ett ortopedkirurgiskt ingrepp studeras. Inga prover med avseende på genetiska analyser kommer tas. Av särskilt intresse är att studera förändringar under och efter kirurgin av en specifik inflammations blodmarkör (IgM anti-PC), som är en del av kroppens inflammationsförsvar. Resultat från IgM anti-PC mätningar ger möjlighet att bedöma eventuell positiv behandlingseffekt i denna patientgrupp av en ny anti-inflammatorisk molekyl som utvecklas av företaget Athera Biotechnology AB (Stockholm) och som nu är i tidig klinisk prövning.

 BESKRIVNING Möjliggöra klinisk uppföljning efter stamcellstransplantation.

 BESKRIVNING Möjliggöra genetisk diagnostik av barn med primär immunbrist.

 BESKRIVNING Samlar material för infektionsutredning och kvalitetssäkring

 BESKRIVNING Syftet med studien är att undersöka huruvuda trombolysbehandling efter PCI vid STEMI hos patienter med högt IMR värde (>30) kan minska storleken på hjärtinfarkten som hjärtinfarkten orsakar.

 BESKRIVNING Det övergripande målet är att undersöka om analys av cirkulerande cellfritt tumör DNA, RNA, och protein samt associerade molekyler kan användas som biomarkörer för att detektera, diagnostisera och övervaka behandling, samt för att tidigt upptäcka eventuella sjukdomsåterfall bland patienter drabbade av ben- och mjukdelssarkom.

 BESKRIVNING Syftet med den här studien är att selektera fram lämpliga biomarkörer som ska återspegla effekterna av glukokortikoider (GK) i människa.

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING Önskar tillgång till FFPE tumörmaterial från nydiagnosticerade pediatriska CNS-tumörer för att utföra metyleringsanalys på tumörmaterialet. Materialet utlämnas från patologen till Sahlgrenskas biobank.

 BESKRIVNING tudera överrisker för cancer efter exponering för joniserande strålning i barnaåren samt hur denna överrisk utvecklas över tid, speciellt efter exponering för låga stråldoser. Studera dödsorsaker i kohorten och hur dessa är korrelerade till strålexponeringen. Dels avseende överrisk i cancerdöd men också eventuella andra överrisker, ex.vis hjärt/kärl dödlighet. Studera insjuknande i hjärt/kärlsjukdomar samt hur dessa är korrelerade till stråldoser till hjärta och lungor.

 BESKRIVNING Studiens primära syfte är att jämföra objektiv responsfrekvens för behandling med nivolumab
kombinerat med ipilimumab, jämfört med nivolumab kombinerat med placebo för behandling av
återkommande eller metastaterande HH-skivepitelcencer hos platinumresistenta patienter.
Sekundära syften är att jämföra objektiv responsfrekvens i den platinummottagliga
patientpopulationen samt progressionsfri överlevnad och totalöverlevnad i de båda
patientpopulationerna. Dessutom vill man utvärdera behandlingens effektivitet i förhållande till
uttrycket av PD-L1 i tumörvävnaden samt tumörens HPV status.

 BESKRIVNING En trearmad, öppen, fas II-randomiserad studie för att uppdatera effekten av Niraparib och/eller kombinationsbehandling me Nivapurib/Beavacizumab jämfört med enbart Bevacizumab hos kvinnor med Homolog rekombination Deficient (HRD) o platinumkänslig ovarial, tubar el peritonial ca.
Det övergripande målet är att skaffa preliminära bevis på effekten av niraparib -bevacizumab i kombination eller som monoterapi med niraparib vid HRD- positiv, platinumkänslig eptelial ovarial-, tubar-, eller peritonealcancer.

 BESKRIVNING Föreliggande studie har som syfte att undersöka om neuroskademarkörer kan påvisas i blodet även hos personer som behandlas för dykarsjuka. Målet är även att fastställa om mängden neuroskademarkörer i blod skiljer sig beroende på om dykarsjukan engagerar centrala nervsystemet eller inte.

 BESKRIVNING Bakgrund: Övervikt och fetma ökar dramatiskt i befolkningen. Som följd av detta ökar också förekomst av det metabola syndromet, som förutom fetma innebär högt blodtryck, blodfettsrubbningar och typ 2 diabetes. Det metabola syndromet är i sin tur starkt kopplat till en rad sjukdomstillstånd t ex stroke och hjärtinfarkt, samt en förtidig död. Orsakssambanden mellan fetma och sjuklighet är emellertid inte klarlagda. En lågaktiv allmän inflammationsreaktion är troligtvis avgörande i sjukdomsprocessen. En sådan generaliserad (men fortfarande lågaktiv) inflammationsreaktion påverkar kroppens energibalans, bl a genom ändrad aptit och insulinkänslighet. Detta resulterar i en överdriven upplagring av kroppsfett och metabol följdsjuklighet, inte minst typ 2 diabetes. ’Motorn’ bakom inflammationen har ansetts vara en inflammatorisk signalering från kroppens överfyllda fettdepåer. På senare år har man emellertid funnit att den generaliserade inflammationen är starkt kopplad till förekomst av giftiga bakterie-komponenter (endotoxin) i blodcirkulationen. Koncentrationen endotoxin är låg men tillräcklig för att initiera en lågaktiv inflammationsbild som i sin tur kan aktivera lokala inflammatoriska signalkaskader från olika organ, t ex fettväven. Endotoxin utgörs av väggkomponenter (ffa lipopolysackarid; LPS) från bakterier huvudsakligen i magtarmkanalen. En central fråga är hur endotoxinet passerar tarmslemhinnan och hamnar i blodcirkulationen.
Syften: Det är känt att blodets endotoxin-nivå öka efter fet måltid och man har i modellsystem (cellodling) noterat att endotoxin upptag följer fett-absorptionen. Vi vill med detta projekt undersöka om detta också gäller i den intakta tarmslemhinnan. Dessutom vill vi kontrollera om upptag av andra näringsämnen bidrar till att endotoxinet 'följer med' från tarminnehållet in i vävnaderna. Särskilt är vi intresserade av om ökat upptag av fruktsocker (glukos) och salt (natrium) påverkar slemhinnans genomsläpplighet och om detta förstärks av samtidig fettabsorption. Ett tredje syfte med projektet är att studera om reglering av glukos/natriumupptaget via renin-angiotensin systemet (RAS) kan påverka fettabsorptionsprocessen och därmed förutsättningarna för endotoxin-transport genom tarmslemhinnan.

Genomförande: Vi avser vi att tillfråga friska frivilliga att genomgå endoskopisk undersökning av övremagtarmkanalen (gastroskopi) och då ta små slemhinneprover (endoskopibiopsier). Vidare avser vi att tillfråga patienter som skall genomgå kirurgiska magtarmingrepp om att få ta tarmslemhinna till denna forskning (resektionsbiopsier). Tarmens näringsupptag samt slemhinnans vävnadssammansättning studeras med laborativa tekniker på den isolerade magtarmvävnaden.

Betydelse/etisk värdering: Det vetenskapliga läget idag baseras huvudsakligen på djurvävnad eller cellodlingar, med ibland tveksam klinisk relevans. Data från human vävnad saknas i stor utsträckning varför projektets kunskapsvärde bedöms som mycket högt. Riskerna för inblandade forskningspersoner är små eftersom provtagningen är att se som rutin-ingrepp.

 BESKRIVNING Genetisk korrelation till sjukdomssymtom.

 BESKRIVNING Det kortsiktiga målet är att sätta upp xenograft-teknologin och att erhålla bevis att behandlingar av möss verkligen kan förutspå effekten av behandlingar i patienter. Det långsiktiga målet är att xengrafter och/eller in vitro-kulturer skall kunna utgöra facit för nya behandlingasprinciper och/eller inklusionskriterium för rekryteringar till kliniska prövningar för de patienter där man lyckas erhålla högkvalitativt material för kulturen eller transplantationen till mus.

 BESKRIVNING Syfter är att studera metabola och kardiovaskulära riskfaktorer hos patienter med Addisonssjukdom. 76 patienter och matchade kontroller rekryterades. Primär analys var kroppsammansättning mätt med CT, sekundära anluser var kortisol i blod och urin, glukos, lipmetabolims samt blodtryck.

 BESKRIVNING Syftet med aktuell studie är att kartlägga om en primelösning utan tillsatt donatorsblod lika effektivt rörande metabola kraven i den perfunderade extremiteten och utan att påverka immunologiska mekanismer.

 BESKRIVNING Ett nytt sätt att mäta tumöraktivitet är att undersöka exosomer i perifert blod med ursprung från tumörceller.

 BESKRIVNING BAKGRUND
Glukokortikoider (GK) är ett samlingsnamn för kroppens egna samt konstgjorda steroider. GK utövar sina effekter i stort sätt i alla kroppens vävnader genom GK receptorn men dess effekter på glukosmetabolism, fettväv, immunsystem och hjärna är bäst kända. Den viktigaste kroppens egen GK är kortisol som bildas i våra binjurar. Olika syntetiska steroider (kortisoner) utgör en väsentlig del av behandlingen hos stora patientgrupper med bl.a. inflammatoriska lung-, tarm- och reumatologiska sjukdomar samt olika maligna sjukdomar. En annan mindre grupp som behandlas livslångt med GK är patienter med bristande egen kortisolproduktion, så kallad Addisons sjukdom. Andelen i populationen som behandlas med GK beräknas till 1%. Siffran stiger till 2,5% när det gäller personer i åldrar 70-79 år.
Känsligheten för kortison (både effekter och bieffekter) varierar avsevärt mellan olika individer. Det är väl dokumenterat att en betydande del av patienter svarar dåligt på GK behandling t.ex. vissa patienter med astma. I avsaknaden av ett prov som kan avspegla både effekter och bieffekter av GK behandlingen har ersättningsbehandling med GK endast styrts av hur patienterna mår och deras underliggande sjukdomsaktivitet. Idag finns det inget sätt att förutsäga vilka patienter som behandlas med GK kommer att utveckla bieffekter som ökad fettansamling, benskörhet, diabetes mellitus.
Nyligen har vi visat i Sverige att patienter med bristande produktion av kortisol i binjurarna trots optimal behandling med kortison har en mer en dubblerad dödlighet, främst i hjärt- och kärlsjukdomar. Även de stora patientgrupperna med kroniska inflammationssjukdomar (reumatiska, lungsjukdomar mm.) med behov av låga GK underhållsdoser under lång tid har visat sig ha en överdödlighet i hjärtsjukdomar. Dessa resultat antyder starkt att nuvarande sätt att dosera och monitorera GK behandlingen är otillräckligt.
SYFTE-VETENSKAPLIG FRÅGESTÄLLNING
Den övergripande målsättningen med studien är att leta efter ett eller flera så kallade biomarkörer för GK. Mer specifikt letar vi efter markörer i serum, helblod, vita blodkroppar, urin, subkutan interstitiel vätska och fettväv som kan återspegla på ett specifikt sätt en GK effekt.
Med hjälp av en sådan biomarkör kan man optimera och individualisera behandlingen och därmed minska risken för GK associerade bieffekter. En bra biomarkör kan även andvändas för att värdera och gradera kortisoleffekter i kroppen vid sjukdomar där kortisol är av central betydelse ss. Addison's sjukdom eller Cushings syndrom (överskott av GK), samt vid tillstånd där kortisol anses ha en viss betydelse ss. depression, kronisk stress, övervikt och hypertoni.
UNDERSÖKNINGSVARIABLER
Genom en unik patientmodell i kombination med ett specifikt studieupplägg skapar vi en situation där en och samma individ undersöks under en period med GK brist (kortisolsvält) och en period med nästintill normala halter av GK. Detta uppnås genom att studera patienter med svår binjurebarksvikt (avsaknad av egen kortisolproduktion) med och utan kortisonersättning.
Vi kommer sedan att studera nedanstående prover under två strategiskt utvalda tidpunkter (midnatt när GK är som lägst och morgon när GK är som högst hos friska individer) för både kortisolsvält och normalersättning med GK perioden.
Vi kommer sedan att jämföra kortisolsvältsviktperioden med ersättningsperioden avseende:
1. uttryck av gener (Genomics) i fettväv och vita blodkroppar
2. uttryck av mRNA molekyler som transporterar informationen för produktion av proteiner från DNA till ribosomer (Transcriptomics) i helblod och i fettväv
3. proteinmönster (Proteomics) i serum, helblod och i subkutan interstitiell vätska
4. olika mindre näringsämnen, sk metaboliter, (Metabolomics) i serum, urin, subkutan intestitiell vätska och fettväv.
Inom parentes anges metoden som kommer att användas.
mRNA, protein- och metabolit-mönster som har ett visst mönster vid dessa olika tillfällen kan vara potentiella GK markörer. Mer specifik, biomarkörerna som vi letar efter med hjälp av bioinformatisk analys, vi förväntar oss att de kommer att vara låga samt falla mellan midnatt och morgon hos forskningspersonerna under kortisolsvält och vara högre samt stiggande mellan samma tidpunkter under normal GK ersättningsperioden (evaluering av hur snabbt eller långsamt är svaret som biomarkörerna förmedlar). I andra hand, jämförelsen mellan midnatt och morgon under normal GK ersättning kommer att visa oss direkta relationen mellan GK effekt och nivå av biomarkörer (evaluering av värde av biomarkörerna beroende på GK dosen).
KUNSKAPSVINSTER
Såsom HbA1c och prostata specifikt antigen (PSA) har styrt diagnossättning och behandling av diabetes mellitus respektive prostatacanser, så förväntas en biomarkör för GK att ha en inverkan på diagnostik och behandling inom en rad olika sjukdomar. Den kommer att få betydelse för diagnostik av sjukdomar som är kortisolrelaterade i största allmänheten, mer specifikt binjurebarksvikt och Cushings syndrom, samt för att monitorera terapi vid GK ersättningsbehandling samt farmakologisk behandling av en mängd olika sjukdomar.
Upptäckandet av en biomarkör för GK kommer i andra hand att ha ett stort värde för framtida forskning kring sambandet mellan GK och stora patientpopulationer ss. fetma, hypertoni och olika stressrelaterade sjukdomar där man anser genom indirekt bevisning att GK kan ha med uppkomst av dessa sjukdomar eller dess metabola konsekvenser att göra.

 BESKRIVNING I syfte att klarlägga bakomliggande mekanismer för dessa fynd avser vi nu i en randomiserad klinisk studie att studera vad som reglerar vätskeutbytet mellan kärl och vävnad i samband med anestesiinduktion samt att med 125I-Albumin metoden mäta och validera de resultat vi såg vad gäller ökning av beräknad plasmavolym i vår första studie. Målet är att utvärdera huruvida den blodtrycksberoende förändringen av plasmavolymen vid anestesiinduktion är associerad med en ökad plasmakoncentration av ANP och/eller nedbrytning av kärlväggens glykokalyx (shedding).

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING Studien har som syfte att kartlägga om neuroskademarkörer kan påvisas i blodet hos personer som utsatts för övertryck där att kvävgasmättnad uppstått. Om neuroskademarkörer kan påvisas vid kvävgasmättnad, kartlägga hur trycksänkning påverkar förekomsten av dessa. Kartlägga det inflammatoriska svaret vid vistelse i övertryck där kvävgasmättnad uppstått. Undersöka hur den inflammatoriska aktiviteten i kroppen påverkas av den trycksänkning som sker när ett dyk avslutas. Undersöka om långvarig vistelse i tryckkammare påverkar kroppens vätskebalans.

 BESKRIVNING Att förstå mer kring betydelsen av lokala faktorer i munhålan så som saliven och den orala bakterieflorans roll samt den lokala immunregleringen för utvecklandet av RAS genom att korrelrea mikrobiologiska, immunologiska och biokemiska parametrar.

 BESKRIVNING Att identifiera bakteriegenus/species av betydelse för utvecklandet av OLP genom att studera deras proteinuttryck med hjälp av proteotypning med mass-spektrometri samt att närmare undersöka deras roll vid det här tillståndet.

 BESKRIVNING

 BESKRIVNING Syftet med försöket är att undersöka om chansen för graviditet och för att föda barn ökar när det bästa, befruktade ägget inplanteras i en framskjuten cykel, dvs. att vi fryser alla de befruktade äggen i den stimulerade cykeln och väntar två menstruationsblödningar med att inplantera det bästa ägget i ”freeze-all” -gruppen.

 BESKRIVNING Studien gäller barn och ungdomar med Non- Hodgkin lymfom (B_NHL) eller B-ALL som behandlas i flera länder. studien görs för att undersöka om man kan minska risken för återfall genom att lägga till ett läkemedel som används till vuxna patienter med samma sjukdom

 BESKRIVNING Överlevnad efter barncancerbehandling ökat betydligt de senaste 20 åren och är nu ca 80 %. Det är tack vare tidigare forskningsprojekt, som den förbättrade överlevnaden för barncancerpatienter har kunnat uppnås. Barncancer diagnosticeras oftast i åldern 2-5 år, långt innan puberteten startar. Alla barn följs upp på barnklinik till 18 års ålder avseende tillväxt, pubertetsutveckling och eventuella biverkningar av cancerbehandlingen. Barn som har behandlats med alkylerande cytostatika eller strålbehandling mot buk och hjärna har hög risk för störningar i tillväxt och pubertetsutveckling varför dessa följs mycket noggrant under hela uppväxten via barnmedicinsk klinik.

Fertilitetsbevarande åtgärder är ett nytt fält inom medicinen där det skett en stor utveckling de senaste 7-8 åren. Hos flickor och unga kvinnor kan skador på äggstockarna orsakas av cancer behandling med cellgifter, strålbehandling eller kirurgi. De flesta kommer att ha bevarad fertilitet (förmåga att få barn) men en mindre grupp kommer vara helt infertila och en grupp kvinnor kommer att förlora sin fertilitet tidigare än normalt. Det finns stora kunskapsluckor avseende denna nya patientgrupp. Förbättrade resultat för fertilitetsbevarande åtgärder kräver grundläggande kunskap som denna prospektiva studie kan ge, dels avseende hur äggstocksreservens storlek påverkas av olika cellgifts- och strålningsbehandlingar och dels den individuella känsligheten för olika behandlingar.

Möjligheten att kunna få egna biologiska barn har blivit viktigt för livskvaliteten för patienter som drabbats av cancer i unga år och det finns en ökande grupp av överlevande unga vuxna som efterfrågar fertilitetsbevarande åtgärder.

Målsättningen för studien är 1) att ge grundläggande kunskap avseende flickor och unga kvinnor, där potentiellt äggstocksskadande behandling (cellgift eller strålning) planeras eller har utförts, om framtida äggstocksreserv och fertilitet. 2) att besvara frågan om fertilitetsfrämjande åtgärder med organiserad monitorering av äggstocksreserven och i vissa fall frysning av obefruktade mogna ägg eller äggstocksvävnad (oocytvitrifiering och frysning av ovarialbiopsier) kan ge förbättrade möjligheter att få barn i framtiden och en förhöjd livskvalitet. Pubertet är möjlig att inducera med tillskott av östrogen, men fertiliteten är beroende av äggstocksreserven och går inte att reparera.

Studien utgörs av en longitudinell prospektiv uppföljning för flickor 0-18 år som får cancerdiagnos 2016- 2020 och där behandling med cellgifter och/eller strålning planeras och beräknas pågå fram tills patienten är ca 40 år. Uppföljningen, avseende pubertet, fertilitet och livskvalitet, görs med enkäter, intervjuer och blodprover avseende bl.a. AMH (Anti Mülleriskt Hormon, som speglar äggstocksreservenreserven) med start från innan behandlingsstart och enligt ett schema. Vissa av flickorna kan, om det är kliniskt lämpligt, erbjudas att genomgå fertilitetsbevarande åtgärder såsom frysning av ägg eller vävnad. Dessa åtgärder ingår inte i studien i sig, men kommer att dokumenteras.

 BESKRIVNING Överlevnad efter barncancerbehandling ökat betydligt de senaste 20 åren och är nu ca 80 %. Det är tack vare tidigare forskningsprojekt, som den förbättrade överlevnaden för barncancerpatienter har kunnat uppnås. Barncancer diagnosticeras oftast i åldern 2-5 år, långt innan puberteten startar. Alla barn följs upp på barnklinik till 18 års ålder avseende tillväxt, pubertetsutveckling och eventuella biverkningar av cancerbehandlingen. Barn som har behandlats med alkylerande cytostatika eller strålbehandling mot buk och hjärna har hög risk för störningar i tillväxt och pubertetsutveckling varför dessa följs mycket noggrant under hela uppväxten via barnmedicinsk klinik.

Fertilitetsbevarande åtgärder är ett nytt fält inom medicinen där det skett en stor utveckling de senaste 7-8 åren. Hos flickor och unga kvinnor kan skador på äggstockarna orsakas av cancer- behandling med cellgifter, strålbehandling eller kirurgi. De flesta kommer att ha bevarad fertilitet (förmåga att få barn) men en mindre grupp kommer vara helt infertila och en grupp kvinnor kommer att förlora sin fertilitet tidigare än normalt. Det finns stora kunskapsluckor avseende denna nya patientgrupp. Förbättrade resultat för fertilitetsbevarande åtgärder kräver grundläggande kunskap som denna prospektiva studie kan ge, dels avseende hur äggstocksreservens storlek påverkas av olika cellgifts- och strålningsbehandlingar och dels den individuella känsligheten för olika behandlingar.

Möjligheten att kunna få egna biologiska barn har blivit viktigt för livskvaliteten för patienter som drabbats av cancer i unga år och det finns en ökande grupp av överlevande unga vuxna som efterfrågar fertilitetsbevarande åtgärder.

Målsättningen för studien är l) att ge grundläggande kunskap avseende flickor och unga kvinnor, där potentiellt äggstocksskadande behandling (cellgift eller strålning) planeras eller har utförts, om framtida äggstocksreserv och fertilitet. 2) att besvara frågan om fertilitetsfrämjande åtgärder med organiserad monitorering av äggstocksreserven och i vissa fall frysning av obefruktade mogna ägg eller äggstocksvävnad (oocytvitrifiering och frysning av ovarialbiopsier) kan ge förbättrade möjligheter att få barn i framtiden och en förhöjd livskvalitet. Pubertet är möjlig att inducera med tillskott av östrogen, men fertiliteten är beroende av äggstocksreserven och går inte att reparera.

Studien utgörs av en longitudinell prospektiv uppföljning för flickor 0-18 år som får cancerdiagnos 2016-2020 och där behandling med cellgifter och/eller strålning planeras och beräknas pågå fram tills patienten är ca 40 år. Uppföljningen, avseende pubertet, fertilitet och livskvalitet, görs med enkäter, intervjuer och blodprover avseende bl.a. AMH (Anti Mülleriskt Hormon, som speglar äggstocksreserven) med start från innan behandlingsstart och enligt ett schema. Vissa av flickorna kan, om det är kliniskt lämpligt, erbjudas att genomgå fertilitetsbevarande åtgärder såsom frysning av ägg eller vävnad. Dessa åtgärder ingår inte i studien i sig, men kommer att dokumenteras.

 BESKRIVNING Studiens huvudsyfte är att identifiera orsaksmekanismer till stroke hos yngre. Yngre strokedrabbade lever länge med funktionsnedsättning och SECRETO studien kommer att ge oss större möjligheter att hitta nya behandlingar vid stroke hos yngre, ge individualiserad sekundärpreventiv behandling och rehabilitering samt minska risken att yngre med stroke drabbas igen.
Rekrytering av patienter till studien sker i nuläget från 10 sjukhus i Europa. Planen är 40 sjukhus. Inklusionen av patienter beräknas vara klar 2019 och 10-årsuppföljningarna är följaktligen klara 2029.

 BESKRIVNING Studiens övergripande mål är att säka kunsakp om 1) de kognitiva tidigaste faser, 2) prognostiska markörer för stabilittet resp. progress i kognitiva sikten och 3) behandlingseffekter av intervation. Detta görs genom neurokemiska identifering av hjärnskademarkörer i ryggvätskan, sjukliga förändringar från MRI undersökningar och image data från hjärna samt neuropsykologiska tester.

 BESKRIVNING Studiens övergripande mål är att söka kunsakp om 1) de kognitiva tidigaste faser, 2) prognostiska markörer för stabilittet resp. progress i kognitiva sikten och 3) behandlingseffekter av intervation. Detta görs genom neurokemiska identifering av hjärnskademarkörer i ryggvätskan, förändringar från MRI granskningar och image data från hjärna samt neuropsykologiska tester. Substudierna fördjupar sig mer på stressmarkörer, hormonella markörer och stroke.

 BESKRIVNING Ännu ej planerade studier av patienter som söker för minnesproblem vid minnesmottagningen. Material kan vara av värde för att förstå sjukdomsutvecklingen och hitta nya behandlingsmöjligheter. Ännu ej godkända projekt